Hur mycket kan jag som förälder förvänta mig att skolpersonalen hjälper till när det går knackigt med kompisrelationerna för ett lågstadiebarn?
Min son går i tvåan och har alltid haft lite svårt att få kompisar, men han har alltid varit med på ett hörn ändå. Många gånger har han varit ledsen men så har han kommit igen och det har varit bra i perioder.
Nu i år finns det två barn han funkar med, och iom denna termin har de två barnen börjat leka med varandra, även på fritiden.
De här två barnen har inte mobbat mitt barn, det kan man inte säga, men de säger att han inte kan vara med pga det eller det, och de vänder sig ofta bort, går iväg, viskar sinsemellan, viftar bort det om min son vill höra vad de viskar om.
Jag vet inte, på sätt och vis har de väl rätt att leka själva och välja bort min son? Han känner sig utstött men jag har inte varit med så jag vet inte om det verkligen är så.
Enligt personalen leker min son i princip aldrig med något annat barn, fast han kan vara med på grupplekar och det går fint, han är inte konfliktbenägen men har svårt att hävda sig om det kör ihop sig. Han kan säkert göra dumheter han med men han slåss inte och jag har inte hört att han är "dum" mot andra barn såvitt personalen vet om iallafall.
Det är en jätteliten skola och det går få barn i hans klass så det kan mycket väl stämma att det inte finns några andra tillgängliga barn. Han har iallafall inte modet att själv söka sig andra vänner bland klasskamraterna.
Hur mycket kan jag be personalen hjälpa till med detta, kan de hjälpa till? Är det rimligt att de stöttar min son så att han hittar NÅN kompis, eller så att de tre kan leka tillsammans? Eller ska jag acceptera att han gråter på kvällarna så det känns som om hjärtat går i tusen bitar? Byta skola? Vara med i skolan? Vad????
1
Kompisrelationer Hur mycket kan jag som förälder förvänta mig att skolpersonalen hjälper till när det går knackigt med kompisrelationerna för ett lågstadiebarn?
Min son går i tvåan och har alltid haft lite svårt att få kompisar, men han har alltid varit med på ett hörn ändå. Många gånger har han varit ledsen men så har han kommit igen och det har varit bra i perioder.
Nu i år finns det två barn han funkar med, och iom denna termin har de två barnen börjat leka med varandra, även på fritiden.
De här två barnen har inte mobbat mitt barn, det kan man inte säga, men de säger att han inte kan vara med pga det eller det, och de vänder sig ofta bort, går iväg, viskar sinsemellan, viftar bort det om min son vill höra vad de viskar om.
Jag vet inte, på sätt och vis har de väl rätt att leka själva och välja bort min son? Han känner sig utstött men jag har inte varit med så jag vet inte om det verkligen är så.
Enligt personalen leker min son i princip aldrig med något annat barn, fast han kan vara med på grupplekar och det går fint, han är inte konfliktbenägen men har svårt att hävda sig om det kör ihop sig. Han kan säkert göra dumheter han med men han slåss inte och jag har inte hört att han är "dum" mot andra barn såvitt personalen vet om iallafall.
Det är en jätteliten skola och det går få barn i hans klass så det kan mycket väl stämma att det inte finns några andra tillgängliga barn. Han har iallafall inte modet att själv söka sig andra vänner bland klasskamraterna.
Hur mycket kan jag be personalen hjälpa till med detta, kan de hjälpa till? Är det rimligt att de stöttar min son så att han hittar NÅN kompis, eller så att de tre kan leka tillsammans? Eller ska jag acceptera att han gråter på kvällarna så det känns som om hjärtat går i tusen bitar? Byta skola? Vara med i skolan? Vad????
Personligen tycker jag att personalen ska kunna hjälpa till. Har du pratat med dem?
Min son var i samma sits när vi flyttade och bytte skola till 4an. Han var med 2 killar först men blev sedan utanför. Han hade också svårt att hitta vänner. Dessa 2 killar vände sig mot min son och det blev tyvärr ren mobbning, vilket ledde till att vi bytte skola igen. Vi var rädda att sonen hade nåt "fel" som inte kunde hitta vänner men i den nya skolan gick det fort. Han fick en bästis samt flera vänner. Nu är han stor och har ett väldigt stort umgänge.
Jag tycker att du ska vara väldigt lyhörd så att det inte eskalerar.
2
Personligen tycker jag att personalen ska kunna hjälpa till. Har du pratat med dem?
Min son var i samma sits när vi flyttade och bytte skola till 4an. Han var med 2 killar först men blev sedan utanför. Han hade också svårt att hitta vänner. Dessa 2 killar vände sig mot min son och det blev tyvärr ren mobbning, vilket ledde till att vi bytte skola igen. Vi var rädda att sonen hade nåt "fel" som inte kunde hitta vänner men i den nya skolan gick det fort. Han fick en bästis samt flera vänner. Nu är han stor och har ett väldigt stort umgänge.
Jag tycker att du ska vara väldigt lyhörd så att det inte eskalerar.
Självklart ska skolan jobba aktivt med detta och göra sitt. Man kan inte tvinga barn att leka, men de har inte rätt att vara elaka. Svårt det där.
Om du har pratat med personalen om situationen ska de anmäla till rektor om problematiken. Din son blir utrfyst och isolerad. Inte okej. Då ska de aktivera likabehandlingsplanen och jobba med det hela. Konstateras det att det din son är sant ska de ta tag i det.
Tyvärr är det så att även om skolan gör allt de ska och kan så KRÄVS det att föräldrarna är med för att det ska bli bra eller bättre. Skolan har sitt uppdrag. Det andra har andra som uppdrag.
Jag hoppas att det blir bättre för din son. Inte alls kul. Skolan ska göra sitt. Jag hoppas på att berörda föräldrar vet om situationen och att de gör sitt för att det ska bli bra. Då finns det förutsättningar för att det ska funka.
Att genomlida tiden är inte alls kul. Hoppas på det bästa!!!
3
Självklart ska skolan jobba aktivt med detta och göra sitt. Man kan inte tvinga barn att leka, men de har inte rätt att vara elaka. Svårt det där.
Om du har pratat med personalen om situationen ska de anmäla till rektor om problematiken. Din son blir utrfyst och isolerad. Inte okej. Då ska de aktivera likabehandlingsplanen och jobba med det hela. Konstateras det att det din son är sant ska de ta tag i det.
Tyvärr är det så att även om skolan gör allt de ska och kan så KRÄVS det att föräldrarna är med för att det ska bli bra eller bättre. Skolan har sitt uppdrag. Det andra har andra som uppdrag.
Jag hoppas att det blir bättre för din son. Inte alls kul. Skolan ska göra sitt. Jag hoppas på att berörda föräldrar vet om situationen och att de gör sitt för att det ska bli bra. Då finns det förutsättningar för att det ska funka.
Att genomlida tiden är inte alls kul. Hoppas på det bästa!!!
Det är _helt_ rimligt att personalen stöttar. Din son ska inte behöva känna att det är motigt att gå till skolan! Personal brukar ta sånt här på allvar, är min erfarenhet.
Å andra sidan är det som du säger att detta är en av de sällan nämnda baksidorna med små skolor. Det är svårare att hitta sin "kompispusselbit" för att urvalet är litet.
Alltså: Får du inte rimligt gehör från personalen, så låt sonen byta skola. Fy vilken tung sits - jag lider med er.
4
Det är _helt_ rimligt att personalen stöttar. Din son ska inte behöva känna att det är motigt att gå till skolan! Personal brukar ta sånt här på allvar, är min erfarenhet.
Å andra sidan är det som du säger att detta är en av de sällan nämnda baksidorna med små skolor. Det är svårare att hitta sin "kompispusselbit" för att urvalet är litet.
Alltså: Får du inte rimligt gehör från personalen, så låt sonen byta skola. Fy vilken tung sits - jag lider med er.
Tack för alla svar. Jag har inte kontaktat skolan om detta än utan mest lyssnat in sonen. Jag ska prata med hans närmaste lärare på måndag, har jag tänkt. Tack för er peppning!
5
Tack för alla svar. Jag har inte kontaktat skolan om detta än utan mest lyssnat in sonen. Jag ska prata med hans närmaste lärare på måndag, har jag tänkt. Tack för er peppning!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
