Min 16åriga dotter har "avslöjat" att hon har en pojkvän sedan 8månader. Detta har hon hållit hemligt för alla i familjen, genom att säga att hon varit hos andra tjejkompisar. Vi har litat på henne och hon har faktiskt varit hos kompisar ofta, men vi blev mer och mer misstänksamma på henne. Just hemlighetsmakeriet var jobbigt, men nu är det helt ok. Pojkvännen är klart "godkänd" - en son till en familj som vi umgås med då och då.
Nu till själva problemet!
Storebror (19år) har inte accepterat pojkvännen av flera orsaker, bla
- Pojkvännen är för gammal, 19år. Pedofilvarning!
- Pojkvännen var hans kompis. Oskriven lag att man inte stöter på lillasyster eller storebrors kompis.
Problemet som uppstår är att pojkvännen har mycket svårt att besöka oss på normalt sätt. Storebror försvinner ur huset när han är här. Storebror "kan" ej gå på samma fester som pojkvännen/lillasyster går till. Storebror pratar illa om pojkvännen vid matbordet mm.
JAG tror att storebror skulle ha samma bekymmer oavsett vilken pojkvän det var. Syskonen är ovanligt kärleksfulla med varandra - kramas, pratar (kan t.o.m. sova i samma säng (OBS jag är helt säker på att det inte är sexuellt!)) - och han känner att han "förlorar" henne. Dom är dock fortfarande mycket kompisar (vilket är en tröst i eländet).
Skulle det hjälpa om storebror hittade en egen flickvän?
Vi har hoppats/trott att det skulle gå över med tiden, men nu har pojkvännen varit ett faktum i ca 4 månader...
Hur ska man tackla problemet? Vi vill ju att alla ska kunna umgås tillsammans och göra aktiviteter. Framför allt borde tonåringarna kunna ha kul tillsammans (och med andra)!
Vad har ni andra för synpunkter/erfarenheter?
1
Syskonkonflikt Min 16åriga dotter har "avslöjat" att hon har en pojkvän sedan 8månader. Detta har hon hållit hemligt för alla i familjen, genom att säga att hon varit hos andra tjejkompisar. Vi har litat på henne och hon har faktiskt varit hos kompisar ofta, men vi blev mer och mer misstänksamma på henne. Just hemlighetsmakeriet var jobbigt, men nu är det helt ok. Pojkvännen är klart "godkänd" - en son till en familj som vi umgås med då och då.
Nu till själva problemet!
Storebror (19år) har inte accepterat pojkvännen av flera orsaker, bla
- Pojkvännen är för gammal, 19år. Pedofilvarning!
- Pojkvännen var hans kompis. Oskriven lag att man inte stöter på lillasyster eller storebrors kompis.
Problemet som uppstår är att pojkvännen har mycket svårt att besöka oss på normalt sätt. Storebror försvinner ur huset när han är här. Storebror "kan" ej gå på samma fester som pojkvännen/lillasyster går till. Storebror pratar illa om pojkvännen vid matbordet mm.
JAG tror att storebror skulle ha samma bekymmer oavsett vilken pojkvän det var. Syskonen är ovanligt kärleksfulla med varandra - kramas, pratar (kan t.o.m. sova i samma säng (OBS jag är helt säker på att det inte är sexuellt!)) - och han känner att han "förlorar" henne. Dom är dock fortfarande mycket kompisar (vilket är en tröst i eländet).
Skulle det hjälpa om storebror hittade en egen flickvän?
Vi har hoppats/trott att det skulle gå över med tiden, men nu har pojkvännen varit ett faktum i ca 4 månader...
Hur ska man tackla problemet? Vi vill ju att alla ska kunna umgås tillsammans och göra aktiviteter. Framför allt borde tonåringarna kunna ha kul tillsammans (och med andra)!
Nja, jag skulle nog inte lägga mig i den här konflikten. Det är tydligt att problemet ligger hos storebror och han kanske behöver komma över någon form av tröskel för att kunna känna sig tillfreds med syrrans och kompisens förhållande. Han kanske känner sig sviken då både syrran och kompisen har valt att inte har anförtro sig åt honom. Kanske är han också orolig för att de förtroenden som han har delat med var och en av dem ska brytas. Ibland kan ju själva lögnen vara värre än händelsen man försöker dölja. Som förälder skulle jag nog låtsas som att det regnade och inte ta hänsyn till storebrors avståndstagande. Han är besviken ... men han måste också komma över det. Och pedo-varningen i det här sammanhanget är ju lite blassé.
2
Nja, jag skulle nog inte lägga mig i den här konflikten. Det är tydligt att problemet ligger hos storebror och han kanske behöver komma över någon form av tröskel för att kunna känna sig tillfreds med syrrans och kompisens förhållande. Han kanske känner sig sviken då både syrran och kompisen har valt att inte har anförtro sig åt honom. Kanske är han också orolig för att de förtroenden som han har delat med var och en av dem ska brytas. Ibland kan ju själva lögnen vara värre än händelsen man försöker dölja. Som förälder skulle jag nog låtsas som att det regnade och inte ta hänsyn till storebrors avståndstagande. Han är besviken ... men han måste också komma över det. Och pedo-varningen i det här sammanhanget är ju lite blassé.
Även om du säger att syskonens relation inte har några osunda inslag så låter det definitivty som en alltför tight bindning för att vara ok. Jag tycker att ni måste vara tydliga mot sonen och säga att det är ett helt normalt förhållande dotter och pojkvän har och att sonen måste skaffa egna vänner och partners.
3
Även om du säger att syskonens relation inte har några osunda inslag så låter det definitivty som en alltför tight bindning för att vara ok. Jag tycker att ni måste vara tydliga mot sonen och säga att det är ett helt normalt förhållande dotter och pojkvän har och att sonen måste skaffa egna vänner och partners.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
