Oh vad det känns igen!
Kan inte svara på om det är typiskt för dessa barn eller inte dock.
Men min dotter har en hård och tuff fasad och inget tålamod.
Men häromdagen så tror jag att jag nådde fram lite, äntligen. För hon anser (ansåg) att hon inte hade några problem. Prata prata prata, bra grejor och dåliga grejor. Och vad jag själv märkt, väldigt tydligt, är att det inte går att linda in saker utan man måste vara rak och ärlig.
Det kan bli kraftiga reaktioner, men är nog lättare att förstå och gilla läget. För hon har läs och skrivsvårigheter, det är fakta, men det gör henne inte dum eller sämre än andra. Men att man måste kämpa mer.
Äh, det låter säkert mycket som svammel. Vill mer säga att jag känner igen det, och att det GÅR att nå fram. Det gäller bara att komma på HUR man ska göra. Och allt blir inte bättre bara genom att uppmuntra, det krävs lite fakta ibland också.
Hoppas du får fångat in henne snart igen
Stor kram!