Gulligt.
Vide pratar mycket, men inte så begripligt. Än så länge är hans aktiva ordförråd inte så stort, och jämför man med syskonen, speciellt vår förstfödde, så ligger han ljusår efter. Men han har andra kvalitéer i stället.
Han är motoriskt välutvecklad, föddes med ett otroligt bollsinne som ingen annan i släkten kan uppvisa och kan gå både i högklackat och alldeles för stora ballerinaskor helt utan problem. Kramas och pussas gör han så man blir alldeles knäsvag och fröknarna på dagis berömmer hans charm och goda humör.
Sjunger gör han också, ibland hela vägen till dagis och då blir man alldeles varm inombords trots morgonstressen. De sånger vi kunnat identifiera är bl.a. Bolibompas veckosång ("måndag, tisdag" osv) liksom "ompa ompa fallerallerej" (tänk om jag hade en liten liten apa).
Busar gör han visserligen lite grann, men till hans försvar måste jag säga att han städar upp alla bomullstopsen från golvet med samma iver som han slängde dit dem.
Riktigt arg blir han inte så ofta längre, bara när man ska klä på honom ytterkläderna. Han får fullständig panik av att få händerna inklämda i vantar.
Men härlig som sjutton är han!