vad göra
Tonåringar
  1. anonymt namn
    #1

    vad göra

    Jag har en 18 åring som känt en tjej i 2 veckor och blivit ihop med henne...hon är utvecklingsstörd. Han är mer än normalbegåvad. Jag tycker inte det är okej...han hotar med att aldrig mer komma hem om inte vi accepterar henne...han fattar inte vad det innebär i förlängningen... Vad ska jag göra ...någon med råd och/eller erfarenhet.
    Jag kan ju inte förbjuda en 18 åring att umgås med vem han vill...men så länge han bor här kan jag väl förhindra umgänget här ..eller?
  2. 1
    vad göra Jag har en 18 åring som känt en tjej i 2 veckor och blivit ihop med henne...hon är utvecklingsstörd. Han är mer än normalbegåvad. Jag tycker inte det är okej...han hotar med att aldrig mer komma hem om inte vi accepterar henne...han fattar inte vad det innebär i förlängningen... Vad ska jag göra ...någon med råd och/eller erfarenhet.
    Jag kan ju inte förbjuda en 18 åring att umgås med vem han vill...men så länge han bor här kan jag väl förhindra umgänget här ..eller?
  3. Medlem sedan
    Nov 2004
    #2
    Hur "utvecklingsstörd" är hon? Känner ni henne? Vad innebär det i förlängningen menar du? Vad kan hända menar du? Det är ju snarare hon som är i beroendeposition än att det kommer att hända honom något. Är hon förståndshandikappad eller?

    Din son har funnit kärlek och mår bra, se tiden an. Har du läst Colleen McCollough's Tim, om en äldre kvinna som blir tillsammans med en förståndshandikappad kille. Väl värd att läsa!
    Ha inte någon moralisk panik ännu, så länge saker är rätt lugna kan du också vara lugn. Om du gör en jättesak av detta blir du bara ovän med din son, det är inte värt det. Varför ska du förhindra umgänget? *förstår inte, kan du utveckla*
  4. 2
    Hur "utvecklingsstörd" är hon? Känner ni henne? Vad innebär det i förlängningen menar du? Vad kan hända menar du? Det är ju snarare hon som är i beroendeposition än att det kommer att hända honom något. Är hon förståndshandikappad eller?

    Din son har funnit kärlek och mår bra, se tiden an. Har du läst Colleen McCollough's Tim, om en äldre kvinna som blir tillsammans med en förståndshandikappad kille. Väl värd att läsa!
    Ha inte någon moralisk panik ännu, så länge saker är rätt lugna kan du också vara lugn. Om du gör en jättesak av detta blir du bara ovän med din son, det är inte värt det. Varför ska du förhindra umgänget? *förstår inte, kan du utveckla*
  5. anonymt namn
    #3
    Jag har faktiskt svårt att förstå din frustration. Du borde istället vara stolt över att du har en son som ser förbi det yttre och inte bryr sig om vad andra tycker, för jag är säker på att han får nedlåtande kommentarer från sin omgivning. Den här tjejen har uppenbarligen något fint och bra eftersom han har blivit ihop med henne såvida det inte är så att han utnyttjar henne just bara för att hon är utvecklingsstörd och då finns det ju verkligen anledning till oro... Jag tycker att du ska ge henne en chans istället. Angående att förhindra umgänget så tycker inte jag att du kan bestämma vem han får och inte får träffa, däremot kan du ju givetvis bestämma vem han får ta hem. Risken med ditt agerande är dock att han väljer att ta avstånd från dig och bryter kontakten och är det verkligen värt det bara för att han inte har valt den tjej du tycker att han ska välja? Har du själv varit tillsammans med någon utvecklingsstörd, så att du vet vad det innebär i "förlängningen"? Din son gör något som jag önskar att fler tonåringar skulle göra. Var stolt och stöd honom istället...
  6. 3
    Jag har faktiskt svårt att förstå din frustration. Du borde istället vara stolt över att du har en son som ser förbi det yttre och inte bryr sig om vad andra tycker, för jag är säker på att han får nedlåtande kommentarer från sin omgivning. Den här tjejen har uppenbarligen något fint och bra eftersom han har blivit ihop med henne såvida det inte är så att han utnyttjar henne just bara för att hon är utvecklingsstörd och då finns det ju verkligen anledning till oro... Jag tycker att du ska ge henne en chans istället. Angående att förhindra umgänget så tycker inte jag att du kan bestämma vem han får och inte får träffa, däremot kan du ju givetvis bestämma vem han får ta hem. Risken med ditt agerande är dock att han väljer att ta avstånd från dig och bryter kontakten och är det verkligen värt det bara för att han inte har valt den tjej du tycker att han ska välja? Har du själv varit tillsammans med någon utvecklingsstörd, så att du vet vad det innebär i "förlängningen"? Din son gör något som jag önskar att fler tonåringar skulle göra. Var stolt och stöd honom istället...
  7. Medlem sedan
    Jan 2005
    #4
    Om du vill skappa en jättekonflikt och stötta bort din son är det en alldeles utmärkt idé att förhindra umgänget. Men om du inser att han är vuxen och klarar av att ta sina egna beslut, skulle jag i ditt fall hålla god min och ta emot flickan med stor gästvänlighet.

    Fast personligen skulle jag inte behöva hålla god min eftersom jag inte skulle ha något emot det hela.
  8. 4
    Om du vill skappa en jättekonflikt och stötta bort din son är det en alldeles utmärkt idé att förhindra umgänget. Men om du inser att han är vuxen och klarar av att ta sina egna beslut, skulle jag i ditt fall hålla god min och ta emot flickan med stor gästvänlighet.

    Fast personligen skulle jag inte behöva hålla god min eftersom jag inte skulle ha något emot det hela.
  9. Anonym
    #5
    Hon går på särskola...ja jag har träffat henne hon är ruskigt introvert...ägnade 3 dygn hos oss med att sms:a på sin telefon..och då menar jag oavbrutet.
    Hon vad man kallar intellektuellt handikappad.
    Vad jag oroar mig för?
    Jag vill inte att han ska göra henne med barn, hon kommer aldrig helt klara sig själv..jag vill inte att min son skall bli hennes assistent. Dessutom är det bara hans andra tjej.. det känns mer som desperation än kärlek...3 dagar innan hon kom till oss påstod han att han älskade en annan tjej....
    Jag känner min son och vet att detta skulle gräva ner honom...Dessutom sitter hon i skrivandes stund och läser hans sms som jag skrivit och svarar med hans underskrift att han inte tänker komma hem osv, osv..och ja, jag vet att det inte är han som skriver för han skulle inte svära åt mig..
  10. 5
    Hon går på särskola...ja jag har träffat henne hon är ruskigt introvert...ägnade 3 dygn hos oss med att sms:a på sin telefon..och då menar jag oavbrutet.
    Hon vad man kallar intellektuellt handikappad.
    Vad jag oroar mig för?
    Jag vill inte att han ska göra henne med barn, hon kommer aldrig helt klara sig själv..jag vill inte att min son skall bli hennes assistent. Dessutom är det bara hans andra tjej.. det känns mer som desperation än kärlek...3 dagar innan hon kom till oss påstod han att han älskade en annan tjej....
    Jag känner min son och vet att detta skulle gräva ner honom...Dessutom sitter hon i skrivandes stund och läser hans sms som jag skrivit och svarar med hans underskrift att han inte tänker komma hem osv, osv..och ja, jag vet att det inte är han som skriver för han skulle inte svära åt mig..
  11. Anonym
    #6
    Det handlar inte om att se bortom det yttre för det syns inte speciellt på henne...han kan uppenbarligen inte stå för det då han valt att sluta umgås med sina kompisar. Jag har jobbat med förståndshandikappade, och jag vet och känner min son och han skulle inte intellektuellt ha något utbyte..och det är väl om något som blir ett problem i förlängningen. Tjejen sitter och berättar för min son att hon blivit våldtagen 10 ggr. av olika killar, hon låser in sig på toaletten och skriver sms och frågar om min son är svartsjuk...känns detta sunt
  12. 6
    Det handlar inte om att se bortom det yttre för det syns inte speciellt på henne...han kan uppenbarligen inte stå för det då han valt att sluta umgås med sina kompisar. Jag har jobbat med förståndshandikappade, och jag vet och känner min son och han skulle inte intellektuellt ha något utbyte..och det är väl om något som blir ett problem i förlängningen. Tjejen sitter och berättar för min son att hon blivit våldtagen 10 ggr. av olika killar, hon låser in sig på toaletten och skriver sms och frågar om min son är svartsjuk...känns detta sunt
  13. Medlem sedan
    Jan 2005
    #7
    Din son är bara arton år och har en hel värld att upptäcka när det gäller tjejer och relationer. Låt honom själv upptäcka det osannolika i det hon säger och hur jobbigt allt annat är som hon ställer till med.
    Jag skulle inte heller vilja att min son gör ett barn med en flickvän jag tycker passar inte honom, men tror du inte att din son är klok nog att se till att inte bli pappa vid en så pass ung ålder?
  14. 7
    Din son är bara arton år och har en hel värld att upptäcka när det gäller tjejer och relationer. Låt honom själv upptäcka det osannolika i det hon säger och hur jobbigt allt annat är som hon ställer till med.
    Jag skulle inte heller vilja att min son gör ett barn med en flickvän jag tycker passar inte honom, men tror du inte att din son är klok nog att se till att inte bli pappa vid en så pass ung ålder?
  15. Anonym
    #8
    Jag vet att han "glömmer" att använda kondom...och han har sagt att hon inte äter p-piller..
  16. 8
    Jag vet att han "glömmer" att använda kondom...och han har sagt att hon inte äter p-piller..
  17. Medlem sedan
    Oct 2007
    #9
    Men nu fattar inte jag. Alltså om han vill vara tillsammans med en tjej som kanske har mer behov än andra så är det väl tvärtom att du ska vara stolt över honom.

    Han kommer att lära sig vad hon kan behöva för extrahjälp.

    Vilken sorts utvecklingsstörning har hon då? Om du har erfarenhet så är det väl toppen att du kan hjälpa din son i så fall.
  18. 9
    Men nu fattar inte jag. Alltså om han vill vara tillsammans med en tjej som kanske har mer behov än andra så är det väl tvärtom att du ska vara stolt över honom.

    Han kommer att lära sig vad hon kan behöva för extrahjälp.

    Vilken sorts utvecklingsstörning har hon då? Om du har erfarenhet så är det väl toppen att du kan hjälpa din son i så fall.
  19. Medlem sedan
    May 2008
    #10
    Svårt.

    Du kan förhindra umgänge under ditt tak, det är ju ditt hus. Men risken är ju då att han drar iväg med tjejen.

    Men allt beror ju så mycket på. Var bor tjejen annars? Har du kontakt med hennes föräldrar? Finns tillgång till "umgänge" där hon bor?

    Är hon utvecklingsstörd bör hon lyda under föräldrar/vuxna lite mer än andra jämnåriga. Så mitt råd är nog att du tar kontakt med hennes föräldrar eller de som ansvarar för henne. Och ta det därifrån.
  20. 10
    Svårt.

    Du kan förhindra umgänge under ditt tak, det är ju ditt hus. Men risken är ju då att han drar iväg med tjejen.

    Men allt beror ju så mycket på. Var bor tjejen annars? Har du kontakt med hennes föräldrar? Finns tillgång till "umgänge" där hon bor?

    Är hon utvecklingsstörd bör hon lyda under föräldrar/vuxna lite mer än andra jämnåriga. Så mitt råd är nog att du tar kontakt med hennes föräldrar eller de som ansvarar för henne. Och ta det därifrån.
  21. Medlem sedan
    Jul 2008
    #11
    Tycker detta är ett slag under bältet inlägg. Varför ska inte hon kunna vara kär och inte din son heller för den delen ?????
  22. 11
    Tycker detta är ett slag under bältet inlägg. Varför ska inte hon kunna vara kär och inte din son heller för den delen ?????
  23. Anonym
    #12
    Efter alla inlägg undrar jag, vem av er har en tonåring som upplevt just detta...
    Om jag skrivit att personen hade haft ett annat socialt felbeteende så hade de flesta gett mig rådet att inte acceptera....människor med ett intellektuellt handikapp har ofta ett socialt och emetionellt handikapp också och kan vara mycket manipulativa.
    Jag är förvånad över att så många tycker att jag tänker fel, jag hoppas att ni ställts inför samma dilemma. Oavsett avvikelse eller inte så ser jag om min son mår bra eller inte i en relation...det gör han inte men hävdar att han älskar henne (efter att ha träffat henne 5 dagar...varav jag träffade henne 3 av dom.... tjejen har en problematik som min son inte behöver i sitt liv...
  24. 12
    Efter alla inlägg undrar jag, vem av er har en tonåring som upplevt just detta...
    Om jag skrivit att personen hade haft ett annat socialt felbeteende så hade de flesta gett mig rådet att inte acceptera....människor med ett intellektuellt handikapp har ofta ett socialt och emetionellt handikapp också och kan vara mycket manipulativa.
    Jag är förvånad över att så många tycker att jag tänker fel, jag hoppas att ni ställts inför samma dilemma. Oavsett avvikelse eller inte så ser jag om min son mår bra eller inte i en relation...det gör han inte men hävdar att han älskar henne (efter att ha träffat henne 5 dagar...varav jag träffade henne 3 av dom.... tjejen har en problematik som min son inte behöver i sitt liv...
  25. morsanE
    #13
    Jag förstår dig.

    Jag har inte varit i din situation, men jag kan ockås känna att de är fint om folk ser längre än det yttre och att alla är värda lika mkt kärlek och sånt, men jag - personligen - vill att min son ska hitta en tjej (eller kille...) som inte är utvecklingsstörd. Precis som du skriver - rädsla att han bli assistent. Barn - i långa loppet, hur påverkas barnen?

    Så jo, jag förstår dig.
  26. 13
    Jag förstår dig.

    Jag har inte varit i din situation, men jag kan ockås känna att de är fint om folk ser längre än det yttre och att alla är värda lika mkt kärlek och sånt, men jag - personligen - vill att min son ska hitta en tjej (eller kille...) som inte är utvecklingsstörd. Precis som du skriver - rädsla att han bli assistent. Barn - i långa loppet, hur påverkas barnen?

    Så jo, jag förstår dig.
  27. Medlem sedan
    Jul 1998
    #14
    Jag förstår din oro till 100 %!!! Av många skäl.

    Sen beror ju allt på hur utvecklingsstörd hon är, och vilka problem och bekymmer hon har.

    Jag skulle prata med hennes föräldrar. Så får de också prata med henne om p-medel. Och ni kan tillsammans resonera hur ni ska göra. Förbjuda är nog den sämsta vägen.

    Vad säger din sons kompisar? Jag tänker att trycket är ganska hårt från omgivningen.

    Prata med din son när hon inte är med, när allt är lugnt och han är på gott humör. Försök få ur honom vad han tänker om detta, försök fråga neutralt, inte anklagande. Vad tycker han om hos henne?

    Stort lycka till!!!
  28. 14
    Jag förstår din oro till 100 %!!! Av många skäl.

    Sen beror ju allt på hur utvecklingsstörd hon är, och vilka problem och bekymmer hon har.

    Jag skulle prata med hennes föräldrar. Så får de också prata med henne om p-medel. Och ni kan tillsammans resonera hur ni ska göra. Förbjuda är nog den sämsta vägen.

    Vad säger din sons kompisar? Jag tänker att trycket är ganska hårt från omgivningen.

    Prata med din son när hon inte är med, när allt är lugnt och han är på gott humör. Försök få ur honom vad han tänker om detta, försök fråga neutralt, inte anklagande. Vad tycker han om hos henne?

    Stort lycka till!!!
  29. Medlem sedan
    Aug 2000
    #15
    Ta det lungt, din son behöver prova sig fram han som alla andra. Men jag tycker att du ska sätta dig ner med din son och prata. Berätta att du inte har något henne och att du respekterar hans känslor för henne men att du har vissa farhågor som du vill diskutera med honom. De allra flesta stannar ju inte hela livet med någon som de träffar undr tonåren (även om det händer) och kanske kan de bygga ett alldelles underbart förhållande. Kan han få sin intellektuella stimulans från annat håll så kan han få det han behöver i andra lägen av henne. Och i hans sällskap kan hon säkert växa till sig rätt ordentligt. Jag lever med en människa som är långt förbi mig intellektuellt (han arbetar som proffesor), jag är mer normalbegåvad. Vi har mycket att ge varandra ändå. Det är ju få förunnat att hitta någon som står på samma nivå i alla lägen som en själv. och jag tror inte ens att det är att sträva efter. På andra områden är jag långt förbi min man, det är så vi tillsammans växer. Om den här flickans potential vet du ju inget. Men som sagt prata med din son, det är bättre än att ha konflikter om saker som du ändå inte kan påverka dvs hans känslor för henne.
  30. 15
    Ta det lungt, din son behöver prova sig fram han som alla andra. Men jag tycker att du ska sätta dig ner med din son och prata. Berätta att du inte har något henne och att du respekterar hans känslor för henne men att du har vissa farhågor som du vill diskutera med honom. De allra flesta stannar ju inte hela livet med någon som de träffar undr tonåren (även om det händer) och kanske kan de bygga ett alldelles underbart förhållande. Kan han få sin intellektuella stimulans från annat håll så kan han få det han behöver i andra lägen av henne. Och i hans sällskap kan hon säkert växa till sig rätt ordentligt. Jag lever med en människa som är långt förbi mig intellektuellt (han arbetar som proffesor), jag är mer normalbegåvad. Vi har mycket att ge varandra ändå. Det är ju få förunnat att hitta någon som står på samma nivå i alla lägen som en själv. och jag tror inte ens att det är att sträva efter. På andra områden är jag långt förbi min man, det är så vi tillsammans växer. Om den här flickans potential vet du ju inget. Men som sagt prata med din son, det är bättre än att ha konflikter om saker som du ändå inte kan påverka dvs hans känslor för henne.
  31. Medlem sedan
    Aug 2000
    #16
    Önskar du oss olycka? Eller våra barn, eftersom du anser detta vara olycka och så vill du att andra ska råka ut för det?
    Jag har hjälpt vänner strida för sin kärlek. Min bästis som träffade en kille som var 5 år yngre än hon. En annan mycket god vän som träffade en av samma kön som sig själv. En klasskamrat som skulle giftas bort mot sin vilja. En vän som träffade en kille född i ett annat land. I alla dessa fall har människor, trots olyckskorpars kraxande, blivit lyckliga. Inte alla av dem lever tillsammans i dag. Men det behöver ju inte innebära att de inte var lyckliga i sin kärlek när den varade. Skillsmässor är ju rätt vanliga i alla former av förhållanden i dag.
  32. 16
    Önskar du oss olycka? Eller våra barn, eftersom du anser detta vara olycka och så vill du att andra ska råka ut för det?
    Jag har hjälpt vänner strida för sin kärlek. Min bästis som träffade en kille som var 5 år yngre än hon. En annan mycket god vän som träffade en av samma kön som sig själv. En klasskamrat som skulle giftas bort mot sin vilja. En vän som träffade en kille född i ett annat land. I alla dessa fall har människor, trots olyckskorpars kraxande, blivit lyckliga. Inte alla av dem lever tillsammans i dag. Men det behöver ju inte innebära att de inte var lyckliga i sin kärlek när den varade. Skillsmässor är ju rätt vanliga i alla former av förhållanden i dag.
  33. Medlem sedan
    Jan 2009
    #17
    Förstår din panikkänsla.
    Min första fundering är såklart på vilken nivå hon är? Hur bor hon och vilken typ av stöd har hon i hemmet? Tillhör hon LSS?
    Kontakta föräldrarna kan vara bra, kanske inte för att ifrågasätta relstionen men för att presentera dig som nya pojkvännens mamma...det kanske skingrar din oro? Bor hon i eget boende med stöd så finns det med största sannolikhet personal att kontakta eller någon annan form av stödperson. Bara det faktum att hon är omogen och går i särskola kan man ju inte döma henne efter liksom...
    Kanske attraheras din son av att hon inte ger något intellektuellt motstånd eller är det kanske bara sexuellt..? Se tiden an...kanske går det över efter ett tag, som så många tidiga tonårsrelationer...
    Att vägra dem att umgås löser inget tror jag...men samtal är bra, om det går... det är inte alltid så himla lätt att få en bra dialog med någon som inte förstår varför man behöver prata... Lycka till..
  34. 17
    Förstår din panikkänsla.
    Min första fundering är såklart på vilken nivå hon är? Hur bor hon och vilken typ av stöd har hon i hemmet? Tillhör hon LSS?
    Kontakta föräldrarna kan vara bra, kanske inte för att ifrågasätta relstionen men för att presentera dig som nya pojkvännens mamma...det kanske skingrar din oro? Bor hon i eget boende med stöd så finns det med största sannolikhet personal att kontakta eller någon annan form av stödperson. Bara det faktum att hon är omogen och går i särskola kan man ju inte döma henne efter liksom...
    Kanske attraheras din son av att hon inte ger något intellektuellt motstånd eller är det kanske bara sexuellt..? Se tiden an...kanske går det över efter ett tag, som så många tidiga tonårsrelationer...
    Att vägra dem att umgås löser inget tror jag...men samtal är bra, om det går... det är inte alltid så himla lätt att få en bra dialog med någon som inte förstår varför man behöver prata... Lycka till..
  35. Anonym
    #18
    jag vet inte om du syftae på mig...jag önskar ingen någon olycka...men jag är inte dummare än att jag förstår att min son inte har något gemensamt med denna tjej....de har inte ens samma förutsättningar för framtiden..
  36. 18
    jag vet inte om du syftae på mig...jag önskar ingen någon olycka...men jag är inte dummare än att jag förstår att min son inte har något gemensamt med denna tjej....de har inte ens samma förutsättningar för framtiden..
  37. Medlem sedan
    Nov 2004
    #19
    Ursäkta men du är ruskigt oförskämd nu tycker jag. Jag lever med en kille som är mkt långt över normal begåvad, långt över, men jag har också en kille som är gravt utvecklingsstörd så nog vet jag vad jag pratar om när det gälller utvecklingsstörning tack så mkt.

    Vad du tycker och vad han tycker är olika saker. Han måste få göra egna misstag, oavsett vad de kostar honom, det är dags att släppa honom fri att göra egna misstag. Att hon går i särskolan betyder inte att hon är så mkt förståndshandikappad, hon kan ha autism, adhd mfl diagnoser o de gör att hon inte behöver vara utvecklingsstörd i det vi lägger i betydelsen utvecklingsstörd. Du verkar så exalterad över något i egentligen inte har ngt m att göra, tyvärr. Se till att han skyddar sig, att han är duktig på att skydda henne från att bli med barn. Sedan får du se tiden an. Att du är orolig ja, men det är inte mkt du kan göra ngt åt just nu. Genom att vara emot gör bara saken värre, att du skjuter honom ifrån dig istället för att få honom till dig o anförtro sig åt dig. Lycka till! Måla inte fan på väggen riktigt än.
  38. 19
    Ursäkta men du är ruskigt oförskämd nu tycker jag. Jag lever med en kille som är mkt långt över normal begåvad, långt över, men jag har också en kille som är gravt utvecklingsstörd så nog vet jag vad jag pratar om när det gälller utvecklingsstörning tack så mkt.

    Vad du tycker och vad han tycker är olika saker. Han måste få göra egna misstag, oavsett vad de kostar honom, det är dags att släppa honom fri att göra egna misstag. Att hon går i särskolan betyder inte att hon är så mkt förståndshandikappad, hon kan ha autism, adhd mfl diagnoser o de gör att hon inte behöver vara utvecklingsstörd i det vi lägger i betydelsen utvecklingsstörd. Du verkar så exalterad över något i egentligen inte har ngt m att göra, tyvärr. Se till att han skyddar sig, att han är duktig på att skydda henne från att bli med barn. Sedan får du se tiden an. Att du är orolig ja, men det är inte mkt du kan göra ngt åt just nu. Genom att vara emot gör bara saken värre, att du skjuter honom ifrån dig istället för att få honom till dig o anförtro sig åt dig. Lycka till! Måla inte fan på väggen riktigt än.
  39. Medlem sedan
    Aug 2000
    #20
    Din oro har du ju rätt till. Men inte att bestämma vilket liv och vilka känslor ditt barn har och har rätt till.
  40. 20
    Din oro har du ju rätt till. Men inte att bestämma vilket liv och vilka känslor ditt barn har och har rätt till.
Sidan 1 av 3 123 SistaSista

Liknande trådar

  1. göra nu eller göra sen ??
    By xaramia in forum Ordet är fritt
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2012-03-04, 10:53
  2. Vad ska vi göra?
    By SessanP in forum Ordet är fritt
    Svar: 16
    Senaste inlägg: 2009-06-09, 20:01
  3. Att göra eller inte göra
    By HiB. in forum Utlandsföräldrar
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2007-06-20, 11:30
  4. 8-åringar - göra o icke göra -
    By Inem2 in forum Mammasnack
    Svar: 9
    Senaste inlägg: 2006-10-31, 22:19
  5. vad får man göra å inte göra?
    By madicken in forum _0704 Aprilbarn
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2006-08-15, 16:06
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar