Än så länge är vi ju bara två, men här ä

Än så länge är vi ju bara två, men här ä

  1. fruhell
    fruhell
    Än så länge är vi ju bara två, men här är min story. Träffade min nuvarande man på min 18-årsdag (juli 2009) då jag gick inskolning på sommarjobbet. Jag tog initiativ (trots att han är 8 år äldre, vet inte vart jag fick modet ifrån) och var ganska rättfram. Det klickade och efter någon vecka flyttade jag in. Mest av praktiska skäl, jag bodde då 32 km från jobbet med dålig kollektivtrafik och utan körkort (cyklade faktiskt till jobbet i början, riktigt tungt dom dagarna jag började kl 7). Vi började prata om barn och uppfostring väldigt tidigt och fann att vi var överens om i stort sett allt. Vi var också överens om att vi inte ville ha barn i lägenhet i en liten förort till ett litet samhälle och började då titta på hus på landet. I slutet av november samma år flyttade vi till vårt drömhus, där vi fortfarande bor kvar. I februari 2010 fick vi reda på att jag var gravid, helt enligt planerna. Jag hade i samband med flytten låtit ta ut min p-stav men visste inet att det kunde gå så fort att bli gravid. Den 21/6 2010 sa vi ja till varandra hemma i köket, vigselförrättaren kom hit och det var litet och mysigt. 22/9 2010 kom Sigvard ut, vår lilla guldklimp. Vi var överens om att vi ville ha fler än ett barn och gärna tätt så dom får ut så mycket glädje av varandra som möjligt. Lagom till Sigvards 6-månadersdag började vi försöka igen. Det tog lite längre tid denna gång, men lagom till min födelsedag 2011 fick vi veta att barn nr 2 var på väg. Nu är jag i vecka 28 (27+2) och har BF 17/3. Vi har det bra här på landet med 11 hundar. Jag är fortfarande mammaledig med Sigvard, jobbade natt på äldreboende i somras för att få lite omväxling. Vi har planerat att maken ska ta ut föräldradagar på Sigvard i samband med ankomsten av nr 2 så att vi kan vara hemma hela familjen i 2 månader och det ser vi fram emot allihop! Fick många kommentarer och höjda ögonbryn när jag hoppade av gymnasiet i samband med att vi flyttade till huset. Sitter idag utan fullständigt gymnasiebetyg men är inte orolig över framtiden, komvux är alltid ett bra alternativ för att plugga upp sig och komma ikapp. Vi fick även många kommentarer om att det var lite tidigt kanske, dels att jag var så ung och dels att vi bara hade varit tillsammans i dryga halvåret när jag blev gravid. Men är det rätt så är det, och det har bara känts bra från dag ett. Jag bör tillägga att jag också hunnit med att ta körkort, det gjorde någon vecka innan vi flyttade ut på landet. Så jag sitter inte helt isolerad här ute. Det blev långt, men där har ni det. Från början till idag och jag är världens lyckligaste. Fler berättelser efterlyses! Kram
Visar resultat 1 till 1 av 1
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar