Skrivet: 2010-07-23, 13:08
#1
Så långt bort..
Jag har ju längtat efter att graviditeten skulle ta slut så att vi skulle få träffa vår nya familjemedlem och så att jag kunde få tillbaka min kropp? Igår var lilltjejen en vecka och här sitter jag, i riktigt bra form om jag får tycka själv- hon sover klart godkänt på nätterna (=jag oxå sover) magen är i princip helt borta, jag har på mig mina gamla jeans (sjukt snabbt!!), brösten har läkt och navelsträngen ramlat av, liksom mina stygn.. Plötsligt är gravidteten väldigt långt borta, trots att det ligger en underbar liten varelse på bröstet. Och plötsligt inser jag att minnet är jättedåligt! Jag har redan glömt att förlossningen gjorde ont, och att jag var så trött på graviditeten och sitter istället och tänker att jag kunde ha en hel drös med ungar!
Hur har ni andra det?
Stort GRATTIS till alla som fått, och ni som inte fått- nu ÄR det inte långt kvar hur man än vänder och vrider på det!
Många kramar
Nina