Jo, jag tycker att det är för lite. Ofta har vi svårt att hinna med allt vi vill hinna med innan vi går och lägger oss och de senaste månaderna har mina barn (13 och 15) haft ungefär de tider som din son har. Förut gick vi och lade oss mycket tidigare på kvällen. Både jag och barnen märker skillnaden och tycker att vi behöver få sova mer. De gillar att sova och att vara utvilade och har märkt att det blir skillnad på både skolarbetet och humöret. De märker skillnad även på mitt humör och brukar, lite fint, påpeka att "nu har du kanske sovit lite för lite, mamma..."
Vi ska återställa ordningen och se till att komma i säng tidigare.
Det verkar vara väldigt vanligt att barn i den här åldern går och lägger sig först framåt elva och jag tror att de flesta får sova för lite. Vi sover tillsammans i den bemärkelsen att vi varvar mer gemensamt med lite TV, en bit film eller läsning och har samma läggtider. De gillar inte att gå ifrån och lägga sig före... De är så pass vuxna att de och jag känner att de bör få vara med under familjens hela vakentid. Det känns som om de har vuxit ifrån att gå och lägga sig före mig även om de fortfarande behöver fler sovtimmar. Kan det vara därför som din son har svårt att sova -han vill vara med ända till slutet av dagen...?
Det är ju också så att man "tränar" sig att vara vaken när man inte går och lägger sig när man egentligen är trött. Tillslut så blir det så att man inte sover förrän man är fullständigt slut. Jag vet inte om jag kommit på detta själv eller om jag hört det någonstans men jag tycker att det stämmer (åtminstone på mig själv //under småbarnsåren//).
Det sägs att tonåringar blir trötta av allt växande och all utveckling de ska gå igenom så egentligen behöver de sova mer än de som är något yngre och något äldre (som vi 40-åringar t.ex).... Det ska bli intressant att se hur våra sovtider ser ut framöver - det ena barnet är kvällstrött och det andra är morgontrött.
