Hjälp!
Tonåringar
  1. Medlem sedan
    Jun 2008
    #1

    Hjälp!

    Hej
    Jag och min sambo har totalt helt olika uppfattning om uppfostran och hur hans snart 15-åriga son ska sköta om sig..
    Vore intressant att få höra någon annans uppfattning..
    En dag i sonens liv kan se ut så här.
    Sover hur länge han vill, dvs till minst 12, går upp sätter på datorn, (äter lunch som nån annan lagat) framför datorn. Sen fortsätter datorspelandet fram till ca 19,30 då hans pappa kommer hem från egna företaget. Mat lagas, sonen sätter sig till dukat bord. Äter, därefter går han till sitt rum och sätter sig vid datorn igen och spelar fram till ca 01,00 då han stänger av efter överrenskommelse med pappan som sover sen flera timmar tillbaka..
    Därefter går sonen på toa där han brukar sitta 30-60 min. Så vid 2-tiden på natten är han äntligen i säng utan att ha duschat eller borstat tänderna på hela dagen, detta är mån-söndag nu på sommaren. Mörkläggningsgardinerna är aldrig åtsidodragna.
    Under termintid anser pappan att 11-11,30 ska datorn vara av men sen är det ju toa-tid på det....
    Pappan och sonen ses ca 30 min per dag då under middagen.
    Pojken är trevlig,social när han träffar andra människor och mycket smart. Har godkännt i alla ämnen. Tyvärr mycket lat och skulle kunnat ha Mvg i allt men inga krav har någonsins ställts på honom.
    Han har lite problem med kompisar och bara några få han umgås med men också en väldigt negativ syn och kamrater är i perioder bara "dumma i huvudet". Problemet är också att när han har nån kompis hemma så sitter han även då framför datorn och kompisen får titta på.
    I min värld går man upp på morgonen, borstar tänderna, duschar sitter framför datorn max två timmar i sträck, och inte hela dagar när solen skiner på utsidan. Maten äts vid bordet. Man umgås,spelar spel, pratar, lyssnar på musik,läser, aktiverar sig med olika fritidssysselsättningar.
    Detta barn har aldrig haft en hobby förutom datorn.
    Har försökt att föreslå massa olika saker att göra och ordnat så att han fått prova på vattenskoter, båtar, golf,mm. men han vill ju inte göra det med mig igentligen utan med sin pappa.. som inte är intesserad. Eller inte anser sig ha tid pga jobb.
    Känner att jag är så trött på detta att jag snart flyttar! Det är inte mitt barn!
    Har blivit en tjatig surgris som inte får något gehör från min familj!
    Måste också skriva att jag absolut inte lastar sonen för att det är så här utan pappan som tycker allt är toppen.
  2. 1
    Hjälp! Hej
    Jag och min sambo har totalt helt olika uppfattning om uppfostran och hur hans snart 15-åriga son ska sköta om sig..
    Vore intressant att få höra någon annans uppfattning..
    En dag i sonens liv kan se ut så här.
    Sover hur länge han vill, dvs till minst 12, går upp sätter på datorn, (äter lunch som nån annan lagat) framför datorn. Sen fortsätter datorspelandet fram till ca 19,30 då hans pappa kommer hem från egna företaget. Mat lagas, sonen sätter sig till dukat bord. Äter, därefter går han till sitt rum och sätter sig vid datorn igen och spelar fram till ca 01,00 då han stänger av efter överrenskommelse med pappan som sover sen flera timmar tillbaka..
    Därefter går sonen på toa där han brukar sitta 30-60 min. Så vid 2-tiden på natten är han äntligen i säng utan att ha duschat eller borstat tänderna på hela dagen, detta är mån-söndag nu på sommaren. Mörkläggningsgardinerna är aldrig åtsidodragna.
    Under termintid anser pappan att 11-11,30 ska datorn vara av men sen är det ju toa-tid på det....
    Pappan och sonen ses ca 30 min per dag då under middagen.
    Pojken är trevlig,social när han träffar andra människor och mycket smart. Har godkännt i alla ämnen. Tyvärr mycket lat och skulle kunnat ha Mvg i allt men inga krav har någonsins ställts på honom.
    Han har lite problem med kompisar och bara några få han umgås med men också en väldigt negativ syn och kamrater är i perioder bara "dumma i huvudet". Problemet är också att när han har nån kompis hemma så sitter han även då framför datorn och kompisen får titta på.
    I min värld går man upp på morgonen, borstar tänderna, duschar sitter framför datorn max två timmar i sträck, och inte hela dagar när solen skiner på utsidan. Maten äts vid bordet. Man umgås,spelar spel, pratar, lyssnar på musik,läser, aktiverar sig med olika fritidssysselsättningar.
    Detta barn har aldrig haft en hobby förutom datorn.
    Har försökt att föreslå massa olika saker att göra och ordnat så att han fått prova på vattenskoter, båtar, golf,mm. men han vill ju inte göra det med mig igentligen utan med sin pappa.. som inte är intesserad. Eller inte anser sig ha tid pga jobb.
    Känner att jag är så trött på detta att jag snart flyttar! Det är inte mitt barn!
    Har blivit en tjatig surgris som inte får något gehör från min familj!
    Måste också skriva att jag absolut inte lastar sonen för att det är så här utan pappan som tycker allt är toppen.
  3. Medlem sedan
    Feb 2010
    #2
    Hej!

    Lata föräldrar ger lata barn?
    Allvarligt talat, det låter som om pojken är deprimerad. Visst, många killar sitter vid datorn, men det där beteendet känner jag tyvärr igen!

    Jag har en dotter som i år fyller 18. När hon var 15-16 år så betedde hon sig på liknande sätt som du beskriver. Hon följde dock med oss till stranden på sommaren, men det var allt. Hennes "kompisar" var också dumma i huvet.
    Jag jobbade under denna perioden ganska mycket, men till slut såg jag att det verkligen var ett problem.

    Dottern började bli odräglig hemma och kunde få utbrott för minsta lilla. En dag sa jag att nu får det vara nog! Tog med henne till en kurator inom BUP. Där visade det sig att hon hade väldigt låg självkänsla och självförtroendet var i botten. Där kom det även fram att hon skärt sig (därav långa toabesök på kvällarna/nätterna).

    Min dotter har inte haft kontakt med sin pappa sen hon var 7 år, då han övergav henne och skrev över vårdnaden helt på mig. Vi kom fram till att det var roten i mycket ont.

    Hur har killen det med sin mamma? Bor han hos er jämt?
    Du borde nog ta ett allvarligt snack med både pappan och sonen tillsammans!
  4. 2
    Hej!

    Lata föräldrar ger lata barn?
    Allvarligt talat, det låter som om pojken är deprimerad. Visst, många killar sitter vid datorn, men det där beteendet känner jag tyvärr igen!

    Jag har en dotter som i år fyller 18. När hon var 15-16 år så betedde hon sig på liknande sätt som du beskriver. Hon följde dock med oss till stranden på sommaren, men det var allt. Hennes "kompisar" var också dumma i huvet.
    Jag jobbade under denna perioden ganska mycket, men till slut såg jag att det verkligen var ett problem.

    Dottern började bli odräglig hemma och kunde få utbrott för minsta lilla. En dag sa jag att nu får det vara nog! Tog med henne till en kurator inom BUP. Där visade det sig att hon hade väldigt låg självkänsla och självförtroendet var i botten. Där kom det även fram att hon skärt sig (därav långa toabesök på kvällarna/nätterna).

    Min dotter har inte haft kontakt med sin pappa sen hon var 7 år, då han övergav henne och skrev över vårdnaden helt på mig. Vi kom fram till att det var roten i mycket ont.

    Hur har killen det med sin mamma? Bor han hos er jämt?
    Du borde nog ta ett allvarligt snack med både pappan och sonen tillsammans!
  5. Anonym
    #3
    Läs mitt inlägg ang min lata son här nedan! Visa det för din man med. Det började precis så för våran son och vi sa inte stopp Se och lär av våra misstag! När han är 15 har du fortfarande chansen så stäng av datorn! Kräv andra fritidsintressen, kräv att han kommer ut ur rummet osv! Det blir bara svårare ju äldre han blir, en som är vuxen kan man inte "utöva sin makt över" på samma sätt!
  6. 3
    Läs mitt inlägg ang min lata son här nedan! Visa det för din man med. Det började precis så för våran son och vi sa inte stopp Se och lär av våra misstag! När han är 15 har du fortfarande chansen så stäng av datorn! Kräv andra fritidsintressen, kräv att han kommer ut ur rummet osv! Det blir bara svårare ju äldre han blir, en som är vuxen kan man inte "utöva sin makt över" på samma sätt!
  7. Medlem sedan
    Jun 2008
    #4
    Tack för era svar.
    Jo, killen har en mamma som jag tror kämpar ,precis som jag, med exakt samma problem. Hon har ett jobb där hon går upp väldigt tidigt på morgonen och det gör att hon går till sängs väldigt tidigt, jag tror strax efter nio.
    Kommunicationen mellan oss är lika med 0. Har försökt att prata med henne men hon klargjorde redan från början att hon endast diskuterar sonen med pappan och inte med mig. Deras samtal är idag begränsade till ett Hej.
    Sonen är hos oss ca 70% och hos mamman 30%. Vi bor i samma lilla samhälle så det tar max 10 minuter att gå emellan. När han är här är han här och när han är hos mamman har vi i princip ingen kontakt. Vilket i sig känns konstigt då dessa perioder hos föräldrarna kan sträcka sig till upp till flera månader. Vet att både mamman och jag velat att vi ska ha mer fasta tider, (särkilt när han var yngre)men detta har varken pappan och sonen gått med på.
    Mitt argument har varit att har man fasta perioder hos en förälder så kan man inte "byta" boende bara för att det inte är nått som inte passar. Man lär sig inte att ta och reda ut en konflickt, samt att det hade varit lättare för all annan planering så som resor,jobb och de aktiveteter som vi vuxna vill göra men inte sonen.

    Har jobbat med barn som har olika bokstavskombitioner och det har han inte.
    Har heller aldrig sett några skärmärken. (Vi har en flicka i släckten som skurit sig så det har vi varit observanta på.)

    Har pratat med pappan i olika omgångar att han måste göra saker med sonen...bara enkla saker. Gå ner och ta ett kvällsdopp, fiska, cykla runt samhället och ta en glass... och han håller med, men inget händer.
    Ska idag i alla fall åka ut med båten och ingen dator ska med!
    Läser andra inlägg och är tacksam för att det inte är droger,slagsmål osv. men detta är nog så jobbigt.
  8. 4
    Tack för era svar.
    Jo, killen har en mamma som jag tror kämpar ,precis som jag, med exakt samma problem. Hon har ett jobb där hon går upp väldigt tidigt på morgonen och det gör att hon går till sängs väldigt tidigt, jag tror strax efter nio.
    Kommunicationen mellan oss är lika med 0. Har försökt att prata med henne men hon klargjorde redan från början att hon endast diskuterar sonen med pappan och inte med mig. Deras samtal är idag begränsade till ett Hej.
    Sonen är hos oss ca 70% och hos mamman 30%. Vi bor i samma lilla samhälle så det tar max 10 minuter att gå emellan. När han är här är han här och när han är hos mamman har vi i princip ingen kontakt. Vilket i sig känns konstigt då dessa perioder hos föräldrarna kan sträcka sig till upp till flera månader. Vet att både mamman och jag velat att vi ska ha mer fasta tider, (särkilt när han var yngre)men detta har varken pappan och sonen gått med på.
    Mitt argument har varit att har man fasta perioder hos en förälder så kan man inte "byta" boende bara för att det inte är nått som inte passar. Man lär sig inte att ta och reda ut en konflickt, samt att det hade varit lättare för all annan planering så som resor,jobb och de aktiveteter som vi vuxna vill göra men inte sonen.

    Har jobbat med barn som har olika bokstavskombitioner och det har han inte.
    Har heller aldrig sett några skärmärken. (Vi har en flicka i släckten som skurit sig så det har vi varit observanta på.)

    Har pratat med pappan i olika omgångar att han måste göra saker med sonen...bara enkla saker. Gå ner och ta ett kvällsdopp, fiska, cykla runt samhället och ta en glass... och han håller med, men inget händer.
    Ska idag i alla fall åka ut med båten och ingen dator ska med!
    Läser andra inlägg och är tacksam för att det inte är droger,slagsmål osv. men detta är nog så jobbigt.

Liknande trådar

  1. Men hjälp gravid igen, namn hjälp tack
    By sötismamma in forum Namn, dop & namngivning
    Svar: 14
    Senaste inlägg: 2012-04-30, 08:40
  2. Hjälp hjälp..torka dunjacka..
    By oja39 in forum Ordet är fritt
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2012-01-29, 14:07
  3. Hjälp hjälp och lite mera hjälp
    By Meggie in forum _0701 Januaribarn
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2006-06-12, 17:31
  4. Hjälp bullarna jäser inte... HJÄLP!
    By Karolina in forum Mat & dryck
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2006-02-02, 17:02
  5. Hjälp ursäkta men måste ha snabb hjälp
    By Lisa in forum Bebissnack
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2005-12-04, 19:27
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar