Så få barn pratar med sin pappa när de mår dåligt

Så få barn pratar med sin pappa när de mår dåligt

Barn- och ungdomstidningen KP frågade sina läsare vilka de helst pratade med när de kände sig ledsna. Resultatet visade att endast sju procent av barnen helst pratade med sin pappa, vilket är färre än de som svarade att de helst inte pratade med någon alls.

KP, eller Kamratposten som tidningen heter, har under flera års tid frågar sina läsare mellan åtta och fjorton år hur de mår, och vem de pratar med om de mår dåligt. Undersökningen kallas ”Frågor om livet” och resultatet visar varje år att de flesta pratar med mamma om de är ledsna, och det gör det även 2018. Då svarade hela 46 procent att de helst pratar med sin mamma. 22 procent svarade att de helst pratar med en kompis och 17 procent pratade helst inte med någon alls. Endast sju procent svarade att de vänder sig till sin pappa om de vill få tröst.

KP pratade med 14-åriga Arvid som oftast pratar med sin mamma eller storasyster när han mår dåligt. Med sin pappa pratar han däremot sällan med, eftersom han tycker att han mest skojar bort problemen. När Arvid själv blir förälder vill han dock att hans barn pratar med honom om de mår dåligt.
Jag vill vara en öppen person som andra kan prata med, säger han till KP.
 

Normen påverkar hur mammor och pappor agera


Martin Forster som är barnpsykolog och forskare på Karolinska institutet och han säger att det är vanligt att föräldrar tar olika roller i familjen. Det handlar dock inte nödvändigtvis om att pappor skojar bort problem, men de brukar ofta ta en mer praktisk roll.

Mammor ger mer tröst, medan pappor är mer för att lösa problem, säger han.

Anledningen till att resultatet ser ut som det gör tror Martin har att göra med de normativa könsroller som finns i samhället. Kvinnor ska vara inkännande, hjälpa till och lyssna, medan män snarare ska ”rycka upp sig” och blicka framåt. Martin tror att både barn och vuxna behöver båda delarna för att hantera sina känslor, men att det inte behöver vara uppdelat mellan mammorna och papporna. Han tror att män och kvinnor överlag bör lära sig mer av varandra. Ser man strukturellt på samhället så är den normativa mansrollen snäv och tillåts inte visa känslor, utan är mer inriktad på praktisk lösningsorientering. Det är sorgligt, och bidrar till att barn inte vill prata med sina pappor i samma utsträckning som de pratar med sina mammor. Martin ser dock att den gamla synen på maskulinitet är på väg att förändras mot det bättre.

Många pojkar och män skulle må bättre om de fick vara mer känsliga. Det behövs strukturella förändringar, och det är på gång. Den första starka relationen som barna har förändras genom att föräldraledigheten delas, säger Martin Forster.

Källa: TT 


Sverige bättre än många andra länder 
 

Trots att KP:s studie visar att så få som sju procent av barnen helst pratar med sin pappa när de har problem eller känner sig ledsna, så är andelen relativt hög om man jämför med många andra länder. Det visar en rapport från Världshälsoorgsanisationen (WHO) som sammanställer ”Skolbarns hälsovanor” från alla länder som genomför studien. 2013/2014 kom Sverige på plats 4 när det kom till andelen 15-åriga flickor som kände att de kunde prata med sin pappa.

Det finns studier som visar ett samband mellan andelen pappor som tar ut föräldraledighet och som är delaktiga i barnens uppväxt med andelen barn som anser sig kunna prata med sin pappa om svåra saker.

Än är det en bit kvar innan papporna får samma förtroende som mammorna, men utvecklingen går åt rätt håll, säger Maria Corell, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Källa: Folkhälsomyndigheten 


LÄS ÄVEN: Barn som mår psykiskt dåligt - 8 olika tecken 
 

Om KP:s ”Frågor om livet”
KP:s undersökning består av tio frågor, som ställts till tidningens läsare via tidningens webb med färdiga svarsalternativ att välja. 1679 tjejer och killar mellan åtta och fjorton år har svarat.

Förutom frågan om vem som barnen vill prat med då de är ledsna har frågor ställts om hur pass nöjda barnen är med sina kroppar, om de stressas av skolan, vem de bråkar mest med, om de har regler för skärmtid, om de har kompisar, hur de sover, vilka social medier de använder, om de har fritidsaktiviteter och om de läser böcker och tidningar. Du kan ta del av hela undersökningen här

 

Annons: