19 dagar över tiden, då jag glömde bort första gången... ;-)

Det gick i raketfart, på under en kvart hann vi med att väga och mäta, ta spruta, bli kollad av läkare och få lite frågor om utvecklingen - samt småprata lite kaosmorgon, många barn, jämställdhet mm.... nästan som jag tyckte det var lite för snabbt.

Han var 85 cm lång och 13.6 kg (samma vikt som på 18 mnd dagen, vägd hemma) Jag är glad han väger så pass mycket som han gör, med tanke på hur dåligt han äter på dagis, han hade ändå gått upp 900 gram på 4 månader, varav 2 av dem på dagis.

Han blev skitarg när han fick sprutan, och ilsken när sköterskan sedan ville sätta på plåster, men det fick ju snabbt över och han blev sitt vanliga glada jag.

De kollade inte alls vad han kunde, utan nöjde sig med att ställa frågor. Om han kan stabla 3 klotsar har jag ingen aning om... men det kan han nog. Däremot tror jag inte han kan peka ut kroppsdelar... (har inte kollat, för att vara ärlig...) Han är ju sen med pratet, men säger mamma, pappa, bil, något som skall förställa kex (ja, han älskar bilar/fordon och kex!) och så kan han säga vad katten och hunden säger.

Men när vi skulle gå så säger han "o" och hämtar skorna, och så fattade jag ju att han säger sko också, och sedan när jag säger "Nu skall vi ta på jackan"...så härmar han "akka"...!! Så det är ju på gång nu äntligen!! På dagis säger de att han sjunger, men det har vi inte fått äran av att höra här hemma.

Annars är han som alltid, det är full rulle, klättrar över och på allt (vi har liksom gett upp det där med att försöka hindra honom). Maten är det blivit bättre med, men han äter dåligt till lunch (lagad mat) På dagis äter han macka och fil/yogurt till mellanmål, hemma vill han inte ha macka, men han får barngröt till frukost och en barnmatsburt till kvällsmat. Nuggets har han ätit 2 stycken av på McD en gång!! och pommes kan han knapra på, och i går åt han en fiskpinne! Och så åt han pannkakor när vi var i Norge sist helg - hela 3 stycken! Så det går framåt verkligen!

Vi åte tåg och flyg till Norge, bara han, jag och äldste sonen. Det var mysigt! Men han gillar ju inte att bara sitta i knät, så det var ju sådär med själva resan. På ditvägen skrek han en hel del, och somnade typ 10 min innan vi var framme och blev sedan skitarg när vi väckte honom. På hemresan gick det lite bättre, och då somnade han på sista tågresan, så det blev lungt och jag kunde tom läsa lite!

Barnvagnen blev oanvändbar efter flygresan, så vi fick låna en paraplyvagn som hade sett sina bästa dagar under tiden vi var i Norge. Men det hela blev ju bra igen när vi väl var hemma, och jag kunde hämta ut en sprillans ny vagn!! Garantin gick ut i våras på den vagnen jag hade, men nu har jag 2 nya år! Inte tokigt!