Har min dotter AS?

[Anonym]

väljer att vara lite anonym här eftersom flickan surfar mkt på nätet .

jag vet att en diagnos inte kan ställas via nätet utan måste utredas, men detta är ju bara en tanke som jag har.. min dotter är 14 år fyller 15, har väldigt troligt add/adhd. men vissa saker finns inte med... tänker skriva lite symptomer hon har.

* mumlar, otydlig i tal, svårt med engelska uttal

*blir väldigt lätt sur _utan_ anledning

*köper kläder som är fel

*blir väldigt lätt stressad och kan inte hantera handlingar

*skakar på händerna mitt i allt då och då

*ljudkänslig, känns som att folk skriker

*känner sig tvungen att kolla saker

*väldigt rädd för att inte ha råd med saker om hon ska köpa ngt. frågar ständigt om hon har råd, kontroll räknar på miniräknare flera gånger

*väldigt svårt att ta ett beslut, svårt att välja vad hon vill ha

*hon blir kallad dum och osmart av sina kompisar pga att hon kan vara klumpig samt tänker fel

*idrotten funkar inte alls i skolan, har aldrig funkat

*otroligt rädd för personer hon inte känner

*kräsen när det gäller mat

*hatar när andra "gnäller" på vad hon ska göra. säger man att hon ska göra läxan så gör hon den inte, utan ska själv bestämma när hon ska göra den

*vill inte redovisa inför klassen

*väldigt intelligent, intresserad av språk m.m. men visar inte vad hon kan i skolan

*text uppgifter i matematiken förstår hon inte, utan det ska vara siffriga uppgifter ex. 5+11

*missuppfattar ofta lärarna och blir anti allt. ex. läraren säger: "om du inte vill prata med mig och lösa problemet så får vi prata med dina föräldrar och din mentor" kan bli: "om du inte vill lösa problemet vi har så tänker jag ringa dina föräldrar så får dem komma hit och rektorn får komma hit med" (hänt några gånger)

detta är inte allt, men lite av det. hon har ingen medicin för add/adhd. kan detta vara symptomer på asperger?

tack i förväg.

[icecapx]

I mina ögon verkar hon inte aspig, det enda jag kan komma på kan vara OCD.

Att mumla kan fint hänga ihop med "vill inte redovisa", alltså en form av "extrem" blyghet.

För mig verkar hon mest ha mycket dålig självförtroende, det kan sedan orsakas av omgivningens reaktion (eller brist på samma) på specifika problem.

Och hur lång vänttid är det kvar innan utredningen startar? Eller har ni inte beställd den än?

Om ni inte har beställd den skulle jag påstå att hon har usla föräldrar som ser problemen men inte agerar för barnets bästa.

[Anonym]

väljer att vara lite anonym här eftersom flickan surfar mkt på nätet .

jag vet att en diagnos inte kan ställas via nätet utan måste utredas, men detta är ju bara en tanke som jag har.. min dotter är 14 år fyller 15, har väldigt troligt add/adhd. men vissa saker finns inte med... tänker skriva lite symptomer hon har.

* mumlar, otydlig i tal, svårt med engelska uttal

*blir väldigt lätt sur _utan_ anledning

*köper kläder som är fel

*blir väldigt lätt stressad och kan inte hantera handlingar

*skakar på händerna mitt i allt då och då

*ljudkänslig, känns som att folk skriker

*känner sig tvungen att kolla saker

*väldigt rädd för att inte ha råd med saker om hon ska köpa ngt. frågar ständigt om hon har råd, kontroll räknar på miniräknare flera gånger

*väldigt svårt att ta ett beslut, svårt att välja vad hon vill ha

*hon blir kallad dum och osmart av sina kompisar pga att hon kan vara klumpig samt tänker fel

*idrotten funkar inte alls i skolan, har aldrig funkat

*otroligt rädd för personer hon inte känner

*kräsen när det gäller mat

*hatar när andra "gnäller" på vad hon ska göra. säger man att hon ska göra läxan så gör hon den inte, utan ska själv bestämma när hon ska göra den

*vill inte redovisa inför klassen

*väldigt intelligent, intresserad av språk m.m. men visar inte vad hon kan i skolan

*text uppgifter i matematiken förstår hon inte, utan det ska vara siffriga uppgifter ex. 5+11

*missuppfattar ofta lärarna och blir anti allt. ex. läraren säger: "om du inte vill prata med mig och lösa problemet så får vi prata med dina föräldrar och din mentor" kan bli: "om du inte vill lösa problemet vi har så tänker jag ringa dina föräldrar så får dem komma hit och rektorn får komma hit med" (hänt några gånger)

detta är inte allt, men lite av det. hon har ingen medicin för add/adhd. kan detta vara symptomer på asperger?

tack i förväg.

Jag tycker inte det låter som asperger. Förstår att ni gör allt ni kan för att stötta er dotter och bra att ni frågar här.

[tanten]

Det skulle det kunna vara - flickvarianten alltså, som är mycket otydligare och svårbestämbar än hur det brukar se ut för pojkar. Men det är svårt att säga nåt mer än så på bara det du räknar upp, det är ju svårigheter som delvis kan ha andra förklaringar. Det kan vara bra att ta kontakt med någon som är riktigt bra på hur det ser ut för flickor, ni kanske har turen att ha en sådan kontakt redan? Kanske du ska leta upp nån bok som handlar om flivkor och AS och se om du blir lite klokare? Det är alltid bra att själv ha så mycket kunskap som möjligt, då är det också lättare att både "se" och beskriva det man ser.

Vad det än är så har ju din dotter ganska stora svårigheter som inte är adekvata för ungdomar i henens ålder. Hon behöver hjälp och stöd för det. Så vad du än annars tänker att göra åt "problemet" så måste du hitta vägar för att stödja henne så att hon kan utveckla förmågor att fungera så bra som det är möjligt för henne.

[Alma*]

En del av punkterna stämmer på AS, en del inte. En utredning vore nog bra för att reda ut det ordentligt för hon verkar ha det rätt tufft och kan förmodligen inte göra sig själv rättvisa?

[-sl-]

Jag håller med tanten! Det finns visst en del i det du beskriver som skulle kunna vara en flicka med AST. Flera av de saker du räknar upp gör (och gjorde!) min flicka.

Och precis som tanten så säger jag: försök hitta någon som kan FLICKOR!

[Stamkund]

Om ni inte har beställd den skulle jag påstå att hon har usla föräldrar som ser problemen men inte agerar för barnets bästa.

Var inte den där sista meningen lite onödigt hård när en människa vänder sig hit för att få råd och hjälp?

[VIP-kund]

Det tycker jag också.

[VIP-kund]

Det låter inte som AS. Det kan vara sociala problem eller känslomässiga problem. För att avgöra om det är AS så behöver hon göra en utredning.

[icecapx]

Det kan vara, jag är inte speciell PK.

Jag står på barnens sida i alla lägen och att faktisk rada upp problemen på detta vi och ändå inte ha beställt en utredning betyder i grovt att barnet blir lidande.

Men då problemen ställs upp så tydligt är jag ganska säker på att en utredning är beställd eller i alla fall initierat, det är ju tydligen inte så enkelt att få startat en utredning i dessa dagar.

[frulouise]

Ja tycker nog att det liknar min tjej (11 år) som har autism,många svårigheter som är lika som för er tjej. Jag skulle nog ta och göra en utredning för då får du svar . Lycka till nu

[Anonym]

Det är psykiska problem.

[Anonym]

Det är inte likhetstecken mellan att säga att föräldrar är usla och att stå på barnens sida. En utredning är väl inte kriterie för att man fullgör sitt föräldrauppdrag?

[icecapx]

Med så tydligt beskrivna problem ÄR det i mina ögon!

[Anonym]

Med så tydligt beskrivna problem ÄR det i mina ögon!

Det är kanske för att du har ditt intresse lite åt autismhållet och diagnoshållet? Huvudsaken är att man tar hand om sina barn inte att man tar sina barn till BUP och låter de genomgå utredningar och terapier. Livet och relationer är en process. Du är helt inne på autism och att man ska ha diagnoser och vara inne på diagnosautism, andra människor försöker deala med livet och ta hand om sina barn och jobbar med lärare och barn m.m. Jag förstår att din ståndpunkt är att man är en usel förälder om man inte har beställt en utredning på BUP igår och att din åsikt är den rätta och att du måste meddela den. I mina ögon är livet inte så "enkelt" och jag ser inte en utredning på BUP som någon universalmedel som gör att barnen mår bra och inte heller att de får den hjälp de ska. Jag kan inte döma en annan förälder så snabbt som usel, men alla är olika. Själv brukar du berätta hur förträfflig du är och hur bra alla dagisföräldrar tycker du är och du säger att du har AS fast ingen diagnos för att du klarar dig så bra. I mina ögon och tro så ligger det ganska mycket möda och ångest och arbete bakom att ta sig hit och skriva den fråga som TS skrev. Förresten är det väldigt normalt att döma andra människor både hårt och snabbt speciellt när man lyckats göra sig till en som tillhör innegänget i en krets, det är inte AS, det är normalitet. Förstår inte varför man ska kalla andra föräldrar för usla över huvud taget. Du vet inte hur ont det kan göra i en annan människa. Köper inte det du säger att du står på barnens sida, att så snabbt döma någon utefter vad DU tycker borde göras tycker JAG är fel.

[icecapx]

Då det inte är möjligt att veta vilken som är Anonym A, Anonym B eller Anonym C skiter jag i att svara dig helt enkelt!

Jag har iaf. balle nog att stå för vem jag är och vad jag tycker!

Och det kanske är därför att det går så pass bra för min AS-pojke i skolan, jag är kompromisslös rörande barnen helt enkelt, något skolan vet om!

Efter att pojken fick sin diagnos strax innan skolstart hade jag svårt att tro att de faktisk ville göra det de ska (hade läst här om skolor och deras sätt, nog för att bli mörkrädd!) varför jag frågade dom om de hade en kopia av skollagen jag kunde låna, jag planerade att lära den utantill så långt det ville gå för att ha en hävstång.

[Maja Gräddnos]

Så att det inte går bra för alla barn innebär att de inte är lika perfekta och duktiga som du?

Om du har balle nog, kanske du kan ha det tillräckligt för att be om ursäkt till Anonym här uppe som startade tråden?

[Anonym]

Då det inte är möjligt att veta vilken som är Anonym A, Anonym B eller Anonym C skiter jag i att svara dig helt enkelt!

Jag har iaf. balle nog att stå för vem jag är och vad jag tycker!

Och det kanske är därför att det går så pass bra för min AS-pojke i skolan, jag är kompromisslös rörande barnen helt enkelt, något skolan vet om!

Efter att pojken fick sin diagnos strax innan skolstart hade jag svårt att tro att de faktisk ville göra det de ska (hade läst här om skolor och deras sätt, nog för att bli mörkrädd!) varför jag frågade dom om de hade en kopia av skollagen jag kunde låna, jag planerade att lära den utantill så långt det ville gå för att ha en hävstång.

Du svarade just i alla fall och du är väldigt dryg. Du har inte någon diagnos just därför att du slår dig fram i samhället ändå. Jag tycker du ska kliva ner ifrån dina höga hästar. Ibland säger inte folk vad de tycker för att de förstår att det inte är någon mening att diskutera. Och det kan ju bero på Asperger. Jag förstår inte varför du tror att du och dina barn är bättre än andra barn och föräldrar där det inte går så himla bra som det gör för dig och dina barn. Men jag förstår din ståndpunkt, du är bäst, och det var det som det handlade om. Om man sätter skygglappar för ögonen och går som en ångvält över andra så går det kanske bra, det är ett högst normalt beteende det också. Men vi kan ju säga att du har Asperger och så lämnar vi det där. Det är sant att det ofta går bättre när man tror att man är störst bäst och vackrast, det är dagens sanning. Men alla har inte så bra självförtroende och alla har faktiskt ett funktionshinder eller är sjuka på annat sätt eller, helt osannolikt, möter mindre lämpliga socialsekreterare och sjukvårdsfolk, och ju fler sådana man möter och ju mer man för illa och ju mer funktionshinder man har ju värre blir det. Och hör och häpna igen, du är inte bättre än dessa föräldrar och barn. Men din inställning är precis som de flesta människors inställning i samhället. Högst normalt.
Du säger som många att du är anonym så jag tänker inte svara och inte läsa och sedan gör du det i alla fall, också väldigt affaktigt. Du är inte bättre för att du har ditt forumnamn framme, vilket också är ett vanligt trick här på aff. Jag tycker det är sorgligt med människor som tror de är bättre och att det som andra råkar ut för inte är sant för att de själva inte råkat ut för det och tycker att eftersom det går så bra för dem så är det andra människors eget fel och det är fel på dem för att de råkar illa ut och inte klarar sig, de får skylla sig själva. Normalt och väldigt politiskt korrekt i samhället av idag. Det är den inställningen som gör att det inte går så bra för vissa människor i det här samhället när de möter den inställningen. Det ska fan söka hjälp när det är det man möter. Fan vad ledsen man blir.

[tanten]

Autism ÄR psykiska problem men de beror inte på psykosociala problem utan på att vissa funktioner i hjärnan inte fungerar som hos andra

[Anonym]

Autism ÄR psykiska problem men de beror inte på psykosociala problem utan på att vissa funktioner i hjärnan inte fungerar som hos andra

Ja nog är det ett problem alltid, det är väl det enda man kan säga om det där. OCH därmed inte sagt att det är den som har autism det är fel på, även om alla"andra" vill att det ska vara så. Det ÄR psykosociala problem även när man har autism! Fast problemen som uppstår beror av att den som har autism inte fungerar "som andra" och att den som har autism och "de andra" inte klarar av att fungera bra ihop och det är ALLTID den med autism som drar det kortaste strået och får psykiska problem. Det andra psykosociala problem är att problemen kommer sig av andra psykosociala problem, typ alkoholiserad förälder som ett exempel. Men det är alltid psykosociala problem, det uppstår ur det psykosociala samspelet. Och det beror inte ALLTID på att den ena parten har autism, det kan mycket väl bero på dålig hemmiljö också och att man inte får det stöd man behöver (vilket är större risk att man inte får om man har autism, alltså är det psykosocialt). Visst kan man säga att det är psykiska problem också om man vill, men det är samma här att det är skillnad på vad upphovet till de psykiska problemen är. Förstår du vad jag tänker eller måste jag utveckla det också? Tror du fattar jag orkar inte säga det nu, ska sova. Natt.