Hur kommer man över sitt livs kärlek?
Kärlek & relationer
  1. Anonym olycklig
    #1

    Hur kommer man över sitt livs kärlek?

    Jag har totalt fastnat i längtan efter mitt livs kärlek som det tog slut med för över 2 år sedan.
    Det fick en ganska tvärt och sorgligt slut (bedragen) och jag ångrar egentligen inte att jag gick, jag skulle ha svårt att leva vidare utan tillit. Jag älskade honom dock fortfarande.
    Han var inte snäll mot mig på flera olika plan, inte fysiskt elak men psykiskt. En ganska destruktiv relation och hur knäppt det än låter tvivlar jag ibland över mitt beslut. Han var mannen i mitt liv, hur knasigt det än låter. Förmodligen hade relationen fortsatt vara dålig för mig men ibland läser jag här om kvinnor som står ut med både det ena och det andra just för att de är så kära. Många ifrågasätter detta men jag kan delvis förstå även om jag som sagt valde att gå istället. Jag valde ensamheten istället och det är inta alltid så lätt.....och det är då jag tvivlar......hade jag stannat kvar hade jag åtminstone tillbringat tillvaron med någon jag älskade.....
    HAr försökt dejta andra män men ingen känns intressant och jag har över lag väldigt svårt att känna intresse för någon man.
    Mitt ex var så otroligt snygg, charmig och otroligt sexig mörk röst.....tror aldrig jag kommer få känna den attraktionen igen....
    Än så länge är barnen inte så stora men sen när de båda är tonåringar och itne vill vara hemma med mamma vad gör jag då? Den tiden skrämmer mig och jag är rädd för att bli ensam......
  2. 1
    Hur kommer man över sitt livs kärlek? Jag har totalt fastnat i längtan efter mitt livs kärlek som det tog slut med för över 2 år sedan.
    Det fick en ganska tvärt och sorgligt slut (bedragen) och jag ångrar egentligen inte att jag gick, jag skulle ha svårt att leva vidare utan tillit. Jag älskade honom dock fortfarande.
    Han var inte snäll mot mig på flera olika plan, inte fysiskt elak men psykiskt. En ganska destruktiv relation och hur knäppt det än låter tvivlar jag ibland över mitt beslut. Han var mannen i mitt liv, hur knasigt det än låter. Förmodligen hade relationen fortsatt vara dålig för mig men ibland läser jag här om kvinnor som står ut med både det ena och det andra just för att de är så kära. Många ifrågasätter detta men jag kan delvis förstå även om jag som sagt valde att gå istället. Jag valde ensamheten istället och det är inta alltid så lätt.....och det är då jag tvivlar......hade jag stannat kvar hade jag åtminstone tillbringat tillvaron med någon jag älskade.....
    HAr försökt dejta andra män men ingen känns intressant och jag har över lag väldigt svårt att känna intresse för någon man.
    Mitt ex var så otroligt snygg, charmig och otroligt sexig mörk röst.....tror aldrig jag kommer få känna den attraktionen igen....
    Än så länge är barnen inte så stora men sen när de båda är tonåringar och itne vill vara hemma med mamma vad gör jag då? Den tiden skrämmer mig och jag är rädd för att bli ensam......
  3. Medlem sedan
    Jul 2006
    #2
    Man brukar ju säga att man måste ersätta en ovana med en bra vana, annars kan man inte lägga bort ovanan. Dvs så länge du "väljer ensamheten" så lämnar du utrymme i ditt liv för att tråna efter denna man. Tvinga dig ut o dejta, skaffa nya intressen, nya vänner, fyll ditt liv med vad som helst annat än ensamhet och jobbiga minnen. Börja träna, plugga kvällstid, engagera dig ideellt i nån förening - gör nåt socialt som ger dig chans att träffa nya människor och röra dig i nya sammanhang. Du måste aktivt jobba på att komma över honom, det kommer inte att bara ramla över dig om du sitter i soffan.
  4. 2
    Man brukar ju säga att man måste ersätta en ovana med en bra vana, annars kan man inte lägga bort ovanan. Dvs så länge du "väljer ensamheten" så lämnar du utrymme i ditt liv för att tråna efter denna man. Tvinga dig ut o dejta, skaffa nya intressen, nya vänner, fyll ditt liv med vad som helst annat än ensamhet och jobbiga minnen. Börja träna, plugga kvällstid, engagera dig ideellt i nån förening - gör nåt socialt som ger dig chans att träffa nya människor och röra dig i nya sammanhang. Du måste aktivt jobba på att komma över honom, det kommer inte att bara ramla över dig om du sitter i soffan.
  5. Medlem sedan
    Jan 1998
    #3
    Jag tror att du måste jobba med det faktum att du var så kär och attraherad av en snygg och charrmig man som behandlade dig illa - liksom du måste jobba bort föreställningen att det bara finns en kärlek i livet/mitt liv kärlek. Så länge du har den förrwtällnignen så komemr du tt leva kvar i den, s.a.s.

    Hur kan du fortfarande sukta efter ne man som svikit dig och var elak mot dig? Du behöver jobba med din självkänsla och din rädsla för att vara ensam - och ett bra sätt är att fundera ut vad DU vill och tycker om, alldeles av dig själv. och sen göra det. Och då ska det INTE handla om att träffa en ny man som ska hjälpa dig att bli någon, utan tat ägna tiden åt intressen, hobbies, vänner och annat som gör livet trevligt.
  6. 3
    Jag tror att du måste jobba med det faktum att du var så kär och attraherad av en snygg och charrmig man som behandlade dig illa - liksom du måste jobba bort föreställningen att det bara finns en kärlek i livet/mitt liv kärlek. Så länge du har den förrwtällnignen så komemr du tt leva kvar i den, s.a.s.

    Hur kan du fortfarande sukta efter ne man som svikit dig och var elak mot dig? Du behöver jobba med din självkänsla och din rädsla för att vara ensam - och ett bra sätt är att fundera ut vad DU vill och tycker om, alldeles av dig själv. och sen göra det. Och då ska det INTE handla om att träffa en ny man som ska hjälpa dig att bli någon, utan tat ägna tiden åt intressen, hobbies, vänner och annat som gör livet trevligt.
  7. Medlem sedan
    May 2004
    #4
    Håller med här - man måste aktivt anstränga sig för att tänka på annat. Och som du beskriver din man - är det verkligen kärlek du känner för honom? Jag tror att om du får uppleva kärlek med en annan man så kommer du kunna se på det som du kallar för att vara kär på ett annat sätt. Så var det definitivt för mig i alla fall - det jag känner idag för min man liknar på inget sätt det jag kände för min före detta. Och var inte rädd för ensamheten - använd den istället - fyll den med saker, motion, aktiviteter, böcker, fika med kompisar, barn, släkt, familj, keramikkurs, krokimålning, simning, löpning, yoga, promenader - vad som helst! Gå bara ut, utanför dörren och andas!
  8. 4
    Håller med här - man måste aktivt anstränga sig för att tänka på annat. Och som du beskriver din man - är det verkligen kärlek du känner för honom? Jag tror att om du får uppleva kärlek med en annan man så kommer du kunna se på det som du kallar för att vara kär på ett annat sätt. Så var det definitivt för mig i alla fall - det jag känner idag för min man liknar på inget sätt det jag kände för min före detta. Och var inte rädd för ensamheten - använd den istället - fyll den med saker, motion, aktiviteter, böcker, fika med kompisar, barn, släkt, familj, keramikkurs, krokimålning, simning, löpning, yoga, promenader - vad som helst! Gå bara ut, utanför dörren och andas!
  9. Medlem sedan
    May 2004
    #5
    Håller med här också - lev livet för din egen skull och inte genom andra! Kloka ord Eliza! :-)
  10. 5
    Håller med här också - lev livet för din egen skull och inte genom andra! Kloka ord Eliza! :-)
  11. Medlem sedan
    Jan 1999
    #6
    Men...? Ditt livs kärlek _fanns_ ju inte? Du var ju kär i en man som du trodde var på ett sätt - men som visade sig vara ett svin och en svikare.

    Så hur mycket du än ville att han skulle vara på ett sätt så VAR han ju inte det. Du saknar alltså en skuggfigur. Du skulle lika gärna kunna vara kär i en låtsaskompis, liksom - den kärleken skulle vara lika verklig som den du kände för den man du trodde att din kärlek var.

    Jag kan bara inte fatta hur man ens kan tänka att ett förhållande skulle handla om att "stå ut"... Du är värd, alla är värda, så mycket bättre!
  12. 6
    Men...? Ditt livs kärlek _fanns_ ju inte? Du var ju kär i en man som du trodde var på ett sätt - men som visade sig vara ett svin och en svikare.

    Så hur mycket du än ville att han skulle vara på ett sätt så VAR han ju inte det. Du saknar alltså en skuggfigur. Du skulle lika gärna kunna vara kär i en låtsaskompis, liksom - den kärleken skulle vara lika verklig som den du kände för den man du trodde att din kärlek var.

    Jag kan bara inte fatta hur man ens kan tänka att ett förhållande skulle handla om att "stå ut"... Du är värd, alla är värda, så mycket bättre!
  13. Medlem sedan
    Aug 2004
    #7
    "Han var inte snäll mot mig på flera olika plan, inte fysiskt elak men psykiskt. En ganska destruktiv relation och hur knäppt det än låter tvivlar jag ibland över mitt beslut. Han var mannen i mitt liv, hur knasigt det än låter"

    Om ett destruktivt liv är vad du önskar är det något alldeles fel och du behöver professionell hjälp!

    Men jag ser mer att du har dåliga referenser helt enkelt. Vet du ens hur ett bra liv ser ut? Hur det är att leva med en partner som älskar och respekterar dig och som du älskar och respekterar?

    Du pratar om ensamhet och rädslan för att bli <ensam> och det är nog det sämsta grunden för att bilda par med någon! Att vara själv betyder inte att man är ensam! Ensamhet är ett mentalt problem, inte ett livstillstånd!

    Du har testat andra män men en sak lyser igenom det hela: vet _du_ vem du är och hur du fungerar, vad du behöver? Jag ser ingen tecken på att du har den självinsikt och hur skulle _andra_ då kunde ge dig vad du behöver när du inte ens vet själv vad det är?

    Mitt råd: lär känna dig själva! Hitta de viktiga saker du behöver i livet och skapa dig ett _liv_ som du vill ha det. När det är klart kommer du att träffa en vettig karl som sätter allt på ändan - men då har du självinsikten och du kommer att ha ett bra liv.

    Och bara för att vara tydlig: det är _inte_ lätt att hitta sig själva och lära sig hur man fungerar och vad man behöver! Det är hårt arbete!
  14. 7
    "Han var inte snäll mot mig på flera olika plan, inte fysiskt elak men psykiskt. En ganska destruktiv relation och hur knäppt det än låter tvivlar jag ibland över mitt beslut. Han var mannen i mitt liv, hur knasigt det än låter"

    Om ett destruktivt liv är vad du önskar är det något alldeles fel och du behöver professionell hjälp!

    Men jag ser mer att du har dåliga referenser helt enkelt. Vet du ens hur ett bra liv ser ut? Hur det är att leva med en partner som älskar och respekterar dig och som du älskar och respekterar?

    Du pratar om ensamhet och rädslan för att bli <ensam> och det är nog det sämsta grunden för att bilda par med någon! Att vara själv betyder inte att man är ensam! Ensamhet är ett mentalt problem, inte ett livstillstånd!

    Du har testat andra män men en sak lyser igenom det hela: vet _du_ vem du är och hur du fungerar, vad du behöver? Jag ser ingen tecken på att du har den självinsikt och hur skulle _andra_ då kunde ge dig vad du behöver när du inte ens vet själv vad det är?

    Mitt råd: lär känna dig själva! Hitta de viktiga saker du behöver i livet och skapa dig ett _liv_ som du vill ha det. När det är klart kommer du att träffa en vettig karl som sätter allt på ändan - men då har du självinsikten och du kommer att ha ett bra liv.

    Och bara för att vara tydlig: det är _inte_ lätt att hitta sig själva och lära sig hur man fungerar och vad man behöver! Det är hårt arbete!
  15. Anonym olycklig
    #8
    Jag gör redan allt det där, motionerar, träffar vänner, är uppbokad nästan varje helg när jag inte har barnen så det är definitivt inte så att jag _bara_ sitter hemma ensam och pillar naveln. Dock kvarstår ju längtan efter mitt livs kärlek, en tomhet efter en person som jag älskade, det kan ju inga aktivteter i världen ta bort. Jag skulle vilja likna det vid sorgen efter en nära anhörig. Det saknas någon i mitt liv...
  16. 8
    Jag gör redan allt det där, motionerar, träffar vänner, är uppbokad nästan varje helg när jag inte har barnen så det är definitivt inte så att jag _bara_ sitter hemma ensam och pillar naveln. Dock kvarstår ju längtan efter mitt livs kärlek, en tomhet efter en person som jag älskade, det kan ju inga aktivteter i världen ta bort. Jag skulle vilja likna det vid sorgen efter en nära anhörig. Det saknas någon i mitt liv...
  17. Anonym olycklig
    #9
    Hur kan kvinnor stanna i förhållanden med en misshandlande partner? (psykisk/fysiksk), hur kan kvinnor stanna kvar trots att mannen är notorisk otrogen?
    Det finns många förhållanden man stannar kvar i trots att de enligt mallen inte borde existera. Jag tror inte jag är ensam om att fortfarande älska en man trots att man inte blivit schysst behandlad.
    Jag har ju varit ensam i två år så rädd för ensamheten är jag inte, jag kan tom gilla den. En man gör definitivt inte mig till någon, men jag tror att de flesta gärna _delar_ sitt liv med någon för att det är så mycket roligare, mysigare osv.
    Det känns så klyschigt allt det ni radar upp. Det är liksom inte det som är problemet.
  18. 9
    Hur kan kvinnor stanna i förhållanden med en misshandlande partner? (psykisk/fysiksk), hur kan kvinnor stanna kvar trots att mannen är notorisk otrogen?
    Det finns många förhållanden man stannar kvar i trots att de enligt mallen inte borde existera. Jag tror inte jag är ensam om att fortfarande älska en man trots att man inte blivit schysst behandlad.
    Jag har ju varit ensam i två år så rädd för ensamheten är jag inte, jag kan tom gilla den. En man gör definitivt inte mig till någon, men jag tror att de flesta gärna _delar_ sitt liv med någon för att det är så mycket roligare, mysigare osv.
    Det känns så klyschigt allt det ni radar upp. Det är liksom inte det som är problemet.
  19. Medlem sedan
    May 2011
    #10
    Tiden! Med tiden. Det har gått två år redan, men en vacker dag kommer du över det.

    Jag kan själv känna kärlekssorg och det tar TID för mig att komma över då jag fastnar för någon, fäster mig, öppnar mig, låter honom komma nära. För mig är det STORT.

    Men jag fattar, även om det även för mig tar tid att komma över män/känslor så betyder det inte att jag är overksam eller inte har ett liv.

    Kan det bara vara så att vi alla är olika, fäster oss på olika sätt, har olika lätt/svårt att komma över kärlekar och separationer fårn nån som man tagit till sitt hjärta oavsett hur den har behandlat än, känslor, besvikelser och allt i ett. Och har man levt ihop och har barn i hop, at lösa upp alla känslor, kan jag tänka mig kan ta tid.

    Låt det ta tid, se det inte som nåt fel. Jag tror att du känner själv när det hindrar dig att leva och öppna upp fär nån annan. Sakta kommer det att blekna.

    Tillåt dig att känna sorgen men gör saker samtidigt! Erkänn sorgen. Sorg går över till slut.

    Har svårt att veta vad som är "normal" längd på sorg eller inte...fel är den då det hindrar dig i livet...

    Svamlar på här men...hoppas nåt går att fatta eller dra ur det här.
  20. 10
    Tiden! Med tiden. Det har gått två år redan, men en vacker dag kommer du över det.

    Jag kan själv känna kärlekssorg och det tar TID för mig att komma över då jag fastnar för någon, fäster mig, öppnar mig, låter honom komma nära. För mig är det STORT.

    Men jag fattar, även om det även för mig tar tid att komma över män/känslor så betyder det inte att jag är overksam eller inte har ett liv.

    Kan det bara vara så att vi alla är olika, fäster oss på olika sätt, har olika lätt/svårt att komma över kärlekar och separationer fårn nån som man tagit till sitt hjärta oavsett hur den har behandlat än, känslor, besvikelser och allt i ett. Och har man levt ihop och har barn i hop, at lösa upp alla känslor, kan jag tänka mig kan ta tid.

    Låt det ta tid, se det inte som nåt fel. Jag tror att du känner själv när det hindrar dig att leva och öppna upp fär nån annan. Sakta kommer det att blekna.

    Tillåt dig att känna sorgen men gör saker samtidigt! Erkänn sorgen. Sorg går över till slut.

    Har svårt att veta vad som är "normal" längd på sorg eller inte...fel är den då det hindrar dig i livet...

    Svamlar på här men...hoppas nåt går att fatta eller dra ur det här.
  21. Medlem sedan
    Jan 1998
    #11
    Men vad ÄR problemet då? Att du inte kommer över ditt ex,, som var snygg och charmig och atraktiv men behandlade dig som skit och att du är rädd för att vara ensam - det var åtm. vad du skrev. Vilket svar skulle duga åt dig? Litet hokus pokus och han kommer tillbaka till dig bara du väntar?

    Face it, det du uppfattar som klyschor är handfasta råd om hur du ska gå vidare - och det är inte svårare än att det kan låta klyschigt.
  22. 11
    Men vad ÄR problemet då? Att du inte kommer över ditt ex,, som var snygg och charmig och atraktiv men behandlade dig som skit och att du är rädd för att vara ensam - det var åtm. vad du skrev. Vilket svar skulle duga åt dig? Litet hokus pokus och han kommer tillbaka till dig bara du väntar?

    Face it, det du uppfattar som klyschor är handfasta råd om hur du ska gå vidare - och det är inte svårare än att det kan låta klyschigt.
  23. Anonym olycklig
    #12
    Jag tvivlar över om mitt beslut var rätt, kanske jag borde stannat även ifall jag vet innerst inne att jag förtjänar bättre. Samtidigt är det inte lätt att hitta kärleken.....jag är väl rädd att _förbli_ ensam. Inte att vara ensam här och nu men i all evighet....den skrämmer mig
    Kanske jag inte kan få något bättre än han trots allt.....
  24. 12
    Jag tvivlar över om mitt beslut var rätt, kanske jag borde stannat även ifall jag vet innerst inne att jag förtjänar bättre. Samtidigt är det inte lätt att hitta kärleken.....jag är väl rädd att _förbli_ ensam. Inte att vara ensam här och nu men i all evighet....den skrämmer mig
    Kanske jag inte kan få något bättre än han trots allt.....
  25. Anonym olycklig
    #13
    Jamen, du förstår precis
    Jag släpper inte in personer lätt men när jag väl gör det så blir den personen väldigt värdefull för mig och sorgen blir stor när jag sen känner mig sviken.
    Jag är en nog en känslig själ och det tar som sagt tid för mig att gå vidare....
  26. 13
    Jamen, du förstår precis
    Jag släpper inte in personer lätt men när jag väl gör det så blir den personen väldigt värdefull för mig och sorgen blir stor när jag sen känner mig sviken.
    Jag är en nog en känslig själ och det tar som sagt tid för mig att gå vidare....
  27. Medlem sedan
    Apr 2006
    #14
    klart att du inte skulle ha stannat hos någon som behandlar dig illa! du måste bestämma dig för att du gjorde rätt. så länge du låter tvivlet finnas, så kommer du inte att komma vidare.

    om du inte vill förbli ensam, så kommer du inte att bli det. men för att få plats med en annan människa, så måste du _göra_ plats - så länge du ältar exet så finns det inte utrymme för någon annan att komma in, rent känslomässigt.

    att du håller dig sysselsatt betyder inte att du skapar den där platsen, utan det är ett mentalt göromål. i tanken och känslan måste du bli mottaglig för att möta andra människor, oavsett syfte!

    kapa banden till den där osunda ryggsäcken som du släpar runt på. krokig blir ryggen, krokig blir vägen, och krokigt blir humöret om du fortsätter som du gör.
    A positive attitude may not solve all your problems, but it will annoy enough people to make it worth the effort.
  28. 14
    klart att du inte skulle ha stannat hos någon som behandlar dig illa! du måste bestämma dig för att du gjorde rätt. så länge du låter tvivlet finnas, så kommer du inte att komma vidare.

    om du inte vill förbli ensam, så kommer du inte att bli det. men för att få plats med en annan människa, så måste du _göra_ plats - så länge du ältar exet så finns det inte utrymme för någon annan att komma in, rent känslomässigt.

    att du håller dig sysselsatt betyder inte att du skapar den där platsen, utan det är ett mentalt göromål. i tanken och känslan måste du bli mottaglig för att möta andra människor, oavsett syfte!

    kapa banden till den där osunda ryggsäcken som du släpar runt på. krokig blir ryggen, krokig blir vägen, och krokigt blir humöret om du fortsätter som du gör.
  29. Medlem sedan
    Apr 2006
    #15
    men vänd på det!

    att känna sorg är en gåva, för kan man känna sorg, kan man älska. att kunna älska är stort och vackert. man ska inte kunna släppa in kreti och pleti, man ska vara kräsen för sin egen skull. för ett par år sedan råkade du släppa in FEL man, en man som inte vårdade dig. ta lärdom av det, och programmera radarn att inte återupprepa det misstaget!
    A positive attitude may not solve all your problems, but it will annoy enough people to make it worth the effort.
  30. 15
    men vänd på det!

    att känna sorg är en gåva, för kan man känna sorg, kan man älska. att kunna älska är stort och vackert. man ska inte kunna släppa in kreti och pleti, man ska vara kräsen för sin egen skull. för ett par år sedan råkade du släppa in FEL man, en man som inte vårdade dig. ta lärdom av det, och programmera radarn att inte återupprepa det misstaget!
  31. Medlem sedan
    Apr 2008
    #16
    Kan det vara så att man projicerar sin längtan, sina ouppfyllda behov på det som finns "tillgängligt". Det som ligger en nära.

    Jag menar att du har behov och längtan. (jotack, jag vet själv Kanske riktar du all detta mot ditt ex? Det handlar kanske mer om vad du behöver i ditt liv, än vad han gav?

    En övning kan vara att försöka lista sina behov, vad man vill ha av en relation. Titta på listan och mer utgå ifrån Dig, vad du behöver och hur du kan få det. Vissa grejer kan man kanske hitta på annat sätt än hos en man. Och sen har man en tydligare utgångspunkt för sitt sökande efter Relationen man vill ha.

    Men .. snacka med mig om längtan. F-n, vad jag saknar närhet och en man i min närvaro ..
  32. 16
    Kan det vara så att man projicerar sin längtan, sina ouppfyllda behov på det som finns "tillgängligt". Det som ligger en nära.

    Jag menar att du har behov och längtan. (jotack, jag vet själv Kanske riktar du all detta mot ditt ex? Det handlar kanske mer om vad du behöver i ditt liv, än vad han gav?

    En övning kan vara att försöka lista sina behov, vad man vill ha av en relation. Titta på listan och mer utgå ifrån Dig, vad du behöver och hur du kan få det. Vissa grejer kan man kanske hitta på annat sätt än hos en man. Och sen har man en tydligare utgångspunkt för sitt sökande efter Relationen man vill ha.

    Men .. snacka med mig om längtan. F-n, vad jag saknar närhet och en man i min närvaro ..
  33. Medlem sedan
    May 2004
    #17
    Visst är det en sorg!!! Absolut och sorger tar tid att komma över men om man fortsätter tillåta sig att blicka bakåt som kommer man inte framåt. Du behöver fortsätta jobba på att inte elda på känslan av att någon saknas i ditt liv - du behöver släppa taget om sorgen och gå vidare och inse att den där mannen ändå inte var nåt vidare och inte värd att låta ha makt över ditt liv fortfarande - för det har han så länge som du fortsätter tänka som du gör, tror jag!
  34. 17
    Visst är det en sorg!!! Absolut och sorger tar tid att komma över men om man fortsätter tillåta sig att blicka bakåt som kommer man inte framåt. Du behöver fortsätta jobba på att inte elda på känslan av att någon saknas i ditt liv - du behöver släppa taget om sorgen och gå vidare och inse att den där mannen ändå inte var nåt vidare och inte värd att låta ha makt över ditt liv fortfarande - för det har han så länge som du fortsätter tänka som du gör, tror jag!
  35. Medlem sedan
    May 2004
    #18
    Om du tänker så så håller du dig själv kvar i ditt "tankefängelse". Du behöver släppa taget! Fundera istället på varför du är så rädd för att vara ensam. Du skriver att det funkar att vara ensam här och nu, vad är det som säger att det inte kommer att funka i framtiden också? Sluta fundera på det du inte vet nånting om och lev nu! ;-)
  36. 18
    Om du tänker så så håller du dig själv kvar i ditt "tankefängelse". Du behöver släppa taget! Fundera istället på varför du är så rädd för att vara ensam. Du skriver att det funkar att vara ensam här och nu, vad är det som säger att det inte kommer att funka i framtiden också? Sluta fundera på det du inte vet nånting om och lev nu! ;-)
  37. Medlem sedan
    Apr 2001
    #19
    Ibland är ju hjärnan himla selektiv kring detta med minnen. Du är själv medveten om att han inte var bra för dig, relationen var tom destruktiv men ändå ploppar bilden av "ditt livs stora kärlek" upp. Vem ska kunna konkurrera med den bilden tror du? Knappast någon och plötsligt går du och missar den här helt sagolika snubben som du skulle kunna bli genomlycklig tillsammans med bara för att du håller så hårt i ett selektivt minne av exet.

    Jag tror att det är ett bra sätt att förbli ensam på. Med det är inte sagt att man inte ska kunna sörja att gamla relationer inte funkade men det är nog lite farligt att fastna där.
  38. 19
    Ibland är ju hjärnan himla selektiv kring detta med minnen. Du är själv medveten om att han inte var bra för dig, relationen var tom destruktiv men ändå ploppar bilden av "ditt livs stora kärlek" upp. Vem ska kunna konkurrera med den bilden tror du? Knappast någon och plötsligt går du och missar den här helt sagolika snubben som du skulle kunna bli genomlycklig tillsammans med bara för att du håller så hårt i ett selektivt minne av exet.

    Jag tror att det är ett bra sätt att förbli ensam på. Med det är inte sagt att man inte ska kunna sörja att gamla relationer inte funkade men det är nog lite farligt att fastna där.
  39. Medlem sedan
    Jan 2003
    #20
    Kanske behöver du acceptera mer att han var en del av ditt liv och kanske alltid kommer att ha en del av ditt hjärta. Men det innebär inte att du inte kommer finna kärleken igen, både vänskapen och attraktionen.
    ibland är det så att kärleken inte räcker för att hålla en tillsammans. Kanske skadar man varandra trots att man älskar varandra. Jag har en hjärtesorg, kanske mer en sorg över att relationen med honom inte blev som jag önskade. Vi hade så mycket bra också, MEN det räckte inte. Jag blev tvungen att gå. Det var väldigt dubbelt. En del som dog av mig och en del som fick väckas till liv.
    Du gick själv. Du visste att detta inte var bra. Vad skönt att du tog hand om dig och tog rätt beslut.
    At hitta någon ny, det kan ta tid, men under tiden så får man lov att fundera på vad man behöver i ett förhållande. För varje ny man som kom in i mitt liv, lärde jag mig vad jag ville ha och inte ha. Tillslut stod en man framför mig. Det kändes bara rätt, han gjorde rätt. Det blev vi utan några självklara garantier. Det finns liksom inga garantier i livet. Vi kan bli sjuka, vi kan dö...saker som vi inte alls har kontroll över händer i ett ögonblick. Men precis som hemska skaer kan hända på ett ögonblick kan också fantastiska saker hända i ett ögonblick. Det är inte fult att sörja, men du får lita till livet självt att det faktiskt kan ge dig massa gott också, precis som till många andra. Kram
  40. 20
    Kanske behöver du acceptera mer att han var en del av ditt liv och kanske alltid kommer att ha en del av ditt hjärta. Men det innebär inte att du inte kommer finna kärleken igen, både vänskapen och attraktionen.
    ibland är det så att kärleken inte räcker för att hålla en tillsammans. Kanske skadar man varandra trots att man älskar varandra. Jag har en hjärtesorg, kanske mer en sorg över att relationen med honom inte blev som jag önskade. Vi hade så mycket bra också, MEN det räckte inte. Jag blev tvungen att gå. Det var väldigt dubbelt. En del som dog av mig och en del som fick väckas till liv.
    Du gick själv. Du visste att detta inte var bra. Vad skönt att du tog hand om dig och tog rätt beslut.
    At hitta någon ny, det kan ta tid, men under tiden så får man lov att fundera på vad man behöver i ett förhållande. För varje ny man som kom in i mitt liv, lärde jag mig vad jag ville ha och inte ha. Tillslut stod en man framför mig. Det kändes bara rätt, han gjorde rätt. Det blev vi utan några självklara garantier. Det finns liksom inga garantier i livet. Vi kan bli sjuka, vi kan dö...saker som vi inte alls har kontroll över händer i ett ögonblick. Men precis som hemska skaer kan hända på ett ögonblick kan också fantastiska saker hända i ett ögonblick. Det är inte fult att sörja, men du får lita till livet självt att det faktiskt kan ge dig massa gott också, precis som till många andra. Kram

Liknande trådar

  1. Mitt livs stora kärlek - lurad
    By majda in forum Separation
    Svar: 24
    Senaste inlägg: 2012-05-28, 18:24
  2. mitt livs kärlek...
    By Anonym in forum Styvfamiljer
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2011-01-28, 17:28
  3. Mitt livs kärlek?
    By S-JJ in forum Ordet är fritt
    Svar: 32
    Senaste inlägg: 2010-07-30, 17:23
  4. Dottern filar på sitt livs första CV
    By ÅJ67 m 3 kidz in forum Ordet är fritt
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2009-02-22, 14:08
  5. Min livs kärlek fyller 30 år
    By Världens lyckligaste in forum Hem & fritid
    Svar: 10
    Senaste inlägg: 2005-11-06, 20:13
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar