Skrivet: 2010-10-29, 13:23
#1
Alva fick en lillasyster!! TUVA är här!!
Herre.. även lillasyster hade brott ut i världen.. men denna förlossning gick med raket fart.. inte alls som när Alva skulle komma.. Med Alva låg jag i 3 långa dygn.. denna gång gick de på 3 jäkligt intensiva timmar!
Tänkte bjuda på en liten förlossningsberättelse... om någon vill läsa..
Finns även bilder i mitt album!
Berättelsen:
Den 23/10 går jag och lägger mig på kvällen och vet att en kär vän åkt till förlossningen då hennes vatten gick efter vårat fika.. Ligger själv med fjösiga små glesa fjant värkar, som jag haft så länge nu.. Jag o sambon ligget o små sover, då vissa av mina glesa värkar tar i, så vaknar sambon till när jag andas lätt igenom dom..
Straxt innan 03.00, den 24/10 , kommer en värk som känns skapligt mycket, mitt i värken så smäller de till, efter smällen så infinner sig ett konstigt lugn i kroppen.. Sambon va vaken med mig, och jag ligger lite halvt skrajj i sängen o undrar gång på gång vad de va som small..
Efter någon minut så slog de mig att de kanske va hinnblåsan som sprack.. Flyger (ordagrannt) up ur sängen, och när jag står känner jag att de börjar rinna lätt, springer ut ur sovrummet, genom hallen och in på toa, med händerna mot underlivet för att minska flödet.. sätter mig på toastolen med trosor på o de bara forsar ur mig..
Ropar till sabmon att Vattnet gick älskling, och han kommer in med ett lite fånigt leénde och ringer förlossningen!
Jag börjar skaka, och inser att nu är de på riktigt.. vi ska få träffa våran bebis! Sambon kommer med telefonen och jag får prata med en underbar BM som välkommnar oss!
Under tiden jag har pratat med förlossningen så har sambon ringt sin bror som ska vara barnvakt, och han kommer illa kvikt!
Ber sambom om nya underkläder och en blöja.. (Tur man inte kastade blöjorna sedan stora tjejen slutade med dom!)
Byter blöjan två gånger innan vi åker..
I bilen på vägen till förlossningen så kommer värkarna igång lätt, och dom börjar göra ont.. vet inte hur jag ska sitta, men trycker mig på något sätt mellan framsätena och flåsar...
Väl framme vid förlossningsingången så går jag ur bilden, och står o flåsar medans vattnet rinner längst benen, och sambon parkerar bilen.. De står en sköterska o räker o tokglor på mig, hon verkade inte riktigt koppla vad de va på gång.. Haha.. Mitt i natten o allt!
Väl uppe på förlossningsavdelningen så kommer en BM o möter upp oss och visar in på ett intagsrum, där ber hon om vikten, och jag fräser att i torsdags va de 79 och nu har de väl gått ner med tanke på att vattnet har gått, så jag tänker inte väga mig! Hon ler o skriver in 79 kilo i pappren..
Urinprov säger hon o tittar lite försiktigt på mig i början av en värk, och jag skakar på huvudet o säger att jag är minssan INTE kissnödig nu!
Hon lämnar rummet och in kommer en Underbar sköterska- Mikaela.. Hon pratar lite med mig, och säger ordet CTG-kurvan.. Jag stirrar henne i ögonen o meddelar att om ni ska ha kurva, så ska jag ha gas! Så enkelt är de!
Hon skrattar till o visar oss till vårat rum.. Rum nummer 3!
( Innan jag går in där, så smiter jag självklart in på rum nummer 4 o får se ett bedorande litet gossebarn, endast 40 minuter gammal.. så underbart söt!! Vännen fick ju en gosse klockan 02.40! )
Sedan in på mitt eget rum (vägg i vägg) och andas gas!
Ligger med kurvan och våran BM kommer in och säger hej..
Underbara Karina!!
Hon sätter nål, så att jag kan få min antibiotika pga GBS-infektionen, och sen höjer hon gasen.. Hon är kvar en stund i rummet och sedan hämtar hon en spruta med morfin till mig..
Första undersökningen visar- 3-4-5-6-7cm öppet!
Sambon tappar hakan och jag vrålar vidare i min gasmask i min egen lilla värld.. Men stolt är jag! redan 7cm! Wow!! Impad av mig själv!
BM lämnar oss inte själva långa stunder, och hon är snart och undersöker igen.. Nu 9 cm öppet, dax o byta säng, har inte mycket minne, o vet inte hur jag lyckades byta säng.. för jag försvann in i gasens värld mellan varven..
Rätt vad de är, så kviknar jag till lite o då märker jag att fötterna är satta mot "plattor" och BM står redo med förkläder mellan benen, sköterskan på min vänstra sida och sambon på den högra..
-Ewa, du kan krysta på när värken kommer.. Säger Karina o ler..
Le på du tänker jag o skriker mig igenom nästan hela första krystvärken.. de gör så jevulisiskt ont att jag inte vet vart jag ska ta vägen.. Karina lägger en Bäckenbotten-bedövning och vi försöker på nytt.. Tycker inte att den hjälper mycket.. men.. jag gör vad som krävs för att smärtan ska försvinna!
Kryyyystar och krystar..
Karina frågar efter en stund om pappa kanske vill ta emot, han tittar ner på mig och tvekar.. Var på jag tar bort masken från ansiktet o fräser åt honom att
- Något kan du väl göra! Ta emot ditt barn nu!
Han stuvar ner till Karina, och gör sig redo.. Och så börjar jag trycka på,.. Färgen i sambon ansikte rinner av och sköterskan visar honom bort.. HAn mår bättre igen när jag inte behöver se..
Och bara några sekunder efter de så känner jag hur värken bara försvinner.. Ut glider ett blått , halkigt litet flickebarn med mörkt hår!
Upp på magen, och tårarna rinner! Hon är här! Vårat barn har äntligen kommit ut! Å Alva kommer bli så glad.. en lillasyster är född!
Tuva föddes 24/10 klockan 06.12, i vecka 37+3 (bf 11/11)
Hon vägde 2835 gram, va 48 cm lång och hade 34 i hattmått!
Hon får dela födelsedag med lille Milo.. som är Alvas bästa kompis lillebror!
Dagarna här hemma rullar på, och lillasyster är hur snäll som helst!
Storasyster påminner oss hela tiden om att hon älskar Tuva, och att hon vill ha fler syskon.. Men.. de får nog vänta ett tag..
Hoppas ni orkade läsa..
Kram kram!