Skola och uppfostran

[Malinau]

Intressant fråga och diskussion! Om man vänder lite på diskussionen (därav ny tråd) så kan man fråga sig vad barn måste ha fått lära sig av sina föräldrar, alltså vad man ska kunna ställa som krav, när de börjar skolan. Föreslår några saker:

- Äta själv
- Gå på toaletten själv
- Vänta på sin tur att prata, i en kö och liknande
- Sitta stilla och lyssna
- Klara att reda ut små, vardagliga konflikter
- Samsas om saker
- Visa hänsyn och samsas i omklädningsrum och sådana situationer
- Kunna duscha och tvätta sig själv efter gympan
- Hålla ordning på sina saker
- Kunna klockan

Det blev ju en blandning av kunskaper och förmågor, så det är ju inte bara fostran, vilket någon också tar upp nedan.

Om nu barnen kommer till skolan utan detta, kan man då skicka hem det som läxa?

[lisalina]

Fyller på med en sak: knyta skorna själv. Ingenting man behöver kunna som 6-åring, men kan man inte knyta har man INTE knytskor i skolan. När barnen går ut på rast är läraren antingen rastvakt eller så måste han/hon få gå iväg och ringa samtal, förbereda nästa lektion osv. och inte stå och vänta på att Lisa fått på sig skorna så att man kan knyta åt henne. Och Lisa blir väldigt beroende av vuxna, på ett sätt som inte är positvit för ett så stort barn som 6+ år.

Inte för att knyta skorna är en uppfostringssak kanske, men en förmåga oich sådant är ju också viktgt. Kommer säkert på mer när jag vaknat till lite

[Nissa]

Jag tycker att vi ska ha en integrerande skola, alltså kan man inte ställa krav på att alla ska BEHÄRSKA dessa förmågor, men däremot att föräldrarna ska ha försökt lära dem.
Går man inte på gympa/simhall så är det svårt att träna omklädningsrumssituationer...

Jag skulle vilja modifiera din lista lite:
- Äta själv
- Gå på toaletten själv
- Vänta på sin tur att prata, i en kö och liknande
- Sitta stilla och lyssna KORTA STUNDER
- Klara att reda ut små, vardagliga konflikter
- Samsas om saker
- Visa hänsyn och samsas i omklädningsrum och sådana situationer
- Kunna duscha och tvätta sig själv efter gympan
- Hålla RIMLIG ordning på sina saker

Stryk:
- Kunna klockan, istället: Kunna följa instruktioner

Lägg till:
-Kunna klä på sig de kläder/skor som de har med till skolan.

[lisalina]

Fast klockan, det är lite skrämmande tycker jag att många föräldrar ser det som enbart skolans ansvar att lära barnen klockan. Har jobbat med hur många fjärde/femteklassare som helst som inte kan klockan... Man blir ju så handikappad i samhället om man inte kan klockan. Visst ska skolan lära ut det, men att föräldrar inte _också_ tränar, eller åtminstone ser till att hålla barnens skolkunskaper varma så att säga har jag svårt att fatta. Måste ju bli bökigt hemma i familjen också tänker jag, om barn som är 8-12 inte klarar klockan själv och fixar liknande uppmaningar som: "vi äter halv sex", "du kan vara ute en halvtimme", "TV-programmet börjar halv nio" osv osv. Men visst, vid 6-7 år det ju inte nödvändigt att kunna klockan

[jenjen]

jag tycker att saker som att äta själv, gå på toaletten själv, duscha och tvätta sig efter gympan är saker som ska ha lärt sig hemma.
sociala förmågor som att samsas, vänta på sin tur, sitta still och lyssna m.m är ett gemensamt ansvar hos föräldrar och skola.
Hålla ordning på sin saker och kunna klockan m kan manknappast begära att de skall kunna när de börjar skolan, men det får tränas fram. Klockan lär de sig i skolan och hålla reda på sina saker de får man nöta ända upp i högstadiet

[Anonym lärare]

En sak till kom jag på.. använda ett vårdat språk och visa respekt mot människor och djur. Det tycker jag hänger på föräldrar.

[Anonym lärare]

Kunna simma när de uppnå en femteklass är att föredra (simkunnighet bland barn minskar och femteklassare brukar tycka det är pinsamt att börja simträna i den åldern)

Stryk kunna följa instruktioner- det tillhör mer skolans värld tycker jag.
Lägg till vara rädd om material, inte förstöra eller klottra på saker och ting.

[Nissa]

Ja, jag tänkte mer på när man _börjar_ skolan. Då tycker jag inte att man ska förvänta sig att alla föräldrar har försökt lära barnet klockan. Det kommer längre ner på viktighetsskalan för mig, så har man haft problem med andra saker är det helt klart en sak som kan vänta.

[Nissa]

Hm, vi kanske tolkade "börja skolan" på olika sätt? Jag tolkade det som "när de börjar f-klass/år 1" och du kanske tänkte "nu när de kommer tillbaka efter sommarlovet"?
För simkunnig tycker jag inte att man ska behöva vara när man går i ettan, även om vattenvana är väldigt bra.

Följa instruktioner tycker jag hör hemma lika mycket i hemmet. "Bädda sängen innan du går ner och äter frukost" "Gör i ordning en tandborste direkt efter att du duschat, så hinner vi läsa saga"

"Vara rädd om saker" var ett bra tillägg!

[lisalina]

Jo, jag förstod det och håller med dig! Menar ju mer senare (kanske vid 8-9?), när det börjar bli viktigt att kunna klockan.

[ullen61]

Klockan behöver de inte kunna när de börjar skolan, tycker jag, för många 5½-6-åringar tar det tid att lära sig den. Och allt du räknar upp måste ju förskolan eller dagmamma hjälpa föräldrarna med, särskilt om barnet går 40-50 timmar i veckan där.

Och när det gäller de sociala bitarna tycker jag att föräldrarna behöver ett visst stöd från omgivningen, utöver förskolan, också. Det är inte så lätt att lära sitt barn reda ut konflikter, lyssna, vänta på sin tur, visa hänsyn, o.s.v. om grannar, släktingar och andra som barnen umgås relativt mycket med själva är dåliga på sådana saker och dessutom inte reagerar om barnet beter sig väldigt egoistiskt.

Och jag är övertygad att man inte kan lära sig de sociala bitarna endast några få timmar per dygn (det där med att ha det "som läxa"). Den sociala fostran sker alla dygnets vakna timmar.

[thess705]

Jag som har två barn med väldigt olika förmågor skulle kunna pricka av listan helt och hållet för barn 1 i sexårs medans min andra fortfarande kämpar (men det beror INTE på uppfostran utan dennes förmåga att klara saker).

Men det handlar väl inte bara om att klara av saker utan mer om hur man hanterar tillsägelser, uppmaningar, regler osv hur detta hanteras av barnet det är väl uppfostran. Sen kan man ju inte som förälder hantera alla situationer eftersom de inte uppstår hemma.

Jag tycker att det är både mitt och skolans/fritids ansvar att uppfostra mina barn OCH det kräver att vi är lyhörda som föräldrar även om det kommer information från skolan som kanske inte är den roligaste att höra likväl som att skolan måste lyssna på mig som förälder.

Jag hoppas att ni förstår hur jag menar!

[evinrude]

Det är väl klart att det är bra om barn kan det där när de börjar skolan. Men det går inte alltid, ibland beror det på barnens utveckling och förmåga, ibland beror det på föräldrarna. Att skicka hem det som läxa kan vara helt meningslöst om barnet är på fel utvecklingsnivå, eller om föräldrarna inte förmår lära ut detta. Så nej, jag tycker inte att man ska ställa såna krav. Skolan får avgöra från fall till fall vilket som är bästa sättet för varje barn att förvärva kunskaper och förmågor.

[bettyboo]

Den här listan ser jag inte riktigt som uppfostran. Med uppfostran menar jag att man hanterar en situation som uppkommer. Barnet får knytskor - man lär det knyta. Barnet måste passa en tid - man lär det klockan. Att traggla saker som detta hemma när situationen inte uppkommit känns konstigt. Samma med uppförande. Klart jag kan berätta för mitt barn hur man uppför sig i skolan i en stor barngrupp. Jag kan säga till sonen att han måste vara uppmärksam, visa hänsyn, vänta på sin tur. Men när inte den situtationen finns hemma blir det bara tomma ord. Han måste ha vägledning när det behövs, dvs i skolan.

Att klä på sig skule de kunna redan på dagis. Dt är inte många barn som inte gått på dagis, så det är ju något som de flesta kan sedan de var 3 år sådär.

Innan barnen börjar förskoleklass så utvärderas de på dagis. Känns barnet väldigt omoget och inte klarar de nödvändiga sakerna innan skolstart så kan man ju överväga att låta barnet gå kvar på dagis ett extra år. Så jag tror att om man nu som lärare får barn som inte funkar i förskoleklass så ska man ställa kravet på dagis att bättre redogöra för barn som ska börja skolan. Att lägga ansvaret på föräldrar är orimligt i de fall då barnet kanske har brister i en barngrupp, men som funkar utmärkt hemma.

Jag tycker att den som är med barnet uppfostrar barnet. Hemma är det föräldrar, på skolan lärarna.

[Malinau]

Tack för alla intressanta svar!

Jag håller med om att det blev lite väl många förmågor. Svårt att sätta ord på vad som är fostran kanske...

Håller också med er som skriver att barn måste fostras där de är, i hemmet av föräldrarna och i skolan av personalen. Tänker dock att man måste prata med sina barn hemma också om olika saker i skolan, hur man uppför sig, vad man säger, vårdat språk, visa hänsyn och allt det där och att man ska få tydliga besked från skolan om det är något man kan stötta med även som förälder. För om Kalle slår Pelle på rasten tycker jag att föräldrarna också ska tala med Kalle om att inte bruka våld, för att ta ett enkelt exempel.

[Den perfekta mamman]

De hade något liknade när det gälde skillnaden mellan småbarnsdagis och storbarnsdagis (fast lite andra saker då) Men så har jag ett barn som helt enkelt är sen i utvecklingen, jag ville gärna att han skulle vara kvar på småbarns, men det fanns inte plats där, så plötsligt var det inga problem att gå emot massor av gränser de i vanliga fall pratar om. Ja finns det inte plats på småbarns då måste barnet börja på storbarns. Tror mycket liknade händer inom skolan. Finns det inte möjlighet till specielundervisning, då får de gå i vanliga klass i alla fall, även om de inte klarar allt det borde.