Vad gäller med små barn??

[Anonym]

Hej !
Har ett stort problem. Jag och min sambo har en dotter på 5 månader som vi har gemensam vårdnad om. Vi har bråkat en hel del den senaste tiden och det blir bara värre och värre och går kortare tid mellan gångerna.
Jag vill inte att min dotter skall växa upp med två föräldrar som skriker och gapar på varandra så fort det är något.
Frågan är bara hur blir det med min lilla dotter? måste hon bo varanna vecka med sin pappa om han kräver det? Hon är ju så liten.
Och HUR skall man praktiskt kunna ha varannan vecka när det gäller föräldrarpeningen? Hur många arbetsgivare går med på att man bara jobbar varannan vecka?

Någon som har någon erfarenhet eller något råd?

Har bett honom att vi skall gå och prata med någon för att försöka lösa våra problem, men han vill inte det säger han.

Snälla hjälp mig !

[Birgitta97]

Nej, 5-månaders bebisar ska inte bo varannan vecka. De ska bo på ett ställe och träffa den förälder de inte bor med ofta, ofta. Flera gånger i veckan!

Om du är den som hittills varit föräldraledig, vilket det låter som i ditt inlägg så tycker jag att er dotter ska bo hos dig. Pappan kan komma och hälsa på i veckorna och ha barnet hos sig dagtid när han är ledig, tex en dag varje helg eller båda dagarna om han vill det. När dottern vant sig vid pappans bostad, vilket väl bör gå ganska fort om hon bara är där ofta nog, kan hon också sova där ibland. Men bara om hon och pappan träffas mycket ofta, blir det varannan helg är det för sällan för ett så litet barn! Hon ska inte vara ifrån någon av er mer än ett par dagar åt gången för att kunna behålla anknytningen på ett bra sätt.

Att sova regelbundet hos pappan blir kanske svårt om du ammar mycket. Vissa kan pumpa och ändå fortsätta amma, för andra funkar det inte alls. Äter flickan tillägg och annan mat blir det ju enklare.

När pappan ska vara föräldraledig kan han ju ha flickan på dagtid medans du jobbar, samt vissa nätter, medans du har henne kvällar och de flesta nätterna. På så sätt behåller ni tät kontakt med dottern båda två.

Man har rätt till 3 (eller är det 4?) föräldraledighetsperioder per år. En sådan period behöver inte vara sammanhängande, man kan tex vara föräldraledig varje fredag under hela året och om det anmäls till arbetsgivaren vid en enda tidpunkt räknas det om en period. Men du har ju rätt i att få arbetsgivare skulle uppskatta att man jobbar varannan vecka.

Växelvis boende med korta intervaller, typ 2-3 dagar, kan man ha även för små barn, kanske från 1-1,5 år, men det kräver gott samarbete mellan er föräldrar. Snygga överlämningar med god kommunikation är ju jätteviktigt för små barn. Ju äldre barnen blir desto längre intervaller kan man ha och de flesta 3-4 åringar klarar växelvist boende varannan vecka när de är "inskolade" på det och föräldrarna kan prata med varandra.

Men man får inte glömma att barn är individer och det som fungerar för en fungerar inte för alla! Man måste prova sig fram och vara lyhörd för sitt barns signaler.

[Elinanna]

Tack för ditt svar. Gav mig en del hopp.

[Malinau]

Du har redan fått bra och sakliga svar från Birgitta97, så där finns just inget att tillägga.

Men när det gäller era ständiga bråk finns kanske möjligheter? Vad bråkar ni om? Varför? Kan ni prata med varandra på ett respektfullt sätt över huvud taget? Kunde ni det förut? Varför vill han inte ta hjälp? Åker han inte till verkstaden med bilen heller, går till tandläkaren om han har problem med en tand etc.? Är det bara er relation som inte är värd någon hjälp? Det skulle jag fråga honom.

Har ni någon närstående som ni _båda_ litar på och som har förmågan att prata med er, både enskilt och tillsammans, kan det vara ett alternativ.

Min erfarenhet är att man lätt fastnar i ett mönster och oftast av ren prestige inte bryter det. Kanske för att den andre genast slår till om man sänker garden, eller för att man är rädd att det ska bli så.

För det bästa vore kanske om ni kan fortsätta relationen. Det låter som att du vill det i alla fall. Vill inte han det?

[Snäckmamman]

Varannan vecka bör man börja med absolut tidigast vid 3 års ålder. Men det behöver inte alls bli så. De flesta har faktiskt INTE varannan vecka!! Vill du inte ha det så - vägra. Du har egentligen ett guldläge nu. Separerar ni nu kommer hon att bo hos dig, det kan du hävda, eftersom det är du som varit hemma hittills med henne. Om din sambo hävdar att han ska ha hälften av föräldradagarna kan du kanske inte göra så mycket åt det, men hon kommer att BO hos dig, dvs hon kan vara med honom på dagen men kommer sedan hem till dig för att äta middag, sova osv. Hon ska inte vara hos honom längre dagar än hon hade varit om hon varit på dagis. När hon sedan blir lite större kan du fortsätta hävda att hon bott hos dig större delen av sitt liv och därför är det bäst att inte ändra det, hon är ju van vid det och det är bäst för henne att få fortsätta att ha den stabiliteten. Det är bara 28% som bor varannan vecka (siffra från SCB, men advokat i min närhet säger att det är ännu färre som gör det i realiteten, så få som 12%... ).

Din sambo kommer kanske att dra in Familjerätten, för att få mer tid med dottern. De har ingen rätt att besluta något, utan ska bara hjälpa er att komma fram till ett umgängesschema. Avdramatisera det hela och se dem som schemaläggare. MEN - de vill VÄLDIGT gärna testa olika varianter, men det man testar blir oftast permanent, för "barnet har ju vant sig" vid ett visst schema. Så gå ABSOLUT inte med på att testa varannan vecka, för har ni väl börjat med det, kommer hon aldrig ur det!!! Även om hon skulle må jättedåligt av flängande fram och tillbaka mellan er föräldrar, så slipper hon inte, om pappan inte släpper henne frivilligt. Testa alltså INTE varannan vecka, för allt i världen! Er dotter är oskyldig, så låt henne slippa att bli straffad med en splittrad uppväxt. De barn som tvingas till vv-boende brukar vägra hålla på med det, när de äntligen får bestämma själva. Det säger allt, tycker jag...

Vill också berätta för dig att de flesta som håller till härinne förespråkar vv, så de flesta svar du får kommer troligen vara att ni bör gå över till det när hon blir tillräckligt stor. Inte att ni bör undvika det. Jag personligen tror inte på iden alls Har aldrig gjort. Redan innan jag fick barn tyckte jag det verkade vara helgalet.

Ett jättestort lycka till!

[Tweedy]

Du skriver till TS att barnet inte " ska bli straffad med en splittrad uppväxt" men hur rätt är det att straffa flickan med att inte låta henne träffa sin pappa regelbundet?

Har du läst den statistiken som visar hur många barn blivit kriminella just för att deras pappa varit frånvarande....?

[VV-mamman]

Ursäkta, men varför i herrans namn har du så fruktansvärd negativ inställning till pappor? Varför ska mamman ha rätt att VÄGRA barnets PAPPA att träffa barnet lika mycket som hon själv?? Eller rättare sagt, varför skahon förvägra barnet rätten till båda sina föräldrar?? Och vadå "hävdar att han ska ha hälften av föräldradagarna" det har han all rätt i världen att ha isåfall vare sig man som mamma gillar det eller inte. Och varför ska hon inte vara längre dagar hos sin pappa än på dagis, jämför du en pappa med kommunal barnomsorg?? Jag blir alldeles matt när jag läser vad du skrivit, alltihopa går ju ut på att man som mamma ska jävlas så mycket som möjligt med pappan till ens barn och förvägra honom att träffa sina egna barn så mycket det bara går.. VARFÖR?? Har du någon statistik på att de som haft vv-boende brukar vägra ha det mer när de får bestämma själva? Hänvisa gärna till den isåfall! Hur vet advokaten i din närhet så tvärsäkert att det är så få som 12% som bor vv? Statistik?? Kan du ge mig en VÄLDIGT bra förklaring till varför den här mamman ska totalvägra att gå med på vv? Du anser alltså att dottern blir "straffad" om hon ska bo vv hos sin pappa.. Herregud..

[housewife]

Jag blir lika ledsen varje gång som jag läser sånna här trista inlägg, straffad? du menar alltså att ett barn som får lika mycket tid med pappa och mamma straffas? det är skrämmande vilken pappa-fientlig syn du har, jag förstår att du har haft en svår situation själv och att detta har präglat dig mycket.
Och det där uråldriga snacket om att man ska ta mycket f-dagar för då hamnar man i "guldsits" för att man kan hävda att man haft barnet mest är så otroligt egoistiskt och manipulativt så det är sorgligt.
De barn som mår bäst är de som har föräldrar som kan vara just föräldrar, vara vuxna...om de sedan tjafsar så spelar det ingen roll om man har VV eller VH barnen mår lika dåligt ändå.
Man blir väldigt lätt provocerad av någon som skriver att "någon i närheten säger att det bara är 12 % " du gläds alltså åt alla stackars barn som bara får se sin mamma eller pappa varannan helg? sorgligt....

[housewife]

Jag förstår att det är jobbigt!! men du ska se att det ordnar sig du undrar vilken arbetsgivare som går med på någon som jobbar VV? är du hemma tills hon är dryga året så finns ju förskola, så då kan du ju jobba som vanligt.
Och nej...så små barn, då blir det inte vv....men jag hoppas ändå att ni för dotterns skull kan ha ett gott samarbete, vilken lösning ni än kommer på.
jag hoppas ändå att han kan ändra sig och följa med på familjrådgivning innan några beslut tas, det är stort och omvälvande att få barn...så det är lätt att fatta fel beslut pga bristande kommunikation. kram!

[Anonym]

Finns ju dom som hävdar att mariujana är bra för en..det kan dom hävda om dom vill ,men inte blir det mer rätt för det.

För att man säger en sak flera gånger innebär inte att det är sant...men om man skall vara lite saklig kan du tex läsa det paret öberg skrivit...så behöver du inte tro så mycket i fortsättningen...känns mycket bättre att veta!

[Tweedy]

Nu hängde inte jag med riktigt

Vilket vad d paret Öberg skrivit? vad handlar det om och var kan man hitta d?

[Snäckmamman]

Det enda stället jag skriver ordet "tror" på är att jag inte tror på iden om 50/50-boende. Är det det du menar? Är det så blir jag sorgsen över att nu har vi ett ordmärkeri igen härinne. Hoppas jag har fel. Jag hade lika gärna kunnat uttrycka mig med "Jag har alltid varit övertygad om...".

Vilka är "Paret Öberg"?

Och angående ordet "tro" igen: Vad gör kristna, eller för den delen de flesta religiösa i världen? Man "tror på Gud" säger man ju.

[Eventa Aff]

? Fråga till "deltråden" och till ts (och andra som läser):

Hur känns det här samtalet?
TS har frågor både om regler och villkor, och funderingar om sin egna privata val.

De direkta svaren utgår både från hur hennes situation, pappans situation och barnets behov och vilka regler etc som gäller. Svaren är självklart baserade på de värderingar som var och en har.

I svar tre syns värderingarna tydligare, samtidigt som de är mindre politiskt korrekta. Det blir oxå en föjddiskussion i egen del av tråden om dessa, men den är inte speciellt utvecklad.
Bra & intressant diskussion eller en "kidnappning" av ts?

Frågar eftersom den typen av funderingar kommit upp i tråden "Är det svårt att prata härinne".

[Birgitta97]

TS har "försvunnit" vilket är tråkigt och möjigen en följd av att tråden fått en annan inriktning än TS behövde och önskade. Hoppas TS svarar på din fråga också!

[marib]

Jag tycker det är ett rätt bra exempel på att alla åsikter inte välkomnas.

Snäckmamman gav sin syn på saken. Inte helt politisktkorrekt.. men hennes uppfattning, och det är _min_ uppfattning att även åsikter som bryter mot outtalade regler ska accepteras och tas emot med respekt.

Är man av motsatt åsikt så kan man alltid få fram det _med_ bibehåller respekt och utan att låta anklagande.

[Snäckmamman]

Kidnappning av ts! Helt klart! Jag svarade ts och vände mig inte alls till de som sedan valde att ifrågasätta mig (eller vilket ord man nu kan våga använda här, utan att få svar på tal....).

Är det någon som har lust att fundera över VARFÖR ts försvunnit???

[ruffa]

Men är det egentligen så konstigt att folk reagerar och blirr rätt upprörda över snäckmammans syn på saken? Hon uppmanar ju faktiskt ts att göra allt för att pappan ska få träffa det gemensamma barnet så lite som möjligt och menar även att hon senare kan använda pappan som någon sorts barnvakt när hon själv jobbar men att barnet ska "hem" d v s till mamman så snart som möjligt. Och iallafall jag blir rätt upprörd när jag läser sånt här och även när jag läser uppfattningar om att barnet "straffas" om det behöver vara hos pappan lika mycket som hos mamman. Så jag tycker inte det är speciellt konstigt att en del, däribland jag själv då, blir rätt upprörda.

[Snäckmamman]

Tack!

[Anonym]

Om man nu har åsikter och "tror" eller "övertygad om" (kan ju bara läsa det du skriver, eller hur) vilket det blir för mig ordmärkeri..så borde man man väl ta reda på fakta och läsa in sig i ämnet om det som faktiskt har bedrivit forskning..sen finns det en massa manänniskor som har åsikter utifrån känslor eller andra saker...
Om man inte vet vem paret Öberg är i just denna fråga med 50/50 boende..så kan man ju googla tex. eller gå på biblioteket...eller....det måste väl ändå finnas någon drivkraft om man tycker en massa saker om ett ämne...
Det finns ett antal publikationer mestadels amerikanska men även en stor svensk utifrån empirisk forskning detta skriver jag bara för att den som är intresserad kan ta reda på och själv bilda sig en uppfatting om det..men som sagt krävs lite ansträngning om man vill förkovra sig

[marib]

Poängen är att även de åsikterna har rätt att sättas på pränt.

Sen är det upp till ts att själv ta ställning till vilket som passar just hans/hennes situation bäst.

Och det är _din_ rätt att bli upprörd.. och få fram det.. Men med bibehållen respekt och kanske med en annan vinkling. Hur Du hade valt att lösa det tex