För att försöka göra en oändligt lång story kort, så funderar jag på att gå under jorden ett tag, antingen plocka bort nicket och starta ett nytt konto eller sluta skriva ett tag. Att starta upp ett nytt nick känns lite halvdant för jag tror jag har svårt att inte skriva som jag gör. Bakgrunden är att jag, dumt å barnsligt nog, blev oerhört provocerad av min svägerska å då jag misstänker att hon nogsamt följer vad jag läser klämde jag ur mig en onödig kommentar i forumet (även om den är nog så sann..) Har bett redax ta bort det inlägget. Hur som helst så har svägerskan inte haft kontakt med maken på ett bra tag nu, å jag undrar om det är inlägget som spökar eller inte, kan vara oändligt mkt mer då hon är extremt snarstucken, men det spelar ingen roll för inlägget var onödigt å enormt barnsligt från min sida ;-/ Men å andra sidan har jag i princip fått bekräftat att hon läser det jag skriver, å jag har ingen lust att hon ska sitta och läsa om oss, så då är ju frågan hur man ska göra :-S Vore ju synd om det vore lugnt här ;0))

Aj då!Sysslar folk med sånt?!Webbstalking?!Fy!Svår situation!Min svägerska stalkar mig inte,men henne skulle jag kunna skriva en hel bok om! Fy vad mycket ilska jag sammlat på mig de senaste åren......önskar nästan hon tjuvläste,under förutsättning att jag skrev nåt om henne...förstås!
Men du,kan du inte skriva "vanliga" inlägg som vanligt o de mer "känsliga/persnliga" här?!till att börja med!Så får väl jag och andra ta oss hit lite oftare för att läsa och hålla koll på dig!!

Häng på i Facebook-gruppen istället. Funkar jättebra! Och man slipper sitta i ett skyltfönster och skriva, stängt för alla utomstående. Kram!

Sisak - webstalking å webstalking, det är ju ett öppet forum å jag är ju dessvärre inte så anonym som jag skulle vilja vara... å tja jag har ett halvt öga på min svägerska oxå för hon sitter å ljuger en massa om oss ;-/

Borde skita i det men det är svårt när det är så mkt elakheter bakom ryggen på oss och sen ska vi ses och det ska vara så puttenuttig gulligt å det fungerar liksom inte för mig.

Borde även inte bli provocerad av henne för som maken säger så är hon så korkad så varför lägga energi å bli arg på grodorna som kommer ur munnen på henne. Men det gör jag å det kan inte hjälpas - å då rinner humöret över ibland.

Å nu vill jag inte att hon ska ha koll på vad jag skriver om, hur vår familj har det, hon lyssnar ju inte när vi pratar med henne direkt å försöker förklara då ska hon skita i det andra oxå - om det nu är så att hon läst på forumet. Annars har jag väl gjort något annat fel - för jag är en av jordens ondaste personer (om man får tro svärmor)

~skrattar~ sitta å traggla för mig själv här lär jag inte göra... jag kanske grattar när alla aprilbebisar trillar ut men lär inte skriva så mkt mer om oss ...

Folly - jo jag vet att FB har de fördelarna, men som jag skrivit förut jag är så internetberoende och ett till forum är det kanske inte läge för när det är så rörigt som det är just nu - isåfall måste jag ge upp ett annat forum... å det är väl det som är frågan just nu med AFF...

Men sen eg hänger allting på att jag behöver tänka mig för oxå vad som skrivs/inte skrivs på nätet... Fast den sorgliga sanningen (eller hur man ska se det) är att det enda utbyte med vuxna människor som jag har just nu (förutom vården å min släkt) är de kontakter jag har på internet - å då blir det ibland lätt att man blir för familjär för man behöver få prata med någon ...

kram tillbaka på er!!

Vad jobbigt Men jag säger som Sisak, att du kan väl skriva av dig härinne på vår grupp!! Vet vi bara att det kanske händer något här lite oftare, kollar man ju också mer och mer. Hoppas du inte försvinner helt ifrån oss!!!!

Sitter här i sängen och har just kollat ett avsnitt av finska motsvarigheten till Bonde söker fru. Loggar in på aff och läser det här! Så ledsen jag blir, trots att jag förstår dina tankebanor. Snälla söta rara, lämna oss inte helt! Den här forumsgruppen tycker jag skulle vara så skön att få ösa ur sej i men det har varit lite dålig fart med den. Kan vi inte ta nya tag och tillsammans (du med alltså!) skriva mer här istället för i öppna forumsdelen? Fast jag inte har träffat dej Gluppan är du en av mina käraste vänner. De är ni alla ni underbara augustimammor!! Jag vill bara inte förlora kontakten med dej. Egoist som jag är..

Tussa

skrev ett inlägg som försvann?? skit oxå... måste iväg nu med sura barn... får ta å skriva om det senare...

Så nu ska vi se om jag kan formulera detta utan att AFF censurerar bort svaret.

Saken med allt detta är att jag vid lite eftertanke är hemskt besviken på mig själv för ett antal anledningar och det är därför en time-out kanske är nödvändig.

Jag har ansvar för det jag skriver och delger alla andra på ett offentligt forum. Nu vet jag inte om svägerskan läst texten och blivit sur på detta och därför inte ringer maken, eller om hon fortfarande surar för att jag inte lät hennes huligan leka med Rutans skor sist då de var här. Jag vet inte vilket, men jag vet att OM jag hade låtit bli att skriva det jag skrev så hade jag haft en sak mindre att oroa mig för.

En annan aspekt på det hela är att jag faktiskt inser att jag mer offentlig än vad jag från början tänkte bli. Vi skriver ju på ett öppet forum och det vi skriver kommer inte att rensas och försvinna om ett tag (om jag googlar kan jag hitta inlägg som jag gjorde då storasyster var nyfödd) och visst jag kan stå för det jag skriver - men frågan är om allt är bra att det finns så öppet och tillgängligt?

Jag är eg ganska så privat och vill inte snacka vitt och brett. När jag började skriva i gruppen var jag nog ganska osynlig, när sen Vera var född efter alla operationer å så kom jag in i gruppen och hade tänkt att det skulle fortsätta så, men någon ställde då frågan vad heter din dotter - jag funderade på detta ett tag och skrev sedan dit namnet. För det är ju så att vill man vara medlem i en grupp, så investerar man lite i den, man delger viss information som kännetecken mm. Sen någonstans på vägen tappade jag bort mig och jag tror att värmen i vår grupp fick mig att glömma VAR vi faktiskt publicerar text och VAD och HUR vi skriver.... Jag slutade faktiskt ett tag reflektera över att andra kunde läsa det vi skrev.

Nu vet jag inte riktigt var jag befinner mig och tycker det är lite otäckt att mina hämningar och spärrar så totalt släppt, frågan är lite vem och vad jag vill vara - det måste jag fundera på. Och i snävare ordalag, vill jag att vem som helst ska kunna läsa och ta del av min vardag och varför vill jag det eller inte...

Hoppas ni förstår vad jag menar, men det är ganska stora frågor att brottas med, så eg handlar det inte så mkt om ifall svägerskan läser eller inte läser... För det är ju isåfall jag som "enablat" henne att göra det - hade jag inget skrivit hade hon inte kunnat göra det...