Vad göra?!

[oroligmor]

Min 14 åriga son har hamnat i fel sällskap av kompisar ,,, det är jag övertygad om. Han lyssnar inte längre på vad vi har att säga hemma. Han går ut.. sedan svarar han bara i sin mobil när han har lust. Lägger på luren i örat eller svarar inte alls då man ringer. Kommer inte hem i tid på kvällarna eller kommer inte hem alls. Har även gått ut mitt i natten när vi legat och sovit.

Kan inte sitta hemma och vakta honom. Kan inte låsa in honom. Jobbar dessutom på dagarna medan han har sommarlov.
Inga regler hjälper. Jag har sagt att han inte kommer att få en krona mer från mig så länge han håller på så här. Igår ringde jag socialen och sa att vi inte kan ha det så här mer. Jag och pappan har separerat sedan 2 år tillbaka. Han visar lika lite respekt för honom och gör samma saker mot honom. Beteendet har han börjat med den senaste månaden i takt med att han alltmer börjat umgås med en kompis. Jag har pratat med den killen i telefonen och även killens föräldrar. Killen är respektfull emot mig när jag pratar med honom och emot sina föräldrar men i övrigt vet jag inte mycket om honom. Föräldrarna är inte svenska och det är lite svårt med kommunikationen.

Vad kan jag göra mer? Nu har han inte kommit hem i natt igen då det inte passade honom att jag inte lät en "dålig" kompis sova över här så då lät han meddela att han sover över hos en kompis och stängde därefter av telefonen. Vet inte alls vart han är nu :-(

[ullen61]

Du skriver att du är övertygad om att han hamnat i fel sällskap, men känner inte hans nya kompis. Varför inte låta den nya kompisen sova över hos er så lär du känna honom bättre och kan se lite av hur din son fungerar tillsammans med honom? Ibland kan två tidigare "skötsamma" tonåringar uppmuntra varandra till att testa föräldrarnas gränser.

Försök skapa en bra relation och kontakt med din son, lyssna på honom och försök gå honom till mötes där du kan, så kanske han visar dig mer respekt.

[Nen Na]

Första steget borde vara att lära känna kompisen och hans föräldrar. Bjud över dem på middag! Försök få ungdomarna att umgås där du ser dem, så kan du lära känna kompisen bättre och förhoppningsvis få din oro stillad. Om det är så att du har fog för din oro så kommer du få mera möjligheter att argumentera för din sak.

Filmkväll med popcorn? TV-spels-maraton? Låt dem bryta mot några regler med argumentet att det är sommarlov!

[höstmamman]

när min son var bångstyrig och inte svarade i mobilen så ringde jag alla hans kompisar, även mitt på natten. Om han eller de inte svarade så hotade jag med att jag skulle ringa till kompisarnas föräldrar, även mitt i natten, tills jag hittade honom. Det var för pinsamt för honom så han gav sig. Om han gick ut från dörren utan lov så följde jag efter honom. Men jag ställde också alltid upp, jag skjutsade, hämtade oavsett tid på dygnet, lät kompisar sova över. Jag pratade med honom, gick in i hans rum och satt där, ibland utan att säga så mycket. Idag är han 18 och sköter sig perfekt, och vi har en jätte bra relation. Det finns hopp, men släpp inte honom. Hjärnan på 14-åringar är inte speciellt utvecklad.

[TuVu]

Ungefär den här strategin har jag också använt. Och det har fungerat.

[höstmamman]

ja, alla är ju förstås olika så man kan inte ha samma sätt med varje barn. En annan sak jag tänker på nu är att jag aldrig har använt bestraffningar, t ex utegångsförbud eller ta saker från honom. Jag är övertygad över att det endast skapar bitterhet och mer kampvilja. Så skulle jag själv iaf reagera om jag var tonåring. Däremot har jag tydligt visat mina känslor, besvikelse, ledsenhet, sorg, ilska. Det har han i sin tur reagerat på genom att förstå, förr eller senare.

[höstmamman]

Jag tror att det är bra om ni kan prata med socialen, du och din son. Då kan ni kanske ha ett samtal med varandra där han lyssnar på dig, med hjälp av en utomstående. Och då kanske han inser att det är allvar. Jag förstår att er situation är svårare eftersom ni har separerat. Sonen kanske fortfarande är arg och besviken, och det är svårare att hålla koll när man inte är under samma tak. Men igen, acceptera absolut inte att han inte kommer hem och stänger mobilen. Hur ska du stoppa honom om han börjar med något riktigt dåligt när du inte vet var han är? Men, kommunicera med honom respektfullt och lugnt (när det går), klanka inte ner på honom, säg bara att du är hans förälder och du kommer inte att släppa taget eftersom du älskar honom.