pappa update igen
_0308 Augustibarn
  1. Medlem sedan
    Jul 2002
    #1

    pappa update igen

    Hej kära vänner!
    Har tyvärr tråkiga nyheter..
    Vi har i helgen fått veta att pappas cancer inte kan botas. Den är för utbredd och för svår och hans allmäntillstånd har förvärrats alldeles för fort. Så det blir ingen operation, inga cellgifter, ingen strålning.
    Nu handlar det bara om smärtlindring, symptomlättnad. Och kort tid. Eventuellt så kort tid som en till två veckor.
    Det gör så ont, så ont, så ont när jag tillåter mig att tänka på det. Vilket är sällan. Försöker hålla ihop för att hålla uppe mamma, för att hålla uppe familjen. En dag kanske jag inser och förstår. Det är så plågsamt.
    Ta vara på stunden. Älska medan ni kan. Var tacksamma för det ni har.
    kram från Tessie
    Tessie
  2. 1
    pappa update igen Hej kära vänner!
    Har tyvärr tråkiga nyheter..
    Vi har i helgen fått veta att pappas cancer inte kan botas. Den är för utbredd och för svår och hans allmäntillstånd har förvärrats alldeles för fort. Så det blir ingen operation, inga cellgifter, ingen strålning.
    Nu handlar det bara om smärtlindring, symptomlättnad. Och kort tid. Eventuellt så kort tid som en till två veckor.
    Det gör så ont, så ont, så ont när jag tillåter mig att tänka på det. Vilket är sällan. Försöker hålla ihop för att hålla uppe mamma, för att hålla uppe familjen. En dag kanske jag inser och förstår. Det är så plågsamt.
    Ta vara på stunden. Älska medan ni kan. Var tacksamma för det ni har.
    kram från Tessie
  3. Medlem sedan
    Dec 2002
    #2
    Åh nej, Tessie, vad otroligt ledsamt. Det har gått så fort...! Mindre än två månader sedan du skrev nedan om beskedet. Jag är så ledsen för er. Stor kram!!
  4. 2
    Åh nej, Tessie, vad otroligt ledsamt. Det har gått så fort...! Mindre än två månader sedan du skrev nedan om beskedet. Jag är så ledsen för er. Stor kram!!
  5. Medlem sedan
    Oct 2002
    #3
    Oj, vad tråkigt ! jag skickar mina varmaste kramar till dig och hoppas det ger lite kraft att orka vidare !
  6. 3
    Oj, vad tråkigt ! jag skickar mina varmaste kramar till dig och hoppas det ger lite kraft att orka vidare !
  7. Medlem sedan
    Jan 2003
    #4
    Stor stor kram till dej, så lessen för dej/er skull........
    All styrka till dej/er
    Stor varm kram
    vivi
    Vivi Dennis0308 Emil0508
  8. 4
    Stor stor kram till dej, så lessen för dej/er skull........
    All styrka till dej/er
    Stor varm kram
    vivi
  9. Medlem sedan
    Aug 2001
    #5
    Åh, det gör så ont, så ledsen för er skull. Sorg är så tungt, så svårt, så obegripligt. Tillåt dig, be om hjälp, proffessionell hjälp. Du kan inte bära din mamma utan att själv få hjälp att sörja och att bära. Stor kram, tänker på dig.
  10. 5
    Åh, det gör så ont, så ledsen för er skull. Sorg är så tungt, så svårt, så obegripligt. Tillåt dig, be om hjälp, proffessionell hjälp. Du kan inte bära din mamma utan att själv få hjälp att sörja och att bära. Stor kram, tänker på dig.
  11. Medlem sedan
    Dec 2000
    #6
    Åh nej! Cancer är en j-a skitsjukdom Ta hand om varandra!
    KRAM!
  12. 6
    Åh nej! Cancer är en j-a skitsjukdom Ta hand om varandra!
    KRAM!
  13. Medlem sedan
    Feb 2003
    #7
    Åh, så fruktansvärt hemskt. Ta hand om er och familjen och tillåt dig sörja. Har inga ord, skickar kramar till er!
    /Maria
  14. 7
    Åh, så fruktansvärt hemskt. Ta hand om er och familjen och tillåt dig sörja. Har inga ord, skickar kramar till er!
    /Maria
  15. Medlem sedan
    Dec 2002
    #8
    Å, nej vad sorgligt. Tänker på er... och det är verkligen en påminnelse att ta vara på livet medans det pågår.
  16. 8
    Å, nej vad sorgligt. Tänker på er... och det är verkligen en påminnelse att ta vara på livet medans det pågår.
  17. Medlem sedan
    Mar 2003
    #9
    Åh nej!
    Kära vän, jag tappar orden. Vet inte vad jag ska säga eller skriva. Ni finns med i mina tankar. Vill du prata så vet du var jag finns. Tyvärr, har jag erfarenheten med mig på detta. Behöver du en axel eller ett bollplank så finns jag där för dig!

    Jag förstår att det kan kännas mycket svårt och vara plågsamt. Jag är glad att jag fick uppleva din fasr värme och glädje.

    Många kramar till dig & din familj
  18. 9
    Åh nej!
    Kära vän, jag tappar orden. Vet inte vad jag ska säga eller skriva. Ni finns med i mina tankar. Vill du prata så vet du var jag finns. Tyvärr, har jag erfarenheten med mig på detta. Behöver du en axel eller ett bollplank så finns jag där för dig!

    Jag förstår att det kan kännas mycket svårt och vara plågsamt. Jag är glad att jag fick uppleva din fasr värme och glädje.

    Många kramar till dig & din familj
  19. Medlem sedan
    Nov 2000
    #10

    Å nej...

    Det är SÅ illa, alltså. Stor kram och all möjlig värme härifrån till er!
    Ann med Lovisa 6 maj 2001 & Erik 13 augusti 2003 & Alva, född 9 december 2008.
    ****************************** ****
    http://www.flickr.com/photos/anek70/
  20. 10
    Å nej... Det är SÅ illa, alltså. Stor kram och all möjlig värme härifrån till er!
  21. Medlem sedan
    Jul 2002
    #11
    Mmm, som du säger - fort har det gått och svårt att hänga med. Nu har pappa kommit hem från sjukhuset och verkar faktiskt lite piggare - skönt! Men gör ju också att man "får upp hoppet" på ett annat sätt. Tack för din omtanke och kram!
  22. 11
    Mmm, som du säger - fort har det gått och svårt att hänga med. Nu har pappa kommit hem från sjukhuset och verkar faktiskt lite piggare - skönt! Men gör ju också att man "får upp hoppet" på ett annat sätt. Tack för din omtanke och kram!
  23. Medlem sedan
    Jul 2002
    #12
    Tack! Kraft att orka vidare har jag, även om jag inte riktigt förstår vart den kommer ifrån. Det här med pappa är nämligen bara grädden på moset, rätt mycket annat var kämpigt redan innan... Men mycket kraft kommer nog från alla vänner - nära och mer avlägsna. Ni är guld värda!
  24. 12
    Tack! Kraft att orka vidare har jag, även om jag inte riktigt förstår vart den kommer ifrån. Det här med pappa är nämligen bara grädden på moset, rätt mycket annat var kämpigt redan innan... Men mycket kraft kommer nog från alla vänner - nära och mer avlägsna. Ni är guld värda!
  25. Medlem sedan
    Jul 2002
    #13
    Tack Vivi för både kram och styrka!
  26. 13
    Tack Vivi för både kram och styrka!
  27. Medlem sedan
    Jul 2002
    #14
    Tack för din omtanke!
    Jaa du, jag vet ärligt talat inte hur jag ska hantera detta. På ett sätt känner jag mig så tom, känslolös, samtidigt som jag ju märker att jag blir tröttare, virrigare, kanske inte ledsen men absolut mindre glad, mer "avtrubbad" och så. Men just nu finns inte tid och plats för mig i allt detta, så jag måste klara mig igenom det och hantera det senare. Är så glad dock för att pappa är piggare nu när han kommit hem. Hade ett långt samtal med honom igår om allt mellan himmel och jord, och det är så skönt när han är "här" fortfarande. Min älskade pappa!
  28. 14
    Tack för din omtanke!
    Jaa du, jag vet ärligt talat inte hur jag ska hantera detta. På ett sätt känner jag mig så tom, känslolös, samtidigt som jag ju märker att jag blir tröttare, virrigare, kanske inte ledsen men absolut mindre glad, mer "avtrubbad" och så. Men just nu finns inte tid och plats för mig i allt detta, så jag måste klara mig igenom det och hantera det senare. Är så glad dock för att pappa är piggare nu när han kommit hem. Hade ett långt samtal med honom igår om allt mellan himmel och jord, och det är så skönt när han är "här" fortfarande. Min älskade pappa!
  29. Medlem sedan
    Jul 2002
    #15
    Tack för kram och omtanke! Och ja, skitsjukdom är det verkligen. Usch, fy och blä!
  30. 15
    Tack för kram och omtanke! Och ja, skitsjukdom är det verkligen. Usch, fy och blä!
  31. Medlem sedan
    Jul 2002
    #16
    Tack Maria för omtanken! Tyvärr vet jag inte riktigt hur man gör när man sörjer, är så himla dålig på att vara ledsen. Samtidigt som jag vet att man inte kan gömma sig från det.. Kram!
  32. 16
    Tack Maria för omtanken! Tyvärr vet jag inte riktigt hur man gör när man sörjer, är så himla dålig på att vara ledsen. Samtidigt som jag vet att man inte kan gömma sig från det.. Kram!
  33. Medlem sedan
    Jul 2002
    #17
    Tack för omtanken. Och ja, som du säger, man ska verkligen passa på att leva när man gör det. På sätt och vis är det en glädje i det hela faktiskt, att min pappa verkligen levt livet till fullo. Han har alltid varit barsligt förtjust i njutning på olika sätt och alltid unnat sig lite extra och guldkant i tillvaron, även på den tiden då vi (=familjen) egentligen inte hade råd med det. Jag vet att han är nöjd med sitt liv och glad över det han har och haft. Och jag är glad över den pappa jag har och haft och över vår relation. Även om det gör det ännu svårare att förlora har jag ju iaf fått uppleva all kärlek, och det är en gåva i sig.
  34. 17
    Tack för omtanken. Och ja, som du säger, man ska verkligen passa på att leva när man gör det. På sätt och vis är det en glädje i det hela faktiskt, att min pappa verkligen levt livet till fullo. Han har alltid varit barsligt förtjust i njutning på olika sätt och alltid unnat sig lite extra och guldkant i tillvaron, även på den tiden då vi (=familjen) egentligen inte hade råd med det. Jag vet att han är nöjd med sitt liv och glad över det han har och haft. Och jag är glad över den pappa jag har och haft och över vår relation. Även om det gör det ännu svårare att förlora har jag ju iaf fått uppleva all kärlek, och det är en gåva i sig.
  35. Medlem sedan
    Jul 2002
    #18
    Tack Mia!
    Tänkte faktiskt på dig igår, och har tänkt på dig en del på senaste tiden. Jag vet ju att du har mycket kunskaper och insikt och erfarenhet från detta.. Måste säga att jag beundrar dig och de i din yrkeskår (som jag ju träffar dagligen nu) som orkar arbeta med palliativ vård. Har ju landat i en helt ny verklighet med mediciner, dropp, näringslösningar, morfininjektioner osv. Fattar inte hur detta skulle funkat om pappa varit ensam, om han och mamma varit närmre 70 (80?) än 50 osv.
    Pappa och jag har faktiskt några frågor och funderingar, så jag kommer nog höra av mig till dig inom kort. Tack för erbjudandet, för jag tänkte faktiskt på dig som bollplank.
    Många kramar!
  36. 18
    Tack Mia!
    Tänkte faktiskt på dig igår, och har tänkt på dig en del på senaste tiden. Jag vet ju att du har mycket kunskaper och insikt och erfarenhet från detta.. Måste säga att jag beundrar dig och de i din yrkeskår (som jag ju träffar dagligen nu) som orkar arbeta med palliativ vård. Har ju landat i en helt ny verklighet med mediciner, dropp, näringslösningar, morfininjektioner osv. Fattar inte hur detta skulle funkat om pappa varit ensam, om han och mamma varit närmre 70 (80?) än 50 osv.
    Pappa och jag har faktiskt några frågor och funderingar, så jag kommer nog höra av mig till dig inom kort. Tack för erbjudandet, för jag tänkte faktiskt på dig som bollplank.
    Många kramar!
  37. Medlem sedan
    Jul 2002
    #19
    Mmm, det är så illa. Ruggigt. Igår hade dock pappa en bra dag, riktigt bra, och då får man ju upp hoppet igen. Fast man kanske inte borde. Eller så borde man. Svårt att veta.
    Kramar och värmen tas tacksamt emot och de hjälper faktiskt - utan alla vänner och bekanta som stöttar, tänker, skickar energi och omtanke vet jag inte hur man skulle ta sig igenom detta. Tack!
  38. 19
    Mmm, det är så illa. Ruggigt. Igår hade dock pappa en bra dag, riktigt bra, och då får man ju upp hoppet igen. Fast man kanske inte borde. Eller så borde man. Svårt att veta.
    Kramar och värmen tas tacksamt emot och de hjälper faktiskt - utan alla vänner och bekanta som stöttar, tänker, skickar energi och omtanke vet jag inte hur man skulle ta sig igenom detta. Tack!
  39. Medlem sedan
    Aug 2001
    #20
    Skönt att höra att han är lite piggare och att du kan få lite tid med honom när han mår bättre! Det finns inte tid och plats för dig just nu, säger du. Kära du, det måste få finnas tid och plats för dig. Du måste ge dig själv något slags utrymme, någon tid. Det kan vara en halvtimmes promenad, gå till kyrkan, tända ett ljus och sitta ner eller vad som helst, men en lugn stund där du får vara ifred och öppna ditt sinne och dina tankar, det måste du ge dig. Kanske går det inte varje dag, jag vet, det kan vara svårt att få till det, men här och där, några gånger i veckan, kan inte det gå att ordna? Du behöver tid för egen reflektion och eftertanke för att orka. Snälla du, ge dig det mitt i allt! Det vinner ni alla på. Stor kram!
  40. 20
    Skönt att höra att han är lite piggare och att du kan få lite tid med honom när han mår bättre! Det finns inte tid och plats för dig just nu, säger du. Kära du, det måste få finnas tid och plats för dig. Du måste ge dig själv något slags utrymme, någon tid. Det kan vara en halvtimmes promenad, gå till kyrkan, tända ett ljus och sitta ner eller vad som helst, men en lugn stund där du får vara ifred och öppna ditt sinne och dina tankar, det måste du ge dig. Kanske går det inte varje dag, jag vet, det kan vara svårt att få till det, men här och där, några gånger i veckan, kan inte det gå att ordna? Du behöver tid för egen reflektion och eftertanke för att orka. Snälla du, ge dig det mitt i allt! Det vinner ni alla på. Stor kram!
Sidan 1 av 2 12 SistaSista

Liknande trådar

  1. att bli pappa igen
    By Anonym in forum Pappasnack
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2010-06-14, 07:48
  2. Update igen
    By Navy_Girl in forum Kärlek & relationer
    Svar: 10
    Senaste inlägg: 2010-04-23, 10:32
  3. pappa update
    By -Tessie- in forum _0308 Augustibarn
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2009-05-19, 12:55
  4. Nu är vi sjuka igen... Update Angus!
    By Tösen76 in forum _0806 Junibarn
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2009-04-03, 13:27
  5. Liten update (igen)
    By johanna83a in forum _0702 Februaribarn
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2007-07-09, 19:13
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar