2 års trotsiga barn?
_0910 Oktoberbarn
  1. Medlem sedan
    Feb 2009
    #1

    2 års trotsiga barn?

    Max är galet trotsig igår höll jag på att bli galen.
    För det första ösregnade det så när jag hämtade honom på dagis sprang jag fram och hade ingen lust att stå och diskutera med honom, som vanligt ska han inte gå hem... slängde sig i en vattenpöl!!!

    Väl hemma så skulle han inte äta, alla frågor man ställer svarar han NEJ allt är NEJ just nu.

    Han skulle inte sitta på sin stol utan på en vanlig vuxen stol, ja ok då sa jag. Inte äta från sin tallrik utan min, exakt samma mat!!
    Inte dricka sin mjölk utan från mitt glas och ha mina bestick!!!!
    Jösses tror jag blir galen.

    Ja så här är det just nu hemma hos oss och just nu är jag ju gravid och helt slut så man orkar liksom inte riktigt med detta, men det är väl bara att ta sig igenom antar jag.

    Är det ngn fas tro eller?

    han har alltid vara så lugn visserligen alltid mycket fart men inte så här envis och trotsig!

    Hur är era 2 åringar?
  2. 1
    2 års trotsiga barn? Max är galet trotsig igår höll jag på att bli galen.
    För det första ösregnade det så när jag hämtade honom på dagis sprang jag fram och hade ingen lust att stå och diskutera med honom, som vanligt ska han inte gå hem... slängde sig i en vattenpöl!!!

    Väl hemma så skulle han inte äta, alla frågor man ställer svarar han NEJ allt är NEJ just nu.

    Han skulle inte sitta på sin stol utan på en vanlig vuxen stol, ja ok då sa jag. Inte äta från sin tallrik utan min, exakt samma mat!!
    Inte dricka sin mjölk utan från mitt glas och ha mina bestick!!!!
    Jösses tror jag blir galen.

    Ja så här är det just nu hemma hos oss och just nu är jag ju gravid och helt slut så man orkar liksom inte riktigt med detta, men det är väl bara att ta sig igenom antar jag.

    Är det ngn fas tro eller?

    han har alltid vara så lugn visserligen alltid mycket fart men inte så här envis och trotsig!

    Hur är era 2 åringar?
  3. Medlem sedan
    Nov 2005
    #2
    Simon vill också göra mkt som vi gör och mkt som vi kanske inte vill att han ska göra, men jag är ganska relaxed när det gäller sånt. Igår tog det 30 min att komma hem från dagis (200 meter) pga alla vattenpölar och spännande maskar. Jag försöker se det som att han upptäcker världen.

    Det jobbigaste är när vi ska TILL dagis och han inte vill. Det händer några ggr i veckan, men tack och lov inte varje dag. Jag är ju 50% sjukskriven pga stressmage så jag försöker verkligen att inte stressa upp mig även om klockan tickar på. Jag får locka med allt möjligt och han får alltid välja om han vill åka bil, cykla eller åka vagn - och han får välja vilka skor han ska ha (sen tar jag med de han "ska" ha i ryggsäcken o lämnar på dagis) och han får välja strumpor osv. Jag försöker få honom delaktig i det hela så att det ska löpa på lite smidigare.

    När han inte vill med hem från dagis så är det ju inte lika stressigt känner jag, eftersom jag inte har nån tid att passa. Jag brukar passa på att typ bara-vara och låta det ta den tid det tar.

    Igår eftermiddag ville han absolut måla med vattenfärger men vi försökte förklara att han var tvungen att vänta på att pappa skulle komma hem (jag hade inte möjlighet att hjälpa honom just då) och han tjatade o tjatade o tjatade, men det var ju bara att stänga av liksom.

    Antar att det är nåt alla barn ska igenom för att visa att de har en egen vilja, fast jag tror ju inte det blir bättre förrän om ett par år..
  4. 2
    Simon vill också göra mkt som vi gör och mkt som vi kanske inte vill att han ska göra, men jag är ganska relaxed när det gäller sånt. Igår tog det 30 min att komma hem från dagis (200 meter) pga alla vattenpölar och spännande maskar. Jag försöker se det som att han upptäcker världen.

    Det jobbigaste är när vi ska TILL dagis och han inte vill. Det händer några ggr i veckan, men tack och lov inte varje dag. Jag är ju 50% sjukskriven pga stressmage så jag försöker verkligen att inte stressa upp mig även om klockan tickar på. Jag får locka med allt möjligt och han får alltid välja om han vill åka bil, cykla eller åka vagn - och han får välja vilka skor han ska ha (sen tar jag med de han "ska" ha i ryggsäcken o lämnar på dagis) och han får välja strumpor osv. Jag försöker få honom delaktig i det hela så att det ska löpa på lite smidigare.

    När han inte vill med hem från dagis så är det ju inte lika stressigt känner jag, eftersom jag inte har nån tid att passa. Jag brukar passa på att typ bara-vara och låta det ta den tid det tar.

    Igår eftermiddag ville han absolut måla med vattenfärger men vi försökte förklara att han var tvungen att vänta på att pappa skulle komma hem (jag hade inte möjlighet att hjälpa honom just då) och han tjatade o tjatade o tjatade, men det var ju bara att stänga av liksom.

    Antar att det är nåt alla barn ska igenom för att visa att de har en egen vilja, fast jag tror ju inte det blir bättre förrän om ett par år..
  5. Medlem sedan
    Feb 2009
    #3
    Jo jag är också så att jag låter Max välja mycket och ger olika alternativ samt försöker avleda honom om det är ngt han vill men som jag inte vill att han ska göra
    Skulle jag bara vänta på när han vill gå hem från dagis så skulle det säkert ta flera timmar och det har jag varken lust eller tålamod till, jag har jobbat en hel dag och hämtar honom kl 16 då vill jag hem och varva ned samt fixa maten.

    Jag väljer vilka fighter som jag tycker att jag ska vinna och i vissa lägen så tänker ahh det där spelar ju ingen roll låt han göra som han vill!
    Men för mig är det viktigt att markera när han gör ngt fel eller ngt beteende som jag inte tolererar, då får han hållas med sitt skrikande på golvet en stund men sen går det över rätt fört ändå och då kommer han smygandes och säger _Mamma så där gulligt och då smälter man juh
  6. 3
    Jo jag är också så att jag låter Max välja mycket och ger olika alternativ samt försöker avleda honom om det är ngt han vill men som jag inte vill att han ska göra
    Skulle jag bara vänta på när han vill gå hem från dagis så skulle det säkert ta flera timmar och det har jag varken lust eller tålamod till, jag har jobbat en hel dag och hämtar honom kl 16 då vill jag hem och varva ned samt fixa maten.

    Jag väljer vilka fighter som jag tycker att jag ska vinna och i vissa lägen så tänker ahh det där spelar ju ingen roll låt han göra som han vill!
    Men för mig är det viktigt att markera när han gör ngt fel eller ngt beteende som jag inte tolererar, då får han hållas med sitt skrikande på golvet en stund men sen går det över rätt fört ändå och då kommer han smygandes och säger _Mamma så där gulligt och då smälter man juh
  7. Medlem sedan
    Jan 2006
    #4
    Jag kan allt om trots. Storebror var i "trotsåldern" (om det nu finns en sådan) mellan 1,5 och 4 år, ca. Jag tycker du gör rätt i att välja strider. Vissa saker kan man inte acceptera och då gör man säkrast i att tydligt säga nej från start. Om det inte är absolut nödvändigt att säga nej, så säg ja. Undivk makt-kamper utan försök skapa ett samspel som är begripligt för barnet. Hinner man plocka ur övre korgen i diskmaskinen innan man måste bryta för att hjälpa till med att bygga ett stadigt duplo-torn så är ju det bättre än att man inte hann plocka ur maskinen alls. När tornet är färdigt kan man ju gå och plocka ur den andra korgen. Lite så försöker jag att tänka för att inte bli så frustrerad själv. Blir jag stressad och irriterad så blir ju trotset bara värre. Slutligen: ja, det är väl en typ av fas. Var intälld på att den kan pågå ett tag.
  8. 4
    Jag kan allt om trots. Storebror var i "trotsåldern" (om det nu finns en sådan) mellan 1,5 och 4 år, ca. Jag tycker du gör rätt i att välja strider. Vissa saker kan man inte acceptera och då gör man säkrast i att tydligt säga nej från start. Om det inte är absolut nödvändigt att säga nej, så säg ja. Undivk makt-kamper utan försök skapa ett samspel som är begripligt för barnet. Hinner man plocka ur övre korgen i diskmaskinen innan man måste bryta för att hjälpa till med att bygga ett stadigt duplo-torn så är ju det bättre än att man inte hann plocka ur maskinen alls. När tornet är färdigt kan man ju gå och plocka ur den andra korgen. Lite så försöker jag att tänka för att inte bli så frustrerad själv. Blir jag stressad och irriterad så blir ju trotset bara värre. Slutligen: ja, det är väl en typ av fas. Var intälld på att den kan pågå ett tag.
  9. Medlem sedan
    Nov 2005
    #5
    Ja, alltså, jag bestämmer ju att vi ska gå från dagis, men sen kan det ta ett tag att komma hem. Och det är inte alltid jag inte har nån tid att passa heller, så då skyndar jag på honom, men oftast har jag tid att låta honom strosa i den takt han vill.

    Självklart ska man markera ett beteende som inte är ok! Simon har alltid accepterat förklaringar till varför han inte får göra ditten o datten mycket bättre än om man bara säger nej. Säger man bara nej så blir han jättearg, men om jag förklarar varför så kan han i 80% av fallen acceptera utan protester.
  10. 5
    Ja, alltså, jag bestämmer ju att vi ska gå från dagis, men sen kan det ta ett tag att komma hem. Och det är inte alltid jag inte har nån tid att passa heller, så då skyndar jag på honom, men oftast har jag tid att låta honom strosa i den takt han vill.

    Självklart ska man markera ett beteende som inte är ok! Simon har alltid accepterat förklaringar till varför han inte får göra ditten o datten mycket bättre än om man bara säger nej. Säger man bara nej så blir han jättearg, men om jag förklarar varför så kan han i 80% av fallen acceptera utan protester.
  11. Medlem sedan
    Nov 2005
    #6
    O snart kommer jag få äta upp sistnämnda orden hehe.

    Minns trotsfajterna jag hade med hans halvbrorsa (min bonusson) när han var 3 år. Inga argument bet på honom, det var bara arga protester och många ligga-på-hallgolvet-o-skrika-o-dunka-händerna-i-golvet-stunder...
  12. 6
    O snart kommer jag få äta upp sistnämnda orden hehe.

    Minns trotsfajterna jag hade med hans halvbrorsa (min bonusson) när han var 3 år. Inga argument bet på honom, det var bara arga protester och många ligga-på-hallgolvet-o-skrika-o-dunka-händerna-i-golvet-stunder...
  13. Medlem sedan
    Jan 2007
    #7
    Här är det ganska lugnt än så länge när det gäller att trotsa. Men det lär komma. Vår 4- åring har ju varit ett monster i 2 års tid och det är först nu som han lugnat sig.

    Jag väljer med mina strider men jag är också ganska hård. Jag låter inte barnen välja själva vad de ska ha på sig och vad de själva vill äta och så. Jag vill inte hamna i den fällan att man ska behöva tjaffsa om just kläder varenda morgon. De har lärt sig ganska snart att det är ingen idé att protestera för mamma vinner ändå de kamperna!

    Men det som jag ser som viktigt är att vara tydlig, finnas nära och berömma massor så fort det finns minsta lilla anledning till det.

    Sedan vet jag hur svårt det är. Man orkar inte i alla lägen. Det som kan låta lätt blir jättesvårt beroende hur man själv mår när konflikten blossar upp.
  14. 7
    Här är det ganska lugnt än så länge när det gäller att trotsa. Men det lär komma. Vår 4- åring har ju varit ett monster i 2 års tid och det är först nu som han lugnat sig.

    Jag väljer med mina strider men jag är också ganska hård. Jag låter inte barnen välja själva vad de ska ha på sig och vad de själva vill äta och så. Jag vill inte hamna i den fällan att man ska behöva tjaffsa om just kläder varenda morgon. De har lärt sig ganska snart att det är ingen idé att protestera för mamma vinner ändå de kamperna!

    Men det som jag ser som viktigt är att vara tydlig, finnas nära och berömma massor så fort det finns minsta lilla anledning till det.

    Sedan vet jag hur svårt det är. Man orkar inte i alla lägen. Det som kan låta lätt blir jättesvårt beroende hur man själv mår när konflikten blossar upp.
  15. Medlem sedan
    Feb 2009
    #8
    Har en till här hemma!
    Inte så mycket nej, men mycket att hon kan själv- vilket är jättebra visserligen men tråkigt nog så har vi inte alltid den tiden på mornarna även om jag önskade att vi hade.
  16. 8
    Har en till här hemma!
    Inte så mycket nej, men mycket att hon kan själv- vilket är jättebra visserligen men tråkigt nog så har vi inte alltid den tiden på mornarna även om jag önskade att vi hade.
  17. Medlem sedan
    Aug 2007
    #9
    Hehe...me know! Det är mkt vilja i våra 2-åringar just nu...brukar kallas 2-årstrots

    Helt normalt med andra ord! De har tagit ett steg till och har lärt sig att de har en egen vilja och kan och får göra egna val. Barnen tycker det är fantastiskt kul att få sin vilja igenom och vi vuxna suckar och viker oss förr eller senare
  18. 9
    Hehe...me know! Det är mkt vilja i våra 2-åringar just nu...brukar kallas 2-årstrots

    Helt normalt med andra ord! De har tagit ett steg till och har lärt sig att de har en egen vilja och kan och får göra egna val. Barnen tycker det är fantastiskt kul att få sin vilja igenom och vi vuxna suckar och viker oss förr eller senare
  19. Medlem sedan
    Jun 2009
    #10
    Låter som något som jag skulle kunnat ha skrivit, här är det också nej hela tiden. Gränstestande till tusen. Bara hoppas att det går över till nästa bebis kommer.
  20. 10
    Låter som något som jag skulle kunnat ha skrivit, här är det också nej hela tiden. Gränstestande till tusen. Bara hoppas att det går över till nästa bebis kommer.
  21. Medlem sedan
    May 2009
    #11
    Jag har ju många 2,5-åringar jag jobbar med och en del barn har gått igenom en trotsperiod precis och andra dyker väl upp nu så småningom. Det skiljer ju hur "tydliga" de här perioderna blir, beroende på barnets personlighet osv. Vissa har jättekraftiga trotsperioder medan andra "småtrotsar" lite hela tiden..

    Emil trotsar men jag tror han är en av de som har lite mildare trotsperioder. Han är inte sådär envis och står på sig länge, även om han absolut trotsar och är envis på sitt sätt! Detta får jag säkert äta upp framöver
  22. 11
    Jag har ju många 2,5-åringar jag jobbar med och en del barn har gått igenom en trotsperiod precis och andra dyker väl upp nu så småningom. Det skiljer ju hur "tydliga" de här perioderna blir, beroende på barnets personlighet osv. Vissa har jättekraftiga trotsperioder medan andra "småtrotsar" lite hela tiden..

    Emil trotsar men jag tror han är en av de som har lite mildare trotsperioder. Han är inte sådär envis och står på sig länge, även om han absolut trotsar och är envis på sitt sätt! Detta får jag säkert äta upp framöver
  23. Medlem sedan
    Apr 2009
    #12
    Njaej, Lo har alltid haft mycket vilja, så det är inte speciellt mycket värre nu än det varit tidigare. Hon är envis som en röd gris. Har alltid varit, kommer förmodligen alltid att vara.

    Måltiden du beskriver låter som en helt vanlig lugn middag hos oss!

    Vi lirkar så mycket det går, och väljer våra strider noga. Blir resultatet av hennes val inte en katastrof så går vi på hennes idé för det mesta.
  24. 12
    Njaej, Lo har alltid haft mycket vilja, så det är inte speciellt mycket värre nu än det varit tidigare. Hon är envis som en röd gris. Har alltid varit, kommer förmodligen alltid att vara.

    Måltiden du beskriver låter som en helt vanlig lugn middag hos oss!

    Vi lirkar så mycket det går, och väljer våra strider noga. Blir resultatet av hennes val inte en katastrof så går vi på hennes idé för det mesta.

Liknande trådar

  1. Trotsiga barn?
    By elwira76 in forum _0610 Oktoberbarn
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2009-05-03, 21:03
  2. Trotsiga barn?!!
    By Svammelmamma in forum _0502 Februaribarn
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2007-11-02, 14:09
  3. Trotsiga barn del 2
    By Jajja m A&A in forum _0402 Februaribarn
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2007-09-10, 21:47
  4. Trotsiga barn!
    By Jajja m A&A in forum _0402 Februaribarn
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2007-09-04, 11:46
  5. Fler trotsiga barn
    By ulle75 in forum _0406 Junibarn
    Svar: 9
    Senaste inlägg: 2006-03-05, 22:08
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar