Jag vill inte förstå...
Bokstavsbarn
  1. Anonym
    #1

    Jag vill inte förstå...

    att det verkligen ligger till så här med min son.Jag vill inte inse att han inte har samma förutsättningar som sina klasskamrater =( Att hans yrkesdrömmar kommer han nog aldrig att kunna förverkliga ..

    Bup ringde i går.På tisdag ska jag sitta i en timmes telefonintervju.Svara på massa frågor antar jag.Nån mer som kan förklara mer om det?

    Jag vill bara att detta ska gå fort.Att han får sin diagnos/er.Att det ska vara över.Att man ska slippa kämpa mer för barnen.

    Min ork håller på att ta slut och tårarna bara rinner.
  2. 1
    Jag vill inte förstå... att det verkligen ligger till så här med min son.Jag vill inte inse att han inte har samma förutsättningar som sina klasskamrater =( Att hans yrkesdrömmar kommer han nog aldrig att kunna förverkliga ..

    Bup ringde i går.På tisdag ska jag sitta i en timmes telefonintervju.Svara på massa frågor antar jag.Nån mer som kan förklara mer om det?

    Jag vill bara att detta ska gå fort.Att han får sin diagnos/er.Att det ska vara över.Att man ska slippa kämpa mer för barnen.

    Min ork håller på att ta slut och tårarna bara rinner.
  3. Medlem sedan
    Apr 2009
    #2
    att det verkligen ligger till så här med min son.Jag vill inte inse att han inte har samma förutsättningar som sina klasskamrater =( Att hans yrkesdrömmar kommer han nog aldrig att kunna förverkliga ..

    Bup ringde i går.På tisdag ska jag sitta i en timmes telefonintervju.Svara på massa frågor antar jag.Nån mer som kan förklara mer om det?

    Jag vill bara att detta ska gå fort.Att han får sin diagnos/er.Att det ska vara över.Att man ska slippa kämpa mer för barnen.

    Min ork håller på att ta slut och tårarna bara rinner.
    Din son kommer att ha väldigt bra förutsättningar, när han får stöd och en miljö som uppmuntrar.
    Jag har inte hört att ADHD skulle vara ett hinder för något yrke. Man kan mer än man tror.

    Diagnos betyder tyvärr inte att kampen är över. Då har den bara börjat. Men då får du vapen för din kamp och kan bättre övertyga för att få den hjälp just ni behöver.

    Orken går i vågor hos oss NPF-föräldrar, men på något konstigt sätt så får man ork att fortsätta. För vi har den bästa motivationen, våra barn.

    Lycka till. Av en annan mamma som sitter med en dotter som inte mår så bra
  4. 2
    att det verkligen ligger till så här med min son.Jag vill inte inse att han inte har samma förutsättningar som sina klasskamrater =( Att hans yrkesdrömmar kommer han nog aldrig att kunna förverkliga ..

    Bup ringde i går.På tisdag ska jag sitta i en timmes telefonintervju.Svara på massa frågor antar jag.Nån mer som kan förklara mer om det?

    Jag vill bara att detta ska gå fort.Att han får sin diagnos/er.Att det ska vara över.Att man ska slippa kämpa mer för barnen.

    Min ork håller på att ta slut och tårarna bara rinner.
    Din son kommer att ha väldigt bra förutsättningar, när han får stöd och en miljö som uppmuntrar.
    Jag har inte hört att ADHD skulle vara ett hinder för något yrke. Man kan mer än man tror.

    Diagnos betyder tyvärr inte att kampen är över. Då har den bara börjat. Men då får du vapen för din kamp och kan bättre övertyga för att få den hjälp just ni behöver.

    Orken går i vågor hos oss NPF-föräldrar, men på något konstigt sätt så får man ork att fortsätta. För vi har den bästa motivationen, våra barn.

    Lycka till. Av en annan mamma som sitter med en dotter som inte mår så bra
  5. Anonym
    #3
    Nej kanske inte ADHD men andra kan ju vara .Han ska ju ha en npf utredning och där inmgår ju ADHD med
  6. 3
    Nej kanske inte ADHD men andra kan ju vara .Han ska ju ha en npf utredning och där inmgår ju ADHD med
  7. Liz*
    #4
    Ta det lugnt och se var ni hamnar, livet är inte slut på något sätt, det är nu det börjar med öppna ögon. Alla de här barnen hittar senare sin plats i livet om vi som föräldrar är stöttepelare i att de kan ta sig fram.
  8. 4
    Ta det lugnt och se var ni hamnar, livet är inte slut på något sätt, det är nu det börjar med öppna ögon. Alla de här barnen hittar senare sin plats i livet om vi som föräldrar är stöttepelare i att de kan ta sig fram.
  9. Medlem sedan
    Dec 2001
    #5
    Jag kan bara säga att när man får diagnos/erna till sitt barn kommer en ny säck med kraft och ork.

    Åtminstone jag har fått ny kämparork när jag fått bekräftat att mitt barn (har ju tre med NPF) har funktionshinder: INGEN ska få bemöta mitt barn på fel sätt och INGEN ska få ställa krav på mitt barn som knäcker det och INGEN ska få trampa på mitt barn för att det har ett funktionshinder. Och jag ska göra allt jag kan för att förhindra detta och för att lyfta upp och stärka mitt barn.

    Hade jag upplevt alla dessa svårigheter och ingen hade velat lyssna, ingen annan hade sett och ingen diagnos blivit satt hade jag nog lagt mig ner och slutat orka för länge sedan...

    Jag tror tårarna som rinner just nu är sorgen över avskedet av livet som du hade tänkt dig det. När du gråtit klart tror jag du är på väg till nästa nivå och där kommer det ny ork och nya förväntningar på hur livet ska bli. (och nya tårar ibland)

    Kram!!
  10. 5
    Jag kan bara säga att när man får diagnos/erna till sitt barn kommer en ny säck med kraft och ork.

    Åtminstone jag har fått ny kämparork när jag fått bekräftat att mitt barn (har ju tre med NPF) har funktionshinder: INGEN ska få bemöta mitt barn på fel sätt och INGEN ska få ställa krav på mitt barn som knäcker det och INGEN ska få trampa på mitt barn för att det har ett funktionshinder. Och jag ska göra allt jag kan för att förhindra detta och för att lyfta upp och stärka mitt barn.

    Hade jag upplevt alla dessa svårigheter och ingen hade velat lyssna, ingen annan hade sett och ingen diagnos blivit satt hade jag nog lagt mig ner och slutat orka för länge sedan...

    Jag tror tårarna som rinner just nu är sorgen över avskedet av livet som du hade tänkt dig det. När du gråtit klart tror jag du är på väg till nästa nivå och där kommer det ny ork och nya förväntningar på hur livet ska bli. (och nya tårar ibland)

    Kram!!
  11. Medlem sedan
    Nov 2004
    #6
    Tips: Surfa in på attention-riks.se bli medlem. I deras senaste tidning finns jätte positiva, trevliga och bra reportage, bla om en tjej med adhd o asperger som pluggar till läkare. Så varför skulle inte din son kunna? ... vad han än får för diagnos. Oroa dig inte så långt i framtiden.
    "en dag i taget".
  12. 6
    Tips: Surfa in på attention-riks.se bli medlem. I deras senaste tidning finns jätte positiva, trevliga och bra reportage, bla om en tjej med adhd o asperger som pluggar till läkare. Så varför skulle inte din son kunna? ... vad han än får för diagnos. Oroa dig inte så långt i framtiden.
    "en dag i taget".
  13. Anonym
    #7
    För att vår psykolog sa att sådana människor pluggar oftast inte på universitetet eller högskola oh jag trodde inte man fick om man nu gått särskola.

    Men tack,du ger mig nytt hopp om min sons polisdrömmar!
  14. 7
    För att vår psykolog sa att sådana människor pluggar oftast inte på universitetet eller högskola oh jag trodde inte man fick om man nu gått särskola.

    Men tack,du ger mig nytt hopp om min sons polisdrömmar!
  15. Anonym
    #8
    Jag har kämpat för en utredning på honom i antal år.Men ingen har lyssnat,senast i våras n'r jag var i upplösningstillstånd över hans beteende blev jag nekad.Tils hans lärare satte ner foten och menade på att det inte funkar att ha han i ett klassrum ensam med 20 andra barn.Bara där tog min ork slut.
  16. 8
    Jag har kämpat för en utredning på honom i antal år.Men ingen har lyssnat,senast i våras n'r jag var i upplösningstillstånd över hans beteende blev jag nekad.Tils hans lärare satte ner foten och menade på att det inte funkar att ha han i ett klassrum ensam med 20 andra barn.Bara där tog min ork slut.
  17. Liz*
    #9
    Det är fel att säga "att sådana människor" oftast inte pluggar på universitet eller högskola, alla kan - om de vill, frågan är hur mycket man vill något. Vi bor i Spanien och här var det en med Downs syndrom som klarat av att studera på universitet, där kan man tala om ett allmänt tryck att "de kan inte".
  18. 9
    Det är fel att säga "att sådana människor" oftast inte pluggar på universitet eller högskola, alla kan - om de vill, frågan är hur mycket man vill något. Vi bor i Spanien och här var det en med Downs syndrom som klarat av att studera på universitet, där kan man tala om ett allmänt tryck att "de kan inte".
  19. Liz*
    #10
    Att läraren säger ifrån är bra för då har du stöd i dina tankar om utredning och särskild hjälp.
  20. 10
    Att läraren säger ifrån är bra för då har du stöd i dina tankar om utredning och särskild hjälp.
  21. Medlem sedan
    Dec 2001
    #11
    I särskola går man om man är utvecklingsstörd. Inte om man har ADHD eller annat NPF.
    Dum psykolog som sa så där!
  22. 11
    I särskola går man om man är utvecklingsstörd. Inte om man har ADHD eller annat NPF.
    Dum psykolog som sa så där!
  23. Anonym
    #12
    Han har ju troligtvis lätt utvecklingstörning samt npf utredning på g nu.samt problem med intryck och ska utredas för CVI.
  24. 12
    Han har ju troligtvis lätt utvecklingstörning samt npf utredning på g nu.samt problem med intryck och ska utredas för CVI.
  25. Medlem sedan
    Apr 2005
    #13
    "alla kan - om de vill"
    Men Liz, det är precis detta som är problemet för personer med npf (och andra funktionshinder). Vi skriver ju om det varje dag här och på andra forum - de/vi kan inte bara de/vi vill.

    Visst är det så att många med ADHD läser på universitet och högskola, men hur stor andel av dem är dessutom svagbegåvade/utvecklingsstörda tror du?

    Jag tror att du, Liz, har en stor kunskap om lätt ADHD, men du kan kanske läsa på lite om DAMP och svår ADHD. Dina svar i den här tråden blir liksom platta och hurtiga på ett ignorant sätt.
  26. 13
    "alla kan - om de vill"
    Men Liz, det är precis detta som är problemet för personer med npf (och andra funktionshinder). Vi skriver ju om det varje dag här och på andra forum - de/vi kan inte bara de/vi vill.

    Visst är det så att många med ADHD läser på universitet och högskola, men hur stor andel av dem är dessutom svagbegåvade/utvecklingsstörda tror du?

    Jag tror att du, Liz, har en stor kunskap om lätt ADHD, men du kan kanske läsa på lite om DAMP och svår ADHD. Dina svar i den här tråden blir liksom platta och hurtiga på ett ignorant sätt.
  27. Liz*
    #14
    Viljan är alltid större än kan inte.

    Kan inte är alltid ett bra sätt att uttrycka det på när man gömmer sig bakom problemet.

    Det är alltså grymt fel när omgivningen avgör vad någon är kapabel till eller inte. Det måste varje individ avgöra själv utan den minsta lilla påtryckning från omgivningen. Vi bör vara extremt försiktiga med att skicka signaler till våra barn att de "kan inte", det gör en mycket stor skada.

    Detta "kan inte" är bara en oförmåga att finna sina egna vägar på sitt eget sätt. Mycket riktigt kan inte alla bli astronauter, eller läsa på universitet, men hur kan man döma någon till det innan man ens låtit dem försöka eller låtit dem blomma ut i det de kan?

    Det finns "troligen" men tänk efter - om du blir tillsagd att du troligen inte kan läsa på universitet, är det då troligt att du kommer att kunna det?

    Är det ens nödvändigt att diskutera universitet? Redan där lägger man in en värdering nämligen.

    Att individen själv förstår sina egna begränsningar är något vi måste sträva efter i en positiv anda och där ingår inte att tala om för våra barn att de "kan inte".

    "Kan inte" och "vill inte" hör ofta oskiljaktligen ihop. Jag själv "vill inte" bli astronaut - för jag vet att jag "kan inte".

    Så även om det bara finns en svagbegåvad på universitet, så är det en nog så stor anledning till att inte döma någon på förhand till "kan inte".

    Jag tror gärna att den som med Downs syndrom som läste på universitetet hade föräldrar som trott på den och uppmuntrat den.
  28. 14
    Viljan är alltid större än kan inte.

    Kan inte är alltid ett bra sätt att uttrycka det på när man gömmer sig bakom problemet.

    Det är alltså grymt fel när omgivningen avgör vad någon är kapabel till eller inte. Det måste varje individ avgöra själv utan den minsta lilla påtryckning från omgivningen. Vi bör vara extremt försiktiga med att skicka signaler till våra barn att de "kan inte", det gör en mycket stor skada.

    Detta "kan inte" är bara en oförmåga att finna sina egna vägar på sitt eget sätt. Mycket riktigt kan inte alla bli astronauter, eller läsa på universitet, men hur kan man döma någon till det innan man ens låtit dem försöka eller låtit dem blomma ut i det de kan?

    Det finns "troligen" men tänk efter - om du blir tillsagd att du troligen inte kan läsa på universitet, är det då troligt att du kommer att kunna det?

    Är det ens nödvändigt att diskutera universitet? Redan där lägger man in en värdering nämligen.

    Att individen själv förstår sina egna begränsningar är något vi måste sträva efter i en positiv anda och där ingår inte att tala om för våra barn att de "kan inte".

    "Kan inte" och "vill inte" hör ofta oskiljaktligen ihop. Jag själv "vill inte" bli astronaut - för jag vet att jag "kan inte".

    Så även om det bara finns en svagbegåvad på universitet, så är det en nog så stor anledning till att inte döma någon på förhand till "kan inte".

    Jag tror gärna att den som med Downs syndrom som läste på universitetet hade föräldrar som trott på den och uppmuntrat den.
  29. Liz*
    #15
    http://en.wikipedia.org/wiki/Pablo_Pineda


    Pineda lives in Málaga and worked at the municipality. He holds a diploma in Teaching and a BA in Educational psychology. He was the first student with Down syndrome in Europe to obtain a university degree.
  30. 15
    http://en.wikipedia.org/wiki/Pablo_Pineda


    Pineda lives in Málaga and worked at the municipality. He holds a diploma in Teaching and a BA in Educational psychology. He was the first student with Down syndrome in Europe to obtain a university degree.
  31. Liz*
    #16
    Pineda själv säger såhär:
    A Pineda no le gusta que, por el hecho haber estudiado, se considere "una excepción" dentro del colectivo de SD. "Decir que yo soy una excepción es una coartada para no integrar y marginar al resto del colectivo".

    Fritt översatt:
    Pineda tycker inte om att bara för att han studerat skulle betraktas som ett undantag inom kollektivet dem med Downs syndrom. "Om man säger att jag är ett undantag så är det en genväg för att inte integrera resten av kollektivet".
  32. 16
    Pineda själv säger såhär:
    A Pineda no le gusta que, por el hecho haber estudiado, se considere "una excepción" dentro del colectivo de SD. "Decir que yo soy una excepción es una coartada para no integrar y marginar al resto del colectivo".

    Fritt översatt:
    Pineda tycker inte om att bara för att han studerat skulle betraktas som ett undantag inom kollektivet dem med Downs syndrom. "Om man säger att jag är ett undantag så är det en genväg för att inte integrera resten av kollektivet".
  33. Medlem sedan
    Apr 2005
    #17
    Jag har ett barn med DAMP, alltså med svårigheter inom även perception och motorik. Hennes begåvningsprofil är väldigt ojämn.

    Jag tycker inte att man behöver sticka under stol med att förutsättningarna för våra barn är annorlunda "normala" barns. Det är därför extra viktigt att vi föräldrar hjälper dessa barn att odla sina intressen och bygga upp deras självkänsla. Min dotter har alltid varit djur- och naturintresserad och jag ser många möjligheter för henne att i framtiden kunna verka inom det området.
    Har din son några intressen? Vad är han duktig på? Vad tycker han om att göra? Bejaka honom och hans lust.

    Du är just nu i sorg, kanske chock, och ser mörkt på framtiden. Försök skriva ett inlägg om vad din son är bra på, vad du tycker om hos honom. Det hjälper faktiskt mycket att sätta på pränt vad som är bra och fungerar - det blir liksom ännu mer sant då.

    Kramar om dig!
  34. 17
    Jag har ett barn med DAMP, alltså med svårigheter inom även perception och motorik. Hennes begåvningsprofil är väldigt ojämn.

    Jag tycker inte att man behöver sticka under stol med att förutsättningarna för våra barn är annorlunda "normala" barns. Det är därför extra viktigt att vi föräldrar hjälper dessa barn att odla sina intressen och bygga upp deras självkänsla. Min dotter har alltid varit djur- och naturintresserad och jag ser många möjligheter för henne att i framtiden kunna verka inom det området.
    Har din son några intressen? Vad är han duktig på? Vad tycker han om att göra? Bejaka honom och hans lust.

    Du är just nu i sorg, kanske chock, och ser mörkt på framtiden. Försök skriva ett inlägg om vad din son är bra på, vad du tycker om hos honom. Det hjälper faktiskt mycket att sätta på pränt vad som är bra och fungerar - det blir liksom ännu mer sant då.

    Kramar om dig!
  35. Medlem sedan
    Apr 2005
    #18
    Det finns "troligen" men tänk efter - om du blir tillsagd att du troligen inte kan läsa på universitet, är det då troligt att du kommer att kunna det?
    Det här håller jag helt och fullt med om. Klokt skrivet.

    Du är klok, men du har inte gått i alla skor. Jag tror att du går i högklackat nånstans på Karlbergsvägen medan det finns andra här på forumet som just nu klafsar omkring i slitna gummistövlar i Högdalen.

    Själv har jag lågskor och är på tunnelbanan på väg till Gullmarsplan
  36. 18
    Det finns "troligen" men tänk efter - om du blir tillsagd att du troligen inte kan läsa på universitet, är det då troligt att du kommer att kunna det?
    Det här håller jag helt och fullt med om. Klokt skrivet.

    Du är klok, men du har inte gått i alla skor. Jag tror att du går i högklackat nånstans på Karlbergsvägen medan det finns andra här på forumet som just nu klafsar omkring i slitna gummistövlar i Högdalen.

    Själv har jag lågskor och är på tunnelbanan på väg till Gullmarsplan
  37. Liz*
    #19
    Nää, jag har aldrig levt i gräddfilen men måhända att jag är lika positiv som dem? Livets törnar får antingen ned en eller så lär man sig av dem.

    Mina fötter tål by the way inte högklackat så det är alltid bailarinas eller sandaler på Vi bor i Spanien, kanske solen gör allt lättare till sinnes ändå?
  38. 19
    Nää, jag har aldrig levt i gräddfilen men måhända att jag är lika positiv som dem? Livets törnar får antingen ned en eller så lär man sig av dem.

    Mina fötter tål by the way inte högklackat så det är alltid bailarinas eller sandaler på Vi bor i Spanien, kanske solen gör allt lättare till sinnes ändå?
  39. Medlem sedan
    Apr 2005
    #20
    Okej då, du är positiv - och inget annat.
  40. 20
    Okej då, du är positiv - och inget annat.
Sidan 1 av 3 123 SistaSista

Liknande trådar

  1. Vill man förstå?
    By S-JJ in forum Ordet är fritt
    Svar: 13
    Senaste inlägg: 2011-07-23, 10:42
  2. Var för vill hjärnan inte förstå!
    By isha in forum _0807 Julibarn
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2008-06-11, 19:18
  3. Rickard- Nu vill jag förstå
    By Ben Dover in forum Sex & erotik
    Svar: 27
    Senaste inlägg: 2007-12-05, 21:56
  4. Kan inte förstå vad som
    By anonymt namn in forum Planera för barn
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2007-11-17, 00:32
  5. Nu vill jag förstå!
    By Annika T in forum Sex & erotik
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2006-02-17, 19:17
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar