Matproblemen - igen
Skolbarn
  1. anonymt namn
    #1

    Matproblemen - igen

    Jag undrar hur många av matproblemen som nämns i föregående diskussioner som skulle försvinna av en tid som fattig i något annat hörn av världen?

    Jag blir beklämd och faktiskt även lite förbannad när vuxna pratar om att de "aldrig skulle äta äcklig skolmat" och så räknar man upp helt vanlig mat. Så menar man att deras barn inte heller ska behöva äta det.

    Jag kan inte säga att jag älskar all mat som serveras i skolan, men jag äter det. Jag måste äta maten för annars kan jag inte jobba ordentligt. Detsamma gäller barnen. Så sitter en del barn där och dricker vatten och knappt trycker i sig en macka och så förväntar sig deras föräldrar att de ska orka med att lära sig något i skolan.

    Det här är verkligen ett I-landsproblem som fått ta sjuka proportioner. Självklart ska man hjälpa barn med matfobier att äta, det finns som många nämnt, enkla medel att hjälpa utan att behöva vara otrevlig eller tjatig. Men därifrån till att som vuxen friskriva barnen från att "behöva äta skolmat". Äh fy sjutton vilken inställning. Där skulle det behövas några månader på gatan i ett fattigt land sedan skulle man inte sitta och räkna upp normala maträtter som "oätliga".
  2. 1
    Matproblemen - igen Jag undrar hur många av matproblemen som nämns i föregående diskussioner som skulle försvinna av en tid som fattig i något annat hörn av världen?

    Jag blir beklämd och faktiskt även lite förbannad när vuxna pratar om att de "aldrig skulle äta äcklig skolmat" och så räknar man upp helt vanlig mat. Så menar man att deras barn inte heller ska behöva äta det.

    Jag kan inte säga att jag älskar all mat som serveras i skolan, men jag äter det. Jag måste äta maten för annars kan jag inte jobba ordentligt. Detsamma gäller barnen. Så sitter en del barn där och dricker vatten och knappt trycker i sig en macka och så förväntar sig deras föräldrar att de ska orka med att lära sig något i skolan.

    Det här är verkligen ett I-landsproblem som fått ta sjuka proportioner. Självklart ska man hjälpa barn med matfobier att äta, det finns som många nämnt, enkla medel att hjälpa utan att behöva vara otrevlig eller tjatig. Men därifrån till att som vuxen friskriva barnen från att "behöva äta skolmat". Äh fy sjutton vilken inställning. Där skulle det behövas några månader på gatan i ett fattigt land sedan skulle man inte sitta och räkna upp normala maträtter som "oätliga".
  3. Medlem sedan
    Feb 2006
    #2
    Här parkerar jag! IMT.
  4. 2
    Här parkerar jag! IMT.
  5. Anonym
    #3
    Håller med!
  6. 3
    Håller med!
  7. Medlem sedan
    May 2005
    #4
    Håller med.
  8. 4
    Håller med.
  9. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #5
    Tja, I-landsproblem och I-landsproblem. Jag kan nog säga att i en svältkatastrof så jag nog den första som ryker.
    Men visst kan det synas vara ett I-landsproblem, men till detta tillhör även diverse ätstörningar också. För jag tvivlar starkt på att det finns ätstörnigar hos svältande människor.
    Det finns många problem som synes triviala om man jämför med de större i världen.
    Men ärligt sagt, jag vet att min 11-åring struntar fullständigt i matkatastrofer i Afrika, på samma sätt som jag struntade i problemen med svältande barnen i Biafra (som var det som gällde under min tid), är det bönor i soppan, då äter han inte, det spelar ingen roll om det hotas, bes, svältes ut etc eller om man talar om att det finns barns om skulle köa i timmar för den maten.
    Nej, jag var väl en sk bortskämd unge, som inte åt skolmaten och struntade fullständigt i de svältande barnen i Biafra (sa dom det, så kunde jag gladeligen skicka maten dit).
  10. 5
    Tja, I-landsproblem och I-landsproblem. Jag kan nog säga att i en svältkatastrof så jag nog den första som ryker.
    Men visst kan det synas vara ett I-landsproblem, men till detta tillhör även diverse ätstörningar också. För jag tvivlar starkt på att det finns ätstörnigar hos svältande människor.
    Det finns många problem som synes triviala om man jämför med de större i världen.
    Men ärligt sagt, jag vet att min 11-åring struntar fullständigt i matkatastrofer i Afrika, på samma sätt som jag struntade i problemen med svältande barnen i Biafra (som var det som gällde under min tid), är det bönor i soppan, då äter han inte, det spelar ingen roll om det hotas, bes, svältes ut etc eller om man talar om att det finns barns om skulle köa i timmar för den maten.
    Nej, jag var väl en sk bortskämd unge, som inte åt skolmaten och struntade fullständigt i de svältande barnen i Biafra (sa dom det, så kunde jag gladeligen skicka maten dit).
  11. Medlem sedan
    Dec 1998
    #6
    Ligger mycket i det... För sonens del har problemet inte ett skit med matens kvalitet att göra. Han har en fix idé som vi försöker komma tillrätta med.

    Att maten i sig skulle vara dålig är han faktiskt med på att det inte stämmer...

    Jag brukar också fräsa att det finns barn som skulle vara tacksamma för att få maten du fryner på näsan åt...
  12. 6
    Ligger mycket i det... För sonens del har problemet inte ett skit med matens kvalitet att göra. Han har en fix idé som vi försöker komma tillrätta med.

    Att maten i sig skulle vara dålig är han faktiskt med på att det inte stämmer...

    Jag brukar också fräsa att det finns barn som skulle vara tacksamma för att få maten du fryner på näsan åt...
  13. Medlem sedan
    Dec 1998
    #7
    Jag sket också i barnen i Biafra när jag gick i plugget och vägrade ättikströmming i skolmatsalen...

    Icke desto mindre så anser jag att det jag led av var ett i-landsproblem... Även sonen har ett i-landsproblem. Och du och din son har ett i-landsproblem.

    Det tycker jag vi kan konstatera. Sen är det en annan femma hur vi väljer att bemöta problemet.

    Jag har valt en i-landsstrategi och försöker få sonen att acceptera viss mat i en viss miljö. Skulle jag vara hård skulle jag väl sätta lås på kylskåpet hemma och vägra ungen mat tills han åt på skolan...

    Men jag tycker inte strategin är bästa alternativet med de jag kan välja bland.
  14. 7
    Jag sket också i barnen i Biafra när jag gick i plugget och vägrade ättikströmming i skolmatsalen...

    Icke desto mindre så anser jag att det jag led av var ett i-landsproblem... Även sonen har ett i-landsproblem. Och du och din son har ett i-landsproblem.

    Det tycker jag vi kan konstatera. Sen är det en annan femma hur vi väljer att bemöta problemet.

    Jag har valt en i-landsstrategi och försöker få sonen att acceptera viss mat i en viss miljö. Skulle jag vara hård skulle jag väl sätta lås på kylskåpet hemma och vägra ungen mat tills han åt på skolan...

    Men jag tycker inte strategin är bästa alternativet med de jag kan välja bland.
  15. Medlem sedan
    Jan 2008
    #8
    Bra skrivet! Håller med i ditt resonemang.

    Det roligaste/sorgligaste (beroende på humör, ibland måste man ta till humorn...) är när föräldrar ger sina barn rätt i att slippa äta skolans potatis eller pasta, eftersom det är äckligare än hemma... Att någon gryta kan vara kryddad med något främmande känns som en sak, men att som vuxen klaga över att potatisen i skolan är oskalad till skillnad från den hemma eller att skolan bjuder på skruvmakaroner istället för fjärilar... Ojoj, vissa vuxna har nog för mycket tid över eller för få riktiga problem att bry sig om.
  16. 8
    Bra skrivet! Håller med i ditt resonemang.

    Det roligaste/sorgligaste (beroende på humör, ibland måste man ta till humorn...) är när föräldrar ger sina barn rätt i att slippa äta skolans potatis eller pasta, eftersom det är äckligare än hemma... Att någon gryta kan vara kryddad med något främmande känns som en sak, men att som vuxen klaga över att potatisen i skolan är oskalad till skillnad från den hemma eller att skolan bjuder på skruvmakaroner istället för fjärilar... Ojoj, vissa vuxna har nog för mycket tid över eller för få riktiga problem att bry sig om.
  17. Medlem sedan
    Feb 2008
    #9
    Bra mat i svenska skolan, anser jag. Fast ibland kan jag tycka att pizza och kebab osv är lite modäna men det är nog jag som är lite äldre. Dock kan jag inget säga för det äter jag också till lunch ibland.

    Min äldsta grabb går i idrottsskola så han klagar aldrig på maten. Jo, i början innan han förstod att han fick ta av maten tills han var mätt. Min andra son har matallergi så han får specilakost och klagar inte heller, känner sig väldigt priviligerad.
    Kosten i skolan är allsidig men tanke på vad man kan servera hemma ibland.
  18. 9
    Bra mat i svenska skolan, anser jag. Fast ibland kan jag tycka att pizza och kebab osv är lite modäna men det är nog jag som är lite äldre. Dock kan jag inget säga för det äter jag också till lunch ibland.

    Min äldsta grabb går i idrottsskola så han klagar aldrig på maten. Jo, i början innan han förstod att han fick ta av maten tills han var mätt. Min andra son har matallergi så han får specilakost och klagar inte heller, känner sig väldigt priviligerad.
    Kosten i skolan är allsidig men tanke på vad man kan servera hemma ibland.
  19. Medlem sedan
    Oct 2008
    #10
    Det finns dock barn som har psykologiska problem som inte äter av den anledningen och de skulle svälta ihjäl om de hamnade i Afrika som du föreslår. Så jag tror inte att föräldrar rekommenderar sina barn att inte äta skolmat, jag tror att föräldrar vill att deras barn ska äta i skolan för att orka.

    Du antar att folk är bortskämda, det tror inte jag.
  20. 10
    Det finns dock barn som har psykologiska problem som inte äter av den anledningen och de skulle svälta ihjäl om de hamnade i Afrika som du föreslår. Så jag tror inte att föräldrar rekommenderar sina barn att inte äta skolmat, jag tror att föräldrar vill att deras barn ska äta i skolan för att orka.

    Du antar att folk är bortskämda, det tror inte jag.
  21. Anonym
    #11
    Mina barn äter faktiskt oftast av skolmaten även om dom inte tycker den är god.
    Men när jag själv, rätt ofta, smakar av den så tycker jag den är...........jätteäcklig.

    Faktiskt tycker jag det är slöseri med dom kronor som varje portion får kosta att tillaga den så dåligt och menlöst som nu är.

    Den är i det närmaste oätlig. Visst; om jag skulle hålla på att dö av svält skulle jag så klart gärna äta den, men nu gör vi ju inte det i Sverige. En hårdbrödmacka med smör är en större kulinarisk upplevelse än skolmaten oftast. Likaså en tallrik fil.

    Min man äter varje dag på skolan och han håller med. Han tyckte skolmaten var bättre till för några år sedan men nu är den ofta knappt ätlig säger även han.

    Jag känner inget behov av att försvara dålig skolmat med hur dom fattiga barnen i Afrika skulle vilja äta den Det är ju här den ska ätas. Utskrapad i grishinken mättar den ju ingen människa.

    Och appropå potatis. Den potatis som skolorna i min kommun serverar är en skandal.

    Nej, hellre knäckebröd och fil på matbordet om man inte kan få till det bättre än nu.
  22. 11
    Mina barn äter faktiskt oftast av skolmaten även om dom inte tycker den är god.
    Men när jag själv, rätt ofta, smakar av den så tycker jag den är...........jätteäcklig.

    Faktiskt tycker jag det är slöseri med dom kronor som varje portion får kosta att tillaga den så dåligt och menlöst som nu är.

    Den är i det närmaste oätlig. Visst; om jag skulle hålla på att dö av svält skulle jag så klart gärna äta den, men nu gör vi ju inte det i Sverige. En hårdbrödmacka med smör är en större kulinarisk upplevelse än skolmaten oftast. Likaså en tallrik fil.

    Min man äter varje dag på skolan och han håller med. Han tyckte skolmaten var bättre till för några år sedan men nu är den ofta knappt ätlig säger även han.

    Jag känner inget behov av att försvara dålig skolmat med hur dom fattiga barnen i Afrika skulle vilja äta den Det är ju här den ska ätas. Utskrapad i grishinken mättar den ju ingen människa.

    Och appropå potatis. Den potatis som skolorna i min kommun serverar är en skandal.

    Nej, hellre knäckebröd och fil på matbordet om man inte kan få till det bättre än nu.
  23. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #12
    Jovisst är det ett I-landsproblem och jag, liksom du, löser det med I-landslösning.
    Men det finns många, många I-landsproblem som avverkas här på Aff *ler*
    Men för en förälder vars barn ratar mycket mat, så är problemet ett faktum, I-lands eller ej.
    Och jag löser problemet utifrån den erfarenhet som jag har, som ett mycket kräset barn, dock ej bortskämt (mina föräldrar gjorde nog _de_ trodde var bäst).
    Men visst, jag kan välja på att vara stenhård, det som serveras är det som serveras, passar det inte så får du vara hungrig och som konsekvens få en grabb som är grinig, sur, inte orkar skolan, inte orkar läxor etc.
    För mig är det viktigare att han får mat i sig, viktigare att han fixar skolan än att han äter allt som serveras.
  24. 12
    Jovisst är det ett I-landsproblem och jag, liksom du, löser det med I-landslösning.
    Men det finns många, många I-landsproblem som avverkas här på Aff *ler*
    Men för en förälder vars barn ratar mycket mat, så är problemet ett faktum, I-lands eller ej.
    Och jag löser problemet utifrån den erfarenhet som jag har, som ett mycket kräset barn, dock ej bortskämt (mina föräldrar gjorde nog _de_ trodde var bäst).
    Men visst, jag kan välja på att vara stenhård, det som serveras är det som serveras, passar det inte så får du vara hungrig och som konsekvens få en grabb som är grinig, sur, inte orkar skolan, inte orkar läxor etc.
    För mig är det viktigare att han får mat i sig, viktigare att han fixar skolan än att han äter allt som serveras.
  25. Anonymt namn
    #13
    Men visst är väl många bortskämda, även om det givetvis finns folk med fullt utvecklade fobier. Jag tror att de flesta barn som av olika anledningar inte äter skolmaten, visst skulle äta efter en tids svält i Afrika. Alla dessa barn lider nämligen inte av anorexi och de som har problem med konsistens och udda smaker skulle nog ändå till slut äta och kanske till och med vara tacksamma över att ha fått något i magen.
    Jag har ett barn av varje ät-sort: en som äter allt och en som är petig med maten. Den petige äter faktiskt det mesta om han verkligen är hungrig och varit aktiv under dagen. Svårt att motivera ett sådant barn till att äta annars, det vet jag själv, men icke desto mindre är det ett I-landsproblem och jag skulle aldrig friskriva honom från att äta i skolan bara för att han tycker att skolmaten inte är god.
  26. 13
    Men visst är väl många bortskämda, även om det givetvis finns folk med fullt utvecklade fobier. Jag tror att de flesta barn som av olika anledningar inte äter skolmaten, visst skulle äta efter en tids svält i Afrika. Alla dessa barn lider nämligen inte av anorexi och de som har problem med konsistens och udda smaker skulle nog ändå till slut äta och kanske till och med vara tacksamma över att ha fått något i magen.
    Jag har ett barn av varje ät-sort: en som äter allt och en som är petig med maten. Den petige äter faktiskt det mesta om han verkligen är hungrig och varit aktiv under dagen. Svårt att motivera ett sådant barn till att äta annars, det vet jag själv, men icke desto mindre är det ett I-landsproblem och jag skulle aldrig friskriva honom från att äta i skolan bara för att han tycker att skolmaten inte är god.
  27. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #14
    Jag tror inte det att föräldrar egentligen vill vara så, men när barnet gång på gång (som det var för oss) hade ständig huvudvärk, det enda han åt i skolan var två knäckebrödsskivor utan smör (för det serverades inte matfett till brödet) och ett glas vatten (han dricker inte mjölk) då blir man lite matt. Killen var för sjutton skinn och ben, skolsköterska, skolläkare var inkopplade.
    Då kanske det är just det att potatisen är skalad, som kan få steget att äta i varje fall två tuggor potatis.
    Visst är det också skillnad på skolmat och skolmat, första skolan han gick i, där var det bra mat och alltid två rätter, den andra skolan var det usel mat, den här skolan han går i nu är bättre än de förra så nu äter han betydligt bättre, sedan har de matfett till brödet, gör lite skillnad
  28. 14
    Jag tror inte det att föräldrar egentligen vill vara så, men när barnet gång på gång (som det var för oss) hade ständig huvudvärk, det enda han åt i skolan var två knäckebrödsskivor utan smör (för det serverades inte matfett till brödet) och ett glas vatten (han dricker inte mjölk) då blir man lite matt. Killen var för sjutton skinn och ben, skolsköterska, skolläkare var inkopplade.
    Då kanske det är just det att potatisen är skalad, som kan få steget att äta i varje fall två tuggor potatis.
    Visst är det också skillnad på skolmat och skolmat, första skolan han gick i, där var det bra mat och alltid två rätter, den andra skolan var det usel mat, den här skolan han går i nu är bättre än de förra så nu äter han betydligt bättre, sedan har de matfett till brödet, gör lite skillnad
  29. Anonymt namn
    #15
    Fast då tror jag att skolmaten du beskriver är ett undantag. Jämfört med när jag själv gick i skolan på 80-90-talet så är den mycket bättre nu.
    Då fanns oftast bara en rätt och grönsakerna bestod mest av en morotsstav, punkt.
    Idag brukar det finnas minst två maträtter och det brukar finnas fina salladsbord med både blandade sallader och rena grönsaker att ta av. Ändå ratas maten av många barn.

    Men annars så tycker jag att skolmatspersonalen borde få ett lyft (typ som de gjorde på TV) och få inspiration att prova något nytt och laga mat av råvaror istället för att värma halvfabrikat. Men jag antar att det till stor del handlar om tid och pengar. Men en kock med yrkesstolthet kan förstås laga god mat billigt också.
  30. 15
    Fast då tror jag att skolmaten du beskriver är ett undantag. Jämfört med när jag själv gick i skolan på 80-90-talet så är den mycket bättre nu.
    Då fanns oftast bara en rätt och grönsakerna bestod mest av en morotsstav, punkt.
    Idag brukar det finnas minst två maträtter och det brukar finnas fina salladsbord med både blandade sallader och rena grönsaker att ta av. Ändå ratas maten av många barn.

    Men annars så tycker jag att skolmatspersonalen borde få ett lyft (typ som de gjorde på TV) och få inspiration att prova något nytt och laga mat av råvaror istället för att värma halvfabrikat. Men jag antar att det till stor del handlar om tid och pengar. Men en kock med yrkesstolthet kan förstås laga god mat billigt också.
  31. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #16
    Jag var en sådan som hellre skulle svälta ihjäl än att äta något jag inte tycker om, jag har periodvis nästan inte ätit något alls. Kompisar till mig tycker det är ett under att jag inte utvecklat aneroxi (men jag har alltid varit svag för sött, fett och salt)
    Sonen äter in allt, även om han är dööööhungrig, skulle det komma med något han inte tycker om, så slutar han direkt att äta (och så var jag också och är lite fortfarande)
  32. 16
    Jag var en sådan som hellre skulle svälta ihjäl än att äta något jag inte tycker om, jag har periodvis nästan inte ätit något alls. Kompisar till mig tycker det är ett under att jag inte utvecklat aneroxi (men jag har alltid varit svag för sött, fett och salt)
    Sonen äter in allt, även om han är dööööhungrig, skulle det komma med något han inte tycker om, så slutar han direkt att äta (och så var jag också och är lite fortfarande)
  33. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #17
    När jag gick i skolan var det betydligt mer grönsaker
    än vad det var i sonens andra skola. Vi hade t.ex massor av persilja, vilket var räddningen för mig, smakade inte maten, så tog jag hård macka med massor av persilja.
    Två rätter att välja på hade sonen i första skolan, inte efter det.
    I andra skolan hade de inte ens matfett till brödet.
  34. 17
    När jag gick i skolan var det betydligt mer grönsaker
    än vad det var i sonens andra skola. Vi hade t.ex massor av persilja, vilket var räddningen för mig, smakade inte maten, så tog jag hård macka med massor av persilja.
    Två rätter att välja på hade sonen i första skolan, inte efter det.
    I andra skolan hade de inte ens matfett till brödet.
  35. Medlem sedan
    Nov 2008
    #18
    En fråga innan jag svarar: Har du själv erfarenhet av eget barn med ätstörning?
  36. 18
    En fråga innan jag svarar: Har du själv erfarenhet av eget barn med ätstörning?
  37. Medlem sedan
    Feb 2008
    #19
    Varför lösa ett i-landsproblem med ett u-landsproblem? Säger ni till vuxna människor som söker vård för fobier (om det nu är det vi pratar) att de borde skärpa ihop sig och dra till Afrika och sätta sig i någon by?

    Jag tycker självklart man ska ha perspektiv på maten i skolan och världen runt omkring oss. Det är en så fin gåva att få mat i skolan och vi är förunnat något som få är. Men det hindrar ju oss inte från att utgå från vår verklighet och diskutera saker som skolmatens kvalité eller andra saker som rör maten utifrån vår verklighet. En verklighet som tex att det finns barn i andra länder som dör av svält. Att slå varandra i huvudet med att det bara är att bita ihop och svälja och tänk på barnen i Afrika känns alldeles för hårt tycker jag. Att däremot söka få in det perspektivet är något annat.

    Jag känner mig dubbel inför det här. Jag kan också tycka ibland, efter att ha varit i många fattiga länder, att vi borde vara mindre "krångliga" och mer tacksamma inför det vi har och får. Samtidigt tycker jag det är viktigt att se var vi är och vilka vi är med de förutsättningar vi har och utgå även från det och föra ett samtal kring vårt i-lansdsliv. Plus att jag har stor respekt för psykets uttryck i det continuum man är i och tror detta rör vem man är som person och vilket ev. problem det är man har snarare än vilket land man lever i. I ett fattigare land kanske samma grundproblem tar sig ett annat uttryck.

    Jag har själv aldrig haft några problem av karaktären som beskrivs här. Däremot har jag mött en rad hemska Stalinar som sökt tvinga mig att äta saker jag inte tycker om och som vuxen vägrar jag dessa rätter eller ingredienser. Men om det blev svält i Sverige skulle jag äta gröna ärtor och brysselkål. Alldeles säkert!
  38. 19
    Varför lösa ett i-landsproblem med ett u-landsproblem? Säger ni till vuxna människor som söker vård för fobier (om det nu är det vi pratar) att de borde skärpa ihop sig och dra till Afrika och sätta sig i någon by?

    Jag tycker självklart man ska ha perspektiv på maten i skolan och världen runt omkring oss. Det är en så fin gåva att få mat i skolan och vi är förunnat något som få är. Men det hindrar ju oss inte från att utgå från vår verklighet och diskutera saker som skolmatens kvalité eller andra saker som rör maten utifrån vår verklighet. En verklighet som tex att det finns barn i andra länder som dör av svält. Att slå varandra i huvudet med att det bara är att bita ihop och svälja och tänk på barnen i Afrika känns alldeles för hårt tycker jag. Att däremot söka få in det perspektivet är något annat.

    Jag känner mig dubbel inför det här. Jag kan också tycka ibland, efter att ha varit i många fattiga länder, att vi borde vara mindre "krångliga" och mer tacksamma inför det vi har och får. Samtidigt tycker jag det är viktigt att se var vi är och vilka vi är med de förutsättningar vi har och utgå även från det och föra ett samtal kring vårt i-lansdsliv. Plus att jag har stor respekt för psykets uttryck i det continuum man är i och tror detta rör vem man är som person och vilket ev. problem det är man har snarare än vilket land man lever i. I ett fattigare land kanske samma grundproblem tar sig ett annat uttryck.

    Jag har själv aldrig haft några problem av karaktären som beskrivs här. Däremot har jag mött en rad hemska Stalinar som sökt tvinga mig att äta saker jag inte tycker om och som vuxen vägrar jag dessa rätter eller ingredienser. Men om det blev svält i Sverige skulle jag äta gröna ärtor och brysselkål. Alldeles säkert!
  39. Medlem sedan
    May 2002
    #20
    frågan är hur mycket av barnens attityd inför maten kommer från föräldrarna? jag har inga horder av statistiska underlag men nog har föräldrar med matproblem ofta barn med likartade problem? likaså ... har man goda frukostvanor så är ätandet under dagen också "naturligt", man är hungrig på rätt tider.
    vi har aldrig gjort mat till något som helst problem, det som står på bordet äter man och man är inte duktig! om man äter... man bara äter för det måste man. sen är det en extra njutning när maten är jättegod.
    på dotterns skolor har maten alltid varit helt ok. inte alltid jättegod för just dottern men ätit har hon gjort.
    jag är likadan. jag äter annars får jag huvudvärk. är maten på lunchrestaurangen inte god... men vällagad... då äter jag i alla fall... naturligtvis.
  40. 20
    frågan är hur mycket av barnens attityd inför maten kommer från föräldrarna? jag har inga horder av statistiska underlag men nog har föräldrar med matproblem ofta barn med likartade problem? likaså ... har man goda frukostvanor så är ätandet under dagen också "naturligt", man är hungrig på rätt tider.
    vi har aldrig gjort mat till något som helst problem, det som står på bordet äter man och man är inte duktig! om man äter... man bara äter för det måste man. sen är det en extra njutning när maten är jättegod.
    på dotterns skolor har maten alltid varit helt ok. inte alltid jättegod för just dottern men ätit har hon gjort.
    jag är likadan. jag äter annars får jag huvudvärk. är maten på lunchrestaurangen inte god... men vällagad... då äter jag i alla fall... naturligtvis.
Sidan 1 av 6 123 ... SistaSista

Liknande trådar

  1. Hemma igen efter KUB o inlagd igen
    By sussiesan in forum _1111 Novemberbarn
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2011-05-04, 05:12
  2. hmmm tvist igen och igen
    By anonymt namn in forum Vårdnad - gemensam/enskild
    Svar: 10
    Senaste inlägg: 2009-02-02, 18:06
  3. amma igen efter tre dygn?(igen)
    By mor till nea och xerxes in forum Bebissnack
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2006-06-28, 22:15
  4. Barn igen-igen efter ängel
    By Mamma till ängel in forum Änglabarn
    Svar: 9
    Senaste inlägg: 2006-03-29, 07:22
  5. Svar: 4
    Senaste inlägg: 2005-11-07, 19:42
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar