medlemspresentation aitra74

Hej
Läste på knappsidan om er.
Läste att A har andningsproblem.
Vad är det som fattas henne?
Vi har en kille som rossslar en hel del, har problem att svälja-har LKG mm.
Känner ingen med annorlunda barn och det verkar vara s¨vårt för endel av minna vänner att umgås med oss- är lite pestsmittad!
Skönt att snacka med någon som förstår vad går igenom.
Ha ett gott nytt år.
Kram Nina

Hej Anna,

Det var längesen jag var härinne. Tittar in nån gång då och då. Känns tomt liksom, att jag inte har nåt här att göra längre. Jag saknar Sarah så otroligt mycket, det går inte att beskriva med ord hur ont det gör. Igår var det fyra månader sen Sarah gick bort, fyra månader... det känns så ofattbart. Har mina andra barn som får vardagen att funka något så när, jag säger att jag lever under organiserat kaos..
Jag sover dåligt på nätterna saknar Sarah mycket då, hon sov ju på min arm varje natt. Nu e det så tomt.
Jag va ju hennes pers assistent, nu e hon borta jag är 34 år och arbetslös. Kul..not.
Är sjukskriven tom 30 november, har bråkat med försäkringskassan om det. Dom tycker att man "får" sörja i max 3 månader sen är det dags att börja jobba. Så e det med det säger dom. Vad gör man??
Jag är just nu så ofantligt trött har ju tagit hand om Sarah dygnet runt i över tre år, jag är trött...och ledsen.. men det förstår dom inte.
Men dagarna går, världen fortsätter snurra, livet rusar på, så e det.
Ska fundera över vad jag vill göra av mitt liv, kanske söker jag nåt jobb som resurs till något barn med särskilda behov, eller i värsta fall ett undersköterskejobb(är utbildad) men sjukvården lockar VERKLIGEN inte just nu..
Tack för att du hörde av dej, tänker på er mycket oxå. Förstår att du kämpar på så gott det går. Hur mår Antonia nu?
Kramar många till er Anna!!!
/ Jenni

Hej Anna,
Och tack för ditt meddelande, de e så vidrigt svårt och oerhört jobbigt. Sarah blev dålig vid påsk och läkarna sa hon skulle dö. men Sarah kämpade på som hundra gånger innan. Sen ahar hon sakta blivit svagare o svagare hostat mkt och vi har sugit och sugit och sugit och gett henne mkt morfin. Men man tror inte att dom sak dö ändå. Men i onsdags började hon kräkas brunt och vår läkare kom hem i torsdags och lyssnade på hennes tarmar men hörde inga tarmljud. Då förstod vi att det inte va långt kvar, men vi hoppades ändå....sen i fredags så på kvällen så helt plötsligt slutade hon andas o blev blå, hon kippade efter luft och kämpade som faaan i en halvtimme vi fick panik och skrek och var faktiskt hysteriska. Hon fick stesolid o morfin men till slut gav hon upp. Synen att hon lungt skulle somna in blev en jävla utopi för oss, för sarah kämpade och stred tilll sista andetag. Men trösten är väl att hon äntligen är på ett bättre ställe....hoppas jag. Det som är vråltungt är ju saknaden!!!!!!!!!!!!
Jag saknar henne så mkt, jag har ju haft henne hos mej i tre år, inte lämnat bort henne en sekund förutom till hennes pappa då. Men hon dog hemma i mina armar och det ville vi ju, men det var vidrigt.
Förlåt för min ärlighet men så känns det nu och jag tror du förstår..
Kram Anna och krama Antonia från mej

...i mina tankar och i mina böner är både du, ditt och dina i denna svåra stund. hoppas innerligt att lyckan kommer stå er bi och att allt reder sig till det bästa för lilla antonia!

tänder ett ljus för er i afton. anna, var stark!du är inte ensam!!!

*kramar i massor*//jennie m t&tyra

Hej Anna,
ingen fara att du inte svarat helt ok! Tiden flyger ju fram, ibland skulle man ju vilja stanna upp kanske bara för att hinna tänka typ..
jag fick oxå lappen om den där gruppen och vi ville så hemskt gärna gå men jag missade totalt sista dagen att anmäla sej så det blev inget för oss...synd.
Men var det bra? Vad handlade det om? Var det mer ett sätt för er vuxna att träffa andra i samma situation?
Synd att du inte trivdes i gruppen på tittut men mkt handlar ju om personkemi så känner man sej inte hemma så ska man ju inte fortsätta.
Vi ska försöka att ta oss till korallen nästa år, det e klart vi kan försöka ses där vore kul!!
Just nu mår Sarah faktiskt ganska bra, peppar peppar. Och vi andra oxå. De andra barnen väntar ivrigt på julen nu, och om en vecka bara är det dags. Jag undrar vart tiden tog vägen..
Hur mår du? Antonia? Hoppas ni har en så lugn tid framför er som det bara går. Många julkramar, tänker på er!!
Jenni och Sarah

Hej Anna,
Läste ditt inlägg och tankarna far i huvudet. Varje dag är en kamp man hoppas ju att dom från sjukhuset ska ringa och fråga hur det är, "ta tag i saker" få kallelser. Men så är det ju aldrig man måste göra allt själv o det kräver mkt energi. Vad skönt med knappen hoppas Antonia får vara frisk så hon kan få den, det kommer underlätta för dej och henne, och dessutom kanske slippa alla DUMMA frågor!!!
Jag går på ett ställe som heter Tittut, träffar andra föräldrar fikar snackar skit typ. Jag kan känna som du att man ändå är ensammast i världen och att ingen har det som jag, men tycker ändå att det kan vara skönt att gå dit och prata om annat. Nu är det ju "infektionstider" Sarah är konstant sjuk känns det som, äter antibiotika typ heela tiden man ser ingen ände. Jag känne mej oxå nere men tar en dag i taget det måste ju gå. Har en kompis som har samma diagnos som Sarah, vi träffades senats på Alb i torsdags och pratade då om det här med blickar och konstiga frågor från folk. Vi kan ju inte vara dom enda med handikappade barn ändå GLOR ju folk som dom aldrig sett såna barn förr.. men på sjukhuset ser man ju många som är som vi och där glor nästan aldrig folk där känns det bra att vara på nåt vis. Och hur var det förr i tiden det måste ju ha funnits handikappade barn då me... Förstår du hur jag menar? Man känner sej hela tiden så himla ensam men man kan ju bara inte vara ensam om att ha det så här!!
Jag e inte heller så aktiv här inne men läser en del, du fär gärna höra av dej till mej vi kanske till och med kan ses?
Kram Jenni

Hej Anna!

Hur är det med er? Tänker ofta på er.

Såg att Antonia fyllt ett år nu, så här kommer ett litet GRATTIS i eftersott!!

Kram till er alla!

Hej Anna och Antonia,

Vi ville skicka födelsadagskramar till Antonia och dig!
Hoppas ni har en riktigt bra dag med många presenter :)!

GRATTIS!!! :)

Kram,
Anu med Nova

Hej Skriver inte så ofta men tillhör September snacket som ni övergått till Höstsnack.
Eva-Lill & Marre + 3 till är signaturen.
Hoppas allt är bra med er.Kram

Hej.
Känner så väl igen mig i det du skriver att man inte vill att folk skall se ens barn som handikappad.
Har själv en son med särskilda rättigheter, bla knapp.

Ha det så bra.

Kicki