sova hos pappa

[Euphoria99]

Jag har en son som är 1 år och 3 månader gammal.Jag bor med honom själv.men vi har gemensam vårdnad med hans pappa.Pappa har andra familj med ett barn till.jag gör inga barjärer för att dem ska träffas.Dem träffas varannan dag 2 timmar på kvällen...det är för ofta kanske men det är så...plus varannan gång han tar sonen hem till sig.Nu han vill oxå att vårat son ska sova över hos dem varannan helg kanse..mellan lör och sön.Jag sa JA först men nu jag vägrar lite och är osäker med det.Vi har inte börjat med det än...Jag vill att min son ska känna sig hemma hos mig och ska inte vänja sig med nåt annat hemm än pga han ä så liten.Plus jag är lite orolig för pappas fru.när jag va gravid hon ringde hela tiden till mig och va tyst plus spionerade under mina fönstrar..det kändes obehagligt...men situationen nu är som det är.Pappan säger att det ä helt ok för henne att vårat son ska va där och sova över men jag är osäker.Vet inte vad ska jag göra.Vill inte ge sonen till dem pga hans ålder.Kan man ta kontakt med nån rådgivare kanske eller barnpsykolog?Tänker på det hela tiden sista vecka 24 timmar och 7 dagar.Vad ska jag göra?Tack!

[Malinau 1]

Vad bra att pappan och barnet har så nära och kontinuerlig kontakt. Barnet är säkert tryggt med honom. Låt honom sova där ibland, tycker jag. Var tacksam för att pappan tar sitt ansvar och att det fungerar!

Kanske handlar det mer om dina känslor på något sätt, än om barnet?

Att pappans nya betett sig omoget är trist och inget du ska acceptera, men om det var länge sedan så finns ju inget som säger att det skulle vara skadligt för barnet att sova hos pappan på grund av det, eller hur?

[mamman30]

är du inte säker så vänta.

Låt dig inte tvingas till ngt.

[Anonym]

Varför ska man vänta tycker du? Tycker du inte pappor och barn har lika stor rätt att få en relation som mammor och barn? ´Varför spelar mammans känslor större roll än pappans? De har ju gemensam vårdnad, hon har ingen rättighet att neka son och pappa att träffas.

[Biobonusmamma]

Du ska såklart låta sonen sova hos sin pappa. Vad skulle kunna hända där egentligen tror du? HAn är ju hos sin pappa som förmodligen älskar honom och vill vara med sin son lika mycket som du gör. Ni har ju gemensam vårdnad, du har ingen rätt att neka honom till det bara för att det inte passar dig. Var glad istället att pappan vill träffa sin son och få en bra relation till honom. För det vill du väl, eller?? Jag tycker du resonerar totalt egoistiskt och när ni inte ens provat att låta sonen sova hos sin pappa kan du ju inte uttala dig om ifall det går bra eller inte. Varför skulle du blanda in en rådgivare eller barnpsykolog? Tror du sonen skulle må dåligt av att få träffa sin pappa regelbundet? Skulle isåfall tro att han kommer må mer dåligt om du fortsätter neka honom rätten att träffa sin pappa.

[mamman30]

men på vilket sätt blir det bra om mamman eg inte vill och det kunde ju lika gärna varit åt andra hållet.Eller hur?

och sen hans nya kvinnas beteende väger in i det jag skrev..

[Anonym]

Men, återigen, varför är huvudsaken vad mamman vill och inte vill? "men på vilket sätt blir det bra om mamman eg inte vill.."Spelar pappans önskningar om att få en bra relation till sin son ingen som helst roll i sammanhanget? För den nya kvinnan är det ju dessutom enl pappan helt ok att sonen är där ibland. Och den här kvinnans beteende mot ts har vi ju bara ts version av. Dessutom ska ju sonen vara hos sin pappa, jag tror inte han skulle direkt lida av det..

[mamman30]

du tror inte på att ett barn "kan ta skada" av pappans nya kvinnas beteende.Hon verkar ju inte riktigt frisk faktiskt,klart att det kan påverka barnet negativt.

Och barnet kommer ju att vistas på samma ställe som henne.

[Anonym]

Och hur kan du veta så tvärsäkert att pappans nya "inte är riktigt frisk"? Vi har ju bara ts version av hur hon är.

[Malinau 1]

Det var långtgående slutsatser det... Är det sjukligt att vara nyfiken?

[marib]

och ta ett gemensamt samtal där du får möjlighet att vädra din oroa och pappan får möjlighet att förklara hur han tänkt sig.

Jag tycker ni verkar ha ett bra upplägg inför framtiden, sonen känner sin pappa och det kan lätt förlängas framöver.

Sen tycker ju jag då.. att din son är för liten för att vara borta från den som har huvudansvaret, i det här fallet dig, en hel helg. Så små barn har enl div experter inget tidsperspektiv.

[ruffa]

Fast det handlade väl bara om att sonen skulle vara hos pappan en natt, lör-sön varannan helg. Det kan väl knappast vara skadligt att vara hos sin pappa så lite..Förresten har de ju gemensam vårdnad, har hon, mamman alltså, ens rätt att bara vägra att låta sonen vara hos pappan och sitta och bestämma helt och hållet hur mycket eller lite sonen ska få träffa pappan?

[marib]

barn är olika så det lär experterna avgöra, och därför rekommenderade jag också ett samtal med familjerätten. För att _gemensamt_ komma fram till en långsiktig planering.

Att det handlade om _en_ natt missade jag, tack för rättning. Men jag står ändå kvar vid vad jag skrev.

[Anonymisen]

Jag har upplevt detta från båda hållen.

Min sambos lille son sov över hos oss varje/varannan helg när han var i den åldern, och det gick hur bra som helst. Sonen visste att det inte var “hemma” (för han bodde just mest hos mamman), men tyckte det var jätteroligt och var väldigt trygg och glad. Situationen var helt normal för honom, allt gick bra.

Nu har min sambo flyttat ut, och jag har mest hand om vår gemensamma lille son; de träffas 2-3 ggr /veckan i några timmar fast sonen sover hos mig. Jag tycker han är för liten för att sova borta från mamma, och pappan håller med om att vi nog ska vänta lite. Men, nu var jag nyligen på tjänsteresa och var tvungen att vara borta över natten, så sonen sov hos pappan ändå. Jag var orolig, och det kändes inte alls bra, men allt gick naturligtvis fint, och sonen var glad över att vara hos pappa.

Så, det är skillnad på mitt barn och andras ungar. När det var fråga om bonussonen tänkte jag logiskt och såg efter hur det gick. När det är fråga om min egen son, inbillar jag mig att han ska gråta efter mig hela natten, tro att jag aldrig kommer tillbaka mera och vara sur på mig efteråt, och att jag själv inte kommer att sova en blund utan honom.

Jag tänkte att vi kunde vänta ett halvår eller så innan sonen sover hos pappa, för att det är bättre för sonen, men ärligt talat är jag nog en fjantig hönsmamma ibland, och det gör ont i mammahjärtat att inte ha sonen hos mig. Jag vet ju att sonen (liksom hans halvstorebror) har det bra hos pappan, och sonen vill och behöver ju träffa sin pappa. Och jag vet att det svider i pappahjärtat också, när sönerna inte är hos honom. I fortsättningen blir det väl nu en natt var eller varannan helg hos pappan, och en natt ibland under veckan, jag får väl börja gilla läget helt enkelt.

Jag har alltid rest lite då och då med sonen, och han har alltid kännt sig hemma lite överallt och varit trygg att sova var som helst, bara han har haft minst en förälder med sig (fast nog vet han var “riktiga” hemmet är). Och om ditt ex fru inte har gjort underligare saker än du nämner (småspionerat lite grand på den som är gravid med hennes karl) tycker jag inte det låter farligt. Om hon har eget barn, är hon ju dessutom van vid barn, vilket är ett plus.

[housewife]

Självklart ska du låta sonen sova där!! för barnets skull så måste du ställa dina egna intressen åt sidan, barnet har rätt att få en så bra kontakt som möjligt med sin far!
Jag förstår inte varför du vill hindra din son från att sova hos pappan?

[Anonymous]

Din son är alldeles för liten för sova bort enligt mig. Barn upp till ett år bör inte vara bort från MAMMAN mer än några timmar enligt BVC och han är ju bara lite drygt ett år.
Du har precis lika mycket talan som pappan så du ska ge din åsikt om oro också. Han är inte den ende som har talan.

Dessutom när det väl är dags för pojken övernatta så börja inte direkt med en hel varannan helg utan början med en natt ett par månader tycker jag i alla fall och sen utöka

[ruffa]

Men sova borta.. herregud, det är ju till sin PAPPA han ska. Vilket BVC är det som säger att barn upp till ett år inte bör vara borta från mamman mer än några timmar? Det har jag då aldrig hört från vårat BVC och då har jag tre barn varav det äldsta är 17 år. En kompis som jag hade, dog vid förlossningen, sorgligt nog. Det är alltså PAPPAN som helt och hållet uppfostrat och haft hand om sonen från det han var nyfödd. Det har gått alldeles utmärkt och idag är sonen en välartad ung man på 14 år. Han har alltså inte fått några som helst skador eller men av att enbart uppfostras av sin pappa. Jag tycker det är helt otroligt att vissa uppenbarligen tror på fullt allvar att mamman är den enda som kan ta hand om och uppfostra barnen medan pappan tydligen enl samma personer är skadlig för barnen. Och det här handlade om EN natt varannan helg. Dessutom har ju ts och hennes ex gemensam vårdnad, hon har ingen som helst rättighet att bara bestämma hur det ska vara efter vad som passar henne bäst. Usch, vilka fullblodsegoister vissa är.

[Tweedy]

som lät min son sova borta första gången han var 3 månader...*NOT*

[Anonym]

så säger familjerätten också

[Anonym]

Nyfiken?