Hej!

Jag heter Noomi Riedel och läser Barnkultur vid Centrum för barnkulturforskning på
Stockholms universitet. Under hösten 2011 skriver jag på min kandidatuppsats där jag vill göra en mindre studie om några barn, 8-12 år som har dyslexi. Jag är intresserad av att studera vad barn själva upplever, ger de kraft i en svår situation.

De barn som väljer att vara med i denna studie kommer att få en engångskamera av mig, för att med hjälp av kameran skildra deras vardag, tankar och känslor. Vad de fotograferar är helt upp till de själva. Jag har inga förväntningar på speciella motiv eller liknande.

Efter att barnen har fotograferat vill jag träffa de 1-2 gånger för att samtala om bilderna de tagit. Samtalen kommer att ta ca 30 minuter - 1 timme och kommer att spelas in på diktafon.

Alla medverkande i studien kommer vara anonyma.

Slutligen en kort presentation av mig.
Jag är 25 år och kommer från Stockholm. Jag är fotograf och arbetar med olika konst- och fotoprojekt när jag inte läster Barnkultur. Jag har fotograferat mycket sedan unga år. Som dyslektiker har kameran hjälp mig att uttryck min tankar och känslor. Det är mycket mina egna erfarenheter och tankar kring bildens bearbetande betydelse som har lett mig fram till denna studie.

Jag skulle bli mycket glad och tacksam om du och ditt barn skulle vilja delta i denna
studie. Om du/ni är intresserade berättar jag givetvis gärna mer om själva upplägget och mina tankar om studien.

Vänliga hälsningar
Noomi Riedel