14 årig dotter
Många barn
  1. anonymt namn
    #1

    14 årig dotter

    Väljer att vara anonym i detta..Vi har 4 barn och vår 14 åriga dotter är äldst.Hon har alltid "tagit plats" , haft humör och vilja men samtidigt väldigt klok och duktig på många sätt. Hon har haft det väldigt jobbigt med kamrater i skolan som jag tror bottnar i avundsjuka på henne imånga sätt. Sen ett par månader tillbaka är hon rent gräslig i sitt sätt mot oss andra i familjen. Svär gormar och kallar sina syskon för än det ena än det andra. Uppnosig och många ggr väldigt hänsynslös mot oss alla i familjen.Hon håller på med gymnastik och precis kommit hem från ett läger på en vecka.Nu är hon hemma igen, det märks, bråk och gap, suck! Tycker att hon ochjag haft bra kontakt innan men det går inte att prata med henne längre,STICK gå ut från mitt rum låter det! Hon tycker hon är för tjock fastän hon är superfin i kroppen,,,rätt vanllgt väl bland tjejjer?
    JAg kan bli så himla arg, frustrerad men också ledsen!! Vad gör man??? Hur mår hon egentligen?? Känns ibland som hon hatar oss.. Ni som har många barn och gått/går igenom tonåren, hur har ni gjort eller hur har det varit??????????
    //Ledsen mamma
  2. 1
    14 årig dotter Väljer att vara anonym i detta..Vi har 4 barn och vår 14 åriga dotter är äldst.Hon har alltid "tagit plats" , haft humör och vilja men samtidigt väldigt klok och duktig på många sätt. Hon har haft det väldigt jobbigt med kamrater i skolan som jag tror bottnar i avundsjuka på henne imånga sätt. Sen ett par månader tillbaka är hon rent gräslig i sitt sätt mot oss andra i familjen. Svär gormar och kallar sina syskon för än det ena än det andra. Uppnosig och många ggr väldigt hänsynslös mot oss alla i familjen.Hon håller på med gymnastik och precis kommit hem från ett läger på en vecka.Nu är hon hemma igen, det märks, bråk och gap, suck! Tycker att hon ochjag haft bra kontakt innan men det går inte att prata med henne längre,STICK gå ut från mitt rum låter det! Hon tycker hon är för tjock fastän hon är superfin i kroppen,,,rätt vanllgt väl bland tjejjer?
    JAg kan bli så himla arg, frustrerad men också ledsen!! Vad gör man??? Hur mår hon egentligen?? Känns ibland som hon hatar oss.. Ni som har många barn och gått/går igenom tonåren, hur har ni gjort eller hur har det varit??????????
    //Ledsen mamma
  3. fembarnsmamma anonym
    #2

    känner igen mig

    och är även jag precis i början av en jobbig (?) tonårstid.
    Min dotter fyller 15 i nov och jag har precis fått känna på liknande saker som du skriver om...ser med spänning fram emot vad du får för svar...

    Kram!!!
  4. 2
    känner igen mig och är även jag precis i början av en jobbig (?) tonårstid.
    Min dotter fyller 15 i nov och jag har precis fått känna på liknande saker som du skriver om...ser med spänning fram emot vad du får för svar...

    Kram!!!
  5. Medlem sedan
    Mar 2008
    #3
    Just nu har jag inte ork att svara men jag vill i alla fall ge dig en uppmuntrande kram. Även om en del barn stornar väldigt mellan 14-18 år så håll ut, det ger med sig en dag. Personlligen tycker jag 14 årsåldern är den svåraste, även själv som ung tjej tyckte jag så. Man såg allt i svart.....hoppas många andra svarar också!
  6. 3
    Just nu har jag inte ork att svara men jag vill i alla fall ge dig en uppmuntrande kram. Även om en del barn stornar väldigt mellan 14-18 år så håll ut, det ger med sig en dag. Personlligen tycker jag 14 årsåldern är den svåraste, även själv som ung tjej tyckte jag så. Man såg allt i svart.....hoppas många andra svarar också!
  7. Anonym
    #4
    Kunde varit jag som skrivit det här. Min dotter är 13 och precis så här är det hos oss också. Hon har dessutom provat att röka. Vet inte hur vi ska hantera det heller, men jag har en syster i Tyskland som ska få låna henne nu ett par veckor. Tror att det blir skönt för henne att komma ifrån allt ett tag. LÅter hemskt, men blir ett andrum för mej också så jag kan slappna av en stund. Lycka till!
  8. 4
    Kunde varit jag som skrivit det här. Min dotter är 13 och precis så här är det hos oss också. Hon har dessutom provat att röka. Vet inte hur vi ska hantera det heller, men jag har en syster i Tyskland som ska få låna henne nu ett par veckor. Tror att det blir skönt för henne att komma ifrån allt ett tag. LÅter hemskt, men blir ett andrum för mej också så jag kan slappna av en stund. Lycka till!
  9. Medlem sedan
    Jan 2007
    #5
    Gå ut från mitt rum ska man inte acceptera. Deras gapande är en "tvärtomreaktion", de behöver att man stannar och de behöver stöd men allt är plötsligt jobbigt för man känner sig stor och tycker att man borde klara av allt själv. Men i tonåringen finns stora fläckar av litet barn fortfarande kvar.

    Hon går omkring med fantasier och drömmar och en hel del är orealistiskt i den åldern och vad gäller vikten så ska man bearbeta temat.

    Din flicka kan åla sig bäst hon vill inför din uppfostran men det är bara att gå in i hennes rum och prata en stund, även om flickan inte svarar och bara låtsas "stå ut". Du ska delge det som du vill berätta, din livserfarenhet - hon lyssnar. Det ska inte vara samtal av typen uppläxning, utan att du vill ta upp vinklar av livet där du kan ge stöd.

    Och sen ska man kräva normalt uppförande från alla i hela familjen - även tonåringen.

    Du ska se det som att du ska kanalisera tonåringens otroliga energi som blivit felriktad.

    Vad tänker du om det?
  10. 5
    Gå ut från mitt rum ska man inte acceptera. Deras gapande är en "tvärtomreaktion", de behöver att man stannar och de behöver stöd men allt är plötsligt jobbigt för man känner sig stor och tycker att man borde klara av allt själv. Men i tonåringen finns stora fläckar av litet barn fortfarande kvar.

    Hon går omkring med fantasier och drömmar och en hel del är orealistiskt i den åldern och vad gäller vikten så ska man bearbeta temat.

    Din flicka kan åla sig bäst hon vill inför din uppfostran men det är bara att gå in i hennes rum och prata en stund, även om flickan inte svarar och bara låtsas "stå ut". Du ska delge det som du vill berätta, din livserfarenhet - hon lyssnar. Det ska inte vara samtal av typen uppläxning, utan att du vill ta upp vinklar av livet där du kan ge stöd.

    Och sen ska man kräva normalt uppförande från alla i hela familjen - även tonåringen.

    Du ska se det som att du ska kanalisera tonåringens otroliga energi som blivit felriktad.

    Vad tänker du om det?
  11. Medlem sedan
    Jan 2004
    #6

    Tålamod....

    Vi får minnas att vi själv varit tonåringar och upplevt detta. Det är stor påverkan då kroppen förändras så humöret svänger mycket.
    Jag har barn 15, 14, 13 .... och några småbarn.

    Kan du ge 14-åringen extra frihet? En uppgift eller göra något ute med vänner?
    Bjuda hem annan mamma med dotter i samma ålder och UMGÅS! Jag tror att 14 åringen vill ha kontakt med mamma men vet inte själv HUR.

    Samtidigt vill hon få vara själv.

    Har du försökt prata med henne lungt om det är något som inte är bra? Utan att någon annan är med. Brukar vara lättast före de ska lägga sig. Men jag vet kan vara svårt om man har småbar att lägga samtidigt. Men försök en kväll att ge dig tid prata med henne.
    Om hon inget säger... sitt bara helt TYST själv och vänta på att hon börja prata.

    Hoppas ni får bättre kontakt.

    Ali med 6 barn.
  12. 6
    Tålamod.... Vi får minnas att vi själv varit tonåringar och upplevt detta. Det är stor påverkan då kroppen förändras så humöret svänger mycket.
    Jag har barn 15, 14, 13 .... och några småbarn.

    Kan du ge 14-åringen extra frihet? En uppgift eller göra något ute med vänner?
    Bjuda hem annan mamma med dotter i samma ålder och UMGÅS! Jag tror att 14 åringen vill ha kontakt med mamma men vet inte själv HUR.

    Samtidigt vill hon få vara själv.

    Har du försökt prata med henne lungt om det är något som inte är bra? Utan att någon annan är med. Brukar vara lättast före de ska lägga sig. Men jag vet kan vara svårt om man har småbar att lägga samtidigt. Men försök en kväll att ge dig tid prata med henne.
    Om hon inget säger... sitt bara helt TYST själv och vänta på att hon börja prata.

    Hoppas ni får bättre kontakt.

    Ali med 6 barn.
  13. Medlem sedan
    Jan 2004
    #7

    "Vad ska man ha föräldrar till

    "Vad ska man ha föräldrar till!" Sa en dotter till sin mor.

    Ibland spelar det ingen roll vad man gör som förälder... det blir FEL hela tiden. Bara att man visar sig är PINSAMT! Då kan man som förälder bara vara sig själv.

    Men en sak har jag upplevt. Att mina barn älskat läsa böcker när dom har det jobbigt. Biblioteket är ett bra ställe att skicka sin tonåring till. Låna böcker!!!!!
    Jublar att biblioteken finns! Kostar inget att låna.


    Tror det ska finnas ett snack med tonårings-snack! Att vara förälder till tonåring.

    Nyfiken hur det går. För med tonåringar vet man aldrig vad som fungerar för en kanske inte alls passar en annan.

    Ali med 6 barn.
  14. 7
    "Vad ska man ha föräldrar till "Vad ska man ha föräldrar till!" Sa en dotter till sin mor.

    Ibland spelar det ingen roll vad man gör som förälder... det blir FEL hela tiden. Bara att man visar sig är PINSAMT! Då kan man som förälder bara vara sig själv.

    Men en sak har jag upplevt. Att mina barn älskat läsa böcker när dom har det jobbigt. Biblioteket är ett bra ställe att skicka sin tonåring till. Låna böcker!!!!!
    Jublar att biblioteken finns! Kostar inget att låna.


    Tror det ska finnas ett snack med tonårings-snack! Att vara förälder till tonåring.

    Nyfiken hur det går. För med tonåringar vet man aldrig vad som fungerar för en kanske inte alls passar en annan.

    Ali med 6 barn.
  15. Medlem sedan
    Aug 2007
    #8
    Våra äldsta döttrar är 14 och 16 och visst är det turbulent vissa dagar. Andra dagar är de små änglar.

    Din dotter verkar ha det jobbigt, kanske med skolan eller kompisarna eller andra funderingar kring sin kropps utveckling.

    Försök hitta egentid med henne så att ni får en chans att prata, bara du och hon! Ibland kan också en kram hjälpa väldigt långt. Speciellt när hon är jättetaggig. Ge henne en kärleksfull kram och tala om att du älskar henne och att du finns där om hon vill prata.

    kram
  16. 8
    Våra äldsta döttrar är 14 och 16 och visst är det turbulent vissa dagar. Andra dagar är de små änglar.

    Din dotter verkar ha det jobbigt, kanske med skolan eller kompisarna eller andra funderingar kring sin kropps utveckling.

    Försök hitta egentid med henne så att ni får en chans att prata, bara du och hon! Ibland kan också en kram hjälpa väldigt långt. Speciellt när hon är jättetaggig. Ge henne en kärleksfull kram och tala om att du älskar henne och att du finns där om hon vill prata.

    kram
  17. Medlem sedan
    Mar 2008
    #9
    När mina tonåringar suckar och klagar över mej så brukar jag säga "Ja se föräldrar är ett nödvändigt ont"
    Eller "Ja man väljer ju inte sina föräldrar" menar att dom får typ stå ut med oss i alla fall...
  18. 9
    När mina tonåringar suckar och klagar över mej så brukar jag säga "Ja se föräldrar är ett nödvändigt ont"
    Eller "Ja man väljer ju inte sina föräldrar" menar att dom får typ stå ut med oss i alla fall...

Liknande trådar

  1. 14 årig dotter.
    By KarolinaA in forum Tonåringar
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2011-10-05, 10:17
  2. Jag har en 16-årig dotter...
    By ÅJ67 m 3 kidz in forum Ordet är fritt
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2009-02-14, 20:54
  3. 10 årig dotter
    By moa63 in forum Sömn – barn
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2008-11-26, 23:34
  4. 14 årig dotter
    By anonymt namn in forum Tonåringar
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2008-07-08, 23:16
  5. Arg 11-årig dotter!
    By bosseleva in forum Tonåringar
    Svar: 9
    Senaste inlägg: 2008-03-10, 03:33
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar