KUB test

[aqquilae]

Hej alla!

Jag har ett par frågor om KUB testet.
Var och gjorde KUB test förra veckan på SÖS och barnmorskan var lite dålig med att förklara (eller pressad på tid?) och svara på mina frågor om testet.

Jag är 34 år gammal och har 3 missfall bakom mig och nu äntligen så är jag i vecka 13!
Förra veckan när jag var och gjorde KUB testet på SÖS fick jag följande värden:
- Nackuppklarning : 1,3 mm
- Risk: 1: 2279

Jag har följande frågor:
- Är nackuppklarningen 1,3 mm ”normal”, m.a.o. vilka värden anses vara rimliga?
- Hur högt går riskskalan på KUB tester? Jag har läst om kvinnor som har fått upp till 5.000 på skalan. Vilka värden anses som riskvärden?
- Hur pass tillförlitliga är KUB tester?
- Vad fick ni för siffror?
- Feedback på 1:2279

Tacksam om ni kan dela med er av bra sidor med information om KUB och nackuppklarning så att jag kan få reda på mer om det.


Tack på förhand

Aqquilae

[Anna_72]

Men jag försöker så gott det går.

- Är nackuppklarningen 1,3 mm ”normal”, m.a.o. vilka värden anses vara rimliga? 1,3 mm är normalt värde. Jag gjorde CUB i går och vår bebis har en nackspalt på 1,2 mm.

- Hur högt går riskskalan på KUB tester? Jag har läst om kvinnor som har fått upp till 5.000 på skalan. Vilka värden anses som riskvärden? Jag tror att om man har högra risk än åldersrisken så är det ett riskvärde. Men man ska komma ihåg att alla värden bara är en riskbedömning. Inget man kan lita på till 100%. En kompis till mig fick risk 1:20000 och till henne sa dem att det var det bästa man kan få.

- Hur pass tillförlitliga är KUB tester? Kan inte svara på det.
- Vad fick ni för siffror? Jag fick risk 1:34 vilket är en hög risk Ska göra moderkaksprov på måndag. Den höga risken berodde på ett mkt. dåligt blodprovsvärde.

- Feedback på 1:2279 Skulle inte gå vidare med den risken. Det är bra siffror, grattis. Kom bara ihåg att siffrorna inte är någon garanti...

Hoppas att du vet lite mer nu.
Kram Anna

[Anonym]

Om tillförlitlighet: har läst att kub-test stämmer till 90 %, jämfört med nupp som stämmer till 70 %. Av en stor grupp kvinnor som gör kub finner man alltså 90 % av barnen med kromosomavvieksler medan man "missar" 10 %. Testets fördelar är att färre fvp behöver göras eftersom man "sållar fram" de kvinnor med högre risk (tidigare gick man enbart på ålder vilket är ett alltför trubbigt urvalsverktyg).

Dock säger ju siffrorna inget med säkerhet i det individuella fallet. Vill man veta säkert är det därför fvp eller moderkaksprov som gäller. Och kom ihåg att de allra flesta barn föds friska!

[aqquilae]

Hej Anna!
Tack för ditt utförliga svar som fick mig att känna mig bättre till mods samt mer info att gå vidare på.
Håller tummarna för dig!


Aqquilae

[Snäckmamman]

Jag fick 1:10 och har en frisk flicka på snart tio månader. Vill bara berätta att det finns dåliga siffror med bra slut! Håller tummarna för dig!

Jag fick denna siffra enbart på blodprovet och dessutom 2,5 mm på NUPP, så Kub hade nog blivit ännu värre. Antar att du vet att det de kollar i blodprovet är två hormon, hcg och afp (som visar på risk för ryggmärgsbråck). Jag hade högt hcg, men lågt afp. Mådde också vansinnigt illa, vilket förklarades av den höga hcg-halten. Hade också högre halt än normalt redan i v 7, men som sagt, en frisk flicka på snart tio månader.

Jag har fått intrycket att man generellt mår mer illa när man väntar en flicka. Eftersom illamåendet tydligen är kopplat till halt av hcg och risken för skada också räknas högre med högre halt av hcg, kan jag (och läkaren samt min ingenjörsman) bara dra slutsatsen att man tyvärr får högre riskbedömning när det är en flicka i magen, vilket ju absolut inte betyder att det är större risk för skada när det är en flicka!!! De får nog ta och justera de där testerna lite grann.... Man mår ju också mer illa och har högre halt hcg ju fler bebisar man väntar.

[Anna_72]

Dina tummar värmer. Det känns lite bättre nu men jag vill att tiden ska gå snabbare så att vi får veta, ovissheten är nog värst.

[Anna_72]

Vad glad jag blir av att läsa ditt inlägg. Vi är väl inte lika oroade längre, det är nog ovissheten som är värst, vill ju veta nu.
Gjorde ni mkp eller fvp efter er höga risk? Kunde ni njuta av grav. efter detta? Vi är oroade att man går omkring och funderar på om proverna är en indikation på något annat problem...

Tack och kram

[Snäckmamman]

Tack för ditt grattis! Vi gjorde fvp, så sent som i v 19, för det var inte förrän jag träffade en ny läkare då, som hon reagerade på nackspalten på 2,5 mm, för NUPP-labbet sa att allt under 3 mm var normalt, så jag gick omkring och trodde att allt var frid och fröjd... (vilket det ju iofs var, men inte enligt blodprovet och i viss mån NUPP). Samma kväll som jag träffat den nya läkaren ringde läkaren som var ansvarig för blodprovet och sa att det inte heller såg bra ut. Ååhhhh, vad jag grät och grät och grät den kvällen.....

Vi fick svar på snabbprovet på 5 dagar och de hade hittat och analyserat 50 celler och inte sett något. JÄTTEstor lättnad. Efter ytterligare en vecka fick vi den fullständiga anlysen och då lättade det ytterligare. Då var jag i slutet av v 20. I v 22 gjordes ett stort UL på alla organ på en hel timme och allt såg normalt ut, ytterligare lättnad. I v 24 gjordes ett hjärt-UL, som var normalt och det lättade lite till. Jag mådde bra under resten av graviditeten och kunde njuta någorlunda, men visst undrade jag vad det EGENTLIGEN betydde, att resultatet blev så dåligt. När hon föddes hade hon ett pyttelitet blåsljud på hjärtat och jag höll på att svimma, för jag tänkte att nu VAR det fel i alla fall, trots att det såg bra ut, men litet blåsljud är tydligen jättevanligt, min mamma sa sedan att det hade jag själv när jag föddes. När hon var 18 dagar gjordes ett hjärt-UL igen och det hål bebisar har i hjärtat mellan kamrarna (?) var 1,4 mm, vilket var fullt normalt. Nästa koll skulle göras vid 9-månaderskontrollen på bvc och då var hålet stängt. Allt normalt.

Fortfarande kan jag någon gång ibland undra, om det ska visa sig framöver att något inte riktigt stämmer. Det är bra att testerna finns, så att svårt sjuka och lidande barn slipper födas, men i de flesta fall tror jag de skrämmer mer än hjälper.

Jag tittar in här emellanåt för att se hur det går för er, kram!