Knäck för självkänslan
  1. Anonym ledsen
    #1

    Knäck för självkänslan

    Alltså, jag är en väldigt känslig person.
    Jag har haft några jobbiga år med separation, krossat hjärta och tappad livslust.
    Kände mig nu ganska läkt och vill gärna träffa någon. tänkte att jag skulle prova nätdejting men fy vad dåligt jag mått. Det har verkligen inte varit någon boost för självkänslan.
    Jag ser bra ut, är glad och trevlig och många i min omgivning kan inte förstå att det ska vara så svårt för mig att hitta någon. Jag ser dock inte alltid något samband mellan detta. Jag har ganska stor integritet och släpper inte in vem som helst + att jag är väldigt kräsen.
    Jag kan ändå inte förstå alla som berättar om hur lätt det är att träffa någon på nätet och hur de få massmejl och dejtar hit och dit.
    Jag känner mig helt knäckt och undrar verkligen vad som är fel på mig. Är jag så otroligt ointressant eller vad är fel.
    Jag har dejtat några stycken irl och ingen har hört av sig igen. Inte för att jag heller känt att jag velat träffa någon igen men det hade ju varit kul att få känna sig lite attraktiv och intressant av NÅGON!
    Hur har era erfarenheter varit? hade någonstans verkligen hoppats på nätdejting men känner mig bara än mer ledsen och förbrukad....ska det verklgien vara såhär vid 40?!?
  2. 1
    Knäck för självkänslan Alltså, jag är en väldigt känslig person.
    Jag har haft några jobbiga år med separation, krossat hjärta och tappad livslust.
    Kände mig nu ganska läkt och vill gärna träffa någon. tänkte att jag skulle prova nätdejting men fy vad dåligt jag mått. Det har verkligen inte varit någon boost för självkänslan.
    Jag ser bra ut, är glad och trevlig och många i min omgivning kan inte förstå att det ska vara så svårt för mig att hitta någon. Jag ser dock inte alltid något samband mellan detta. Jag har ganska stor integritet och släpper inte in vem som helst + att jag är väldigt kräsen.
    Jag kan ändå inte förstå alla som berättar om hur lätt det är att träffa någon på nätet och hur de få massmejl och dejtar hit och dit.
    Jag känner mig helt knäckt och undrar verkligen vad som är fel på mig. Är jag så otroligt ointressant eller vad är fel.
    Jag har dejtat några stycken irl och ingen har hört av sig igen. Inte för att jag heller känt att jag velat träffa någon igen men det hade ju varit kul att få känna sig lite attraktiv och intressant av NÅGON!
    Hur har era erfarenheter varit? hade någonstans verkligen hoppats på nätdejting men känner mig bara än mer ledsen och förbrukad....ska det verklgien vara såhär vid 40?!?
  3. Medlem sedan
    May 2004
    #2
    Kan det vara så att din "integritet" står ivägen för dig? Kanske syns det på dig hur avvaktande du är? Hur är din "profil" utformad? Vad berättar du i den? Märks det där att du är avvaktande?

    Jag fick inte många som verkade intresserade av mig heller. För egen del tror jag min "profil" skrämde bort en del, att jag lät för präktig, rejäl och trist helt enkelt. Och säkert nördig också när jag berättat om mitt kulturella intresse och dessutom då mitt största intresse - att sjunga i kör ;-) Okej - det kan ju säkert funka på nån som vet vad det handlar om, men för många låter det nog rätt töntigt. Fast å andra sidan hade jag inte tyckt det var kul att vara tillsammans med nån som tycker jag har töntiga intressen så det löser ju sig per automatik om man säger så. Inte för att min man måste springa med på alla konserter - men nån gång är ju kul om han kommer. ;-)
    Men lätt är det ju inte! Men man måste våga och satsa för att vinna och det kanske kan göra ont på vägen - men det är en risk man måste ta om man vill leva i relationer - de kommer ju alltid med en viss risk!
    Det är inte så att vara 40!!! Jag är snart 47 och kommer nog aldrig att känna som du gör - hoppas jag!!! ;-) Så det tycker jag är fullständigt onödigt att du gör också!!! ;-) Ha ett öppet sinne och ta det inte på så stort allvar och ta inte dig själv på så stort allvar heller - du är säkerligen alldeles förträfflig precis som du är!!! Jag har också haft min andel av diverse svårigheter - men man kan välja att leva med blicken framåt, mycket medveten om sina erfarenheter så att man inte går på samma nit igen, men utan att titta bakåt för det enda du inte kan göra något åt är ju just det som har varit!
    Lycka till!!!
  4. 2
    Kan det vara så att din "integritet" står ivägen för dig? Kanske syns det på dig hur avvaktande du är? Hur är din "profil" utformad? Vad berättar du i den? Märks det där att du är avvaktande?

    Jag fick inte många som verkade intresserade av mig heller. För egen del tror jag min "profil" skrämde bort en del, att jag lät för präktig, rejäl och trist helt enkelt. Och säkert nördig också när jag berättat om mitt kulturella intresse och dessutom då mitt största intresse - att sjunga i kör ;-) Okej - det kan ju säkert funka på nån som vet vad det handlar om, men för många låter det nog rätt töntigt. Fast å andra sidan hade jag inte tyckt det var kul att vara tillsammans med nån som tycker jag har töntiga intressen så det löser ju sig per automatik om man säger så. Inte för att min man måste springa med på alla konserter - men nån gång är ju kul om han kommer. ;-)
    Men lätt är det ju inte! Men man måste våga och satsa för att vinna och det kanske kan göra ont på vägen - men det är en risk man måste ta om man vill leva i relationer - de kommer ju alltid med en viss risk!
    Det är inte så att vara 40!!! Jag är snart 47 och kommer nog aldrig att känna som du gör - hoppas jag!!! ;-) Så det tycker jag är fullständigt onödigt att du gör också!!! ;-) Ha ett öppet sinne och ta det inte på så stort allvar och ta inte dig själv på så stort allvar heller - du är säkerligen alldeles förträfflig precis som du är!!! Jag har också haft min andel av diverse svårigheter - men man kan välja att leva med blicken framåt, mycket medveten om sina erfarenheter så att man inte går på samma nit igen, men utan att titta bakåt för det enda du inte kan göra något åt är ju just det som har varit!
    Lycka till!!!
  5. Medlem sedan
    Aug 2010
    #3
    Jag har dejtat några stycken irl och ingen har hört av sig igen. Inte för att jag heller känt att jag velat träffa någon igen men det hade ju varit kul att få känna sig lite attraktiv och intressant av NÅGON!
    Nä, varför skulle någon vilja träffa dig igen om du signalerar att personen är ointressant? När livslust möter livslust så slår det gnistor!
  6. 3
    Jag har dejtat några stycken irl och ingen har hört av sig igen. Inte för att jag heller känt att jag velat träffa någon igen men det hade ju varit kul att få känna sig lite attraktiv och intressant av NÅGON!
    Nä, varför skulle någon vilja träffa dig igen om du signalerar att personen är ointressant? När livslust möter livslust så slår det gnistor!
  7. Anonym ts
    #4
    jag förstår bara inte hur jag ska träffa någon?!?Har ju vänner, intressen och så men mest tjejgäng.
    Känns som de flesta redan är gifta, förlovade eller upptagna helt enkelt...
  8. 4
    jag förstår bara inte hur jag ska träffa någon?!?Har ju vänner, intressen och så men mest tjejgäng.
    Känns som de flesta redan är gifta, förlovade eller upptagna helt enkelt...
  9. Medlem sedan
    May 2004
    #5
    Men det kan jag hålla med om - i vår "ålder" är man ju i regel väldigt "upptagen". Är det inte barnens aktiviteter som tar upp all ledig tid, så är det deras läxor eller ens egna aktiviteter eller egentid. Det märks ju inte minst när man får för sig att man kanske skulle vilja bjuda hem lite vänner på middag - inbjudan får ju skickas ut i flera veckor i förväg så att alla hinner planera om. Det tycker jag är riktigt tråkigt - det finns ju inget utrymmer kvar för "spontanaktiviteter"!
    Så det gäller väl att hitta de där "gluggarna" i folks scheman kanske helt enkelt? Och det handlar ju om prioriteringar - hela tiden!
  10. 5
    Men det kan jag hålla med om - i vår "ålder" är man ju i regel väldigt "upptagen". Är det inte barnens aktiviteter som tar upp all ledig tid, så är det deras läxor eller ens egna aktiviteter eller egentid. Det märks ju inte minst när man får för sig att man kanske skulle vilja bjuda hem lite vänner på middag - inbjudan får ju skickas ut i flera veckor i förväg så att alla hinner planera om. Det tycker jag är riktigt tråkigt - det finns ju inget utrymmer kvar för "spontanaktiviteter"!
    Så det gäller väl att hitta de där "gluggarna" i folks scheman kanske helt enkelt? Och det handlar ju om prioriteringar - hela tiden!
  11. Anonym ts
    #6
    Tack för ditt uppmuntrande svar...*not*
  12. 6
    Tack för ditt uppmuntrande svar...*not*
  13. Medlem sedan
    Nov 2002
    #7
    Du förväxlar integritet med "att vara reserverad". Integritet är att vara en sammanhållen, "enhetlig" person. Är du det?

    Jag tror du har svaret själv varför det går dåligt med nätdejting för dig, du skriver det i första meningen, att du är en väldigt känslig person. Vad betyder "känslig"? Är du snarstucken? Tolkar allt som andra säger på negativt vis? Tror att människor vill dig illa? Tar åt dig personligt av allt som sägs? "Nervös" och "hysterisk"? Hur är du i mail, vad skriver du om? Tänker på de som skriver om negativa saker, om problem, om hur dåligt de mår etc etc är ju rätt ointressanta personer ... Det är ju svårt att sätta upp en glad fasad om man nu inte är positiv och driven av sig innerst inne. Och då gäller det ju att hitta personer man triggas av på "glatt" sätt.



    Nu drar jag det naturligtvis till sin gräns, att vara "känslig", och faktiskt vet jag inte alls vad man ska göra åt det, man är antagligen som man är. Men ... hur funkar relationer med vänner, kollegor, släkt t ex? Hur är du tillsammans med nya kollegor t ex? Hur tror du andra människor, som du känner, ser dig? Jag menar, du kan kanske hitta nycklar där, genom att se dig utifrån med deras ögon.

    Hur är din presentation på dejtingsidan? Är den full av en massa negationer? Jag vill _inte_ att du skriver si eller så?

    Jag hör till de som tyckte det var hur lätt som helst att träffa män, och jag är inte direkt okräsen, jag fick en del mail om hur jag sorterade bort folk utan att ens ge dem chansen.

    Jag kunde se några "kategorier" av män i de mail jag fick.

    1. De som massmailar till alla nya på sajten, eller massmejlar med jämna mellanrum. Fiskar. Kanske får man napp.
    2. De som inte har någon självbevarelsedrift allt, utan tror de är guds gåva till kvinnan oavsett egen intelligensnivå, eller förmåga att uttrycka sig. Gulligt och roande, men ointressant.
    3. Seriösa typer som visste vad de letade efter, eller i alla fall gjorde egna val och sorterade.

    Det var bara de i sista kategorin jag träffade irl, och de var kanske en promille av alla mail jag fick. Men tillräckligt många för att jag skulle tycka det blev för mycket, tog för mycket tid och fokus. Trevliga typer, normalt funtade, med bra jobb och fungerande liv. Men visst, det är klart jag inte var intresserad av dem alla, inte alls. Men faktiskt ville alla jag träffade träffa mig igen, så det var ju trevligt på det sättet. Jag ser det som att jag hade bra urvalskriterier, på rätt väg, jag tror inte att _alla_ män i världen skulle vilja träffa mig .

    Jaha, så hur ska du göra då ... jag tror du ska börja med att förändra ditt sätt att tänka lite här. Det är inget fel på dig alls, och det funkar för det mesta alldeles utmärkt, eller? Alltså ska du se det som att du ska ändra dina urvalskriterier en del, du har uppenbarligen haft kriterier som inte uppfyller dina behov, du är ju inte intresserad av att träffa dem igen? (Men jag anar att du skulle tycka det vore trevligt att vara lite eftertraktad och få säga nej?) Hur vill du se dig? Som en glad och trevlig och enhetlig, stabil person? Hur är en så'n? Agera så, som du ser dig själv. Forcera lite självförtroende, du är ute och letar någon som passar dig, ta för dig, var inte så förbaskat nervös och känslig.

    Grejen är, vad vill _du_?
  14. 7
    Du förväxlar integritet med "att vara reserverad". Integritet är att vara en sammanhållen, "enhetlig" person. Är du det?

    Jag tror du har svaret själv varför det går dåligt med nätdejting för dig, du skriver det i första meningen, att du är en väldigt känslig person. Vad betyder "känslig"? Är du snarstucken? Tolkar allt som andra säger på negativt vis? Tror att människor vill dig illa? Tar åt dig personligt av allt som sägs? "Nervös" och "hysterisk"? Hur är du i mail, vad skriver du om? Tänker på de som skriver om negativa saker, om problem, om hur dåligt de mår etc etc är ju rätt ointressanta personer ... Det är ju svårt att sätta upp en glad fasad om man nu inte är positiv och driven av sig innerst inne. Och då gäller det ju att hitta personer man triggas av på "glatt" sätt.



    Nu drar jag det naturligtvis till sin gräns, att vara "känslig", och faktiskt vet jag inte alls vad man ska göra åt det, man är antagligen som man är. Men ... hur funkar relationer med vänner, kollegor, släkt t ex? Hur är du tillsammans med nya kollegor t ex? Hur tror du andra människor, som du känner, ser dig? Jag menar, du kan kanske hitta nycklar där, genom att se dig utifrån med deras ögon.

    Hur är din presentation på dejtingsidan? Är den full av en massa negationer? Jag vill _inte_ att du skriver si eller så?

    Jag hör till de som tyckte det var hur lätt som helst att träffa män, och jag är inte direkt okräsen, jag fick en del mail om hur jag sorterade bort folk utan att ens ge dem chansen.

    Jag kunde se några "kategorier" av män i de mail jag fick.

    1. De som massmailar till alla nya på sajten, eller massmejlar med jämna mellanrum. Fiskar. Kanske får man napp.
    2. De som inte har någon självbevarelsedrift allt, utan tror de är guds gåva till kvinnan oavsett egen intelligensnivå, eller förmåga att uttrycka sig. Gulligt och roande, men ointressant.
    3. Seriösa typer som visste vad de letade efter, eller i alla fall gjorde egna val och sorterade.

    Det var bara de i sista kategorin jag träffade irl, och de var kanske en promille av alla mail jag fick. Men tillräckligt många för att jag skulle tycka det blev för mycket, tog för mycket tid och fokus. Trevliga typer, normalt funtade, med bra jobb och fungerande liv. Men visst, det är klart jag inte var intresserad av dem alla, inte alls. Men faktiskt ville alla jag träffade träffa mig igen, så det var ju trevligt på det sättet. Jag ser det som att jag hade bra urvalskriterier, på rätt väg, jag tror inte att _alla_ män i världen skulle vilja träffa mig .

    Jaha, så hur ska du göra då ... jag tror du ska börja med att förändra ditt sätt att tänka lite här. Det är inget fel på dig alls, och det funkar för det mesta alldeles utmärkt, eller? Alltså ska du se det som att du ska ändra dina urvalskriterier en del, du har uppenbarligen haft kriterier som inte uppfyller dina behov, du är ju inte intresserad av att träffa dem igen? (Men jag anar att du skulle tycka det vore trevligt att vara lite eftertraktad och få säga nej?) Hur vill du se dig? Som en glad och trevlig och enhetlig, stabil person? Hur är en så'n? Agera så, som du ser dig själv. Forcera lite självförtroende, du är ute och letar någon som passar dig, ta för dig, var inte så förbaskat nervös och känslig.

    Grejen är, vad vill _du_?
  15. Medlem sedan
    Aug 2011
    #8
    Men jag tror att Bobbiett har en poäng här! Intresse föder ofta intresse. Det du kan göra är att fundera över din egen attityd. Vad ger du för signaler till de du möter och pratar med? Det är där du får börja tycker jag. Ingen vill ju träffa någon igen om denne är avståndstagande och sipp.
  16. 8
    Men jag tror att Bobbiett har en poäng här! Intresse föder ofta intresse. Det du kan göra är att fundera över din egen attityd. Vad ger du för signaler till de du möter och pratar med? Det är där du får börja tycker jag. Ingen vill ju träffa någon igen om denne är avståndstagande och sipp.
  17. Anonym ts
    #9
    Jag känner inte igen mig i något av det du skriver...
    Den mailkontakt jag haft med män har jag varit väldigt positiv och det är verklgien så jag försöker framställa mig själv och försöker vara, även om jag är känslig.
    Med känslig menar jag att jag lätt ifrågasätter mig själv och om jag är bra nog.
    Jag inger nog ett väldigt lungt intryck, kanske för lungt. Jag har jättebra relationer med vänner, familj och kollegor. Jag är nog som sagt inte lätt att komma nära inpå alltid. så jobbigt detta är att ifrågasätta sig själv så, det är där jag är så himla känslig.
    för mig blir det liksom så mycket lättare att hantera ensamheten än att våga kasta mig ut och inte vara intressant nog...
  18. 9
    Jag känner inte igen mig i något av det du skriver...
    Den mailkontakt jag haft med män har jag varit väldigt positiv och det är verklgien så jag försöker framställa mig själv och försöker vara, även om jag är känslig.
    Med känslig menar jag att jag lätt ifrågasätter mig själv och om jag är bra nog.
    Jag inger nog ett väldigt lungt intryck, kanske för lungt. Jag har jättebra relationer med vänner, familj och kollegor. Jag är nog som sagt inte lätt att komma nära inpå alltid. så jobbigt detta är att ifrågasätta sig själv så, det är där jag är så himla känslig.
    för mig blir det liksom så mycket lättare att hantera ensamheten än att våga kasta mig ut och inte vara intressant nog...
  19. Anonym ts
    #10
    Fast man går ju itne på dejt och är avståndstagande. Jag har försökt vara mig själv men det verkar ju inte gått hem. Pratat, lyssnat och varit naturlig....varken överdrivit glad eller negativ....
  20. 10
    Fast man går ju itne på dejt och är avståndstagande. Jag har försökt vara mig själv men det verkar ju inte gått hem. Pratat, lyssnat och varit naturlig....varken överdrivit glad eller negativ....
  21. Medlem sedan
    Aug 2011
    #11
    Men om du funderar på det - _något_ måste det ju vara i ditt beteende som gör att det inte fungerar?... Det är ju inte som att de du träffar vill vara taskiga eller så.

    Jag är helt säker på att du kan hitta svaret på ditt problem om du funderar över vad du skulle kunna ändra på.
    Eller så kanske du bara ska släppa allt vad dejtande heter ett tag?.. Försöka komma tillrätta med dig själv, må bra i singellivet?..
  22. 11
    Men om du funderar på det - _något_ måste det ju vara i ditt beteende som gör att det inte fungerar?... Det är ju inte som att de du träffar vill vara taskiga eller så.

    Jag är helt säker på att du kan hitta svaret på ditt problem om du funderar över vad du skulle kunna ändra på.
    Eller så kanske du bara ska släppa allt vad dejtande heter ett tag?.. Försöka komma tillrätta med dig själv, må bra i singellivet?..
  23. Anonym ts
    #12
    Fast det är ju verkligen så att jag inte kan det....annars hade jag itne skrivit. Det skulle vara att mitt ointresse lyst igenom för mycket....
    Jag är definitivt ingen bra skådis
  24. 12
    Fast det är ju verkligen så att jag inte kan det....annars hade jag itne skrivit. Det skulle vara att mitt ointresse lyst igenom för mycket....
    Jag är definitivt ingen bra skådis
  25. Medlem sedan
    Dec 2003
    #13
    Jag tycker bara det är jobbigt att väcka intresse hos "fel" person, jobbigt att behöva avvisa någon.. Det är ingen borst fr självkänslan tycker jag. Jag tror att du kommer att bli attraktiv och intressant för de personer som också intresserar dig, och om man är kräsen som du, så får man vara beredd på att leta lite mer antar jag? Men om nätdejting inte är din grej så kanske du få vara aktivpå andra "arenor", t ex inom politik, föreningsliv, frivilligverksamhet, idrott, kurser osv. Eller fråga om dina vänner kan matcha dig med ögon lämplig blind-dejt.
  26. 13
    Jag tycker bara det är jobbigt att väcka intresse hos "fel" person, jobbigt att behöva avvisa någon.. Det är ingen borst fr självkänslan tycker jag. Jag tror att du kommer att bli attraktiv och intressant för de personer som också intresserar dig, och om man är kräsen som du, så får man vara beredd på att leta lite mer antar jag? Men om nätdejting inte är din grej så kanske du få vara aktivpå andra "arenor", t ex inom politik, föreningsliv, frivilligverksamhet, idrott, kurser osv. Eller fråga om dina vänner kan matcha dig med ögon lämplig blind-dejt.
  27. Medlem sedan
    Dec 2003
    #14
    Ja de flesta människor har nog hyfsad radar för attraktion... Med vissa bubblar samtalet direkt,och man får sån där super-kontakt, medan med andra blir samtalet kanske mer trevande, och man får liksom leta efter gemensamma intressen osv. Och om nu du inte känt dig intresserad av dem du dejtar så har det med största sannolikhet varit en gemensam upplevelse av missmatch. Då är det ju meningslöst att deppa över att de ointressanta personerna inte fann dig oemotståndlig?
  28. 14
    Ja de flesta människor har nog hyfsad radar för attraktion... Med vissa bubblar samtalet direkt,och man får sån där super-kontakt, medan med andra blir samtalet kanske mer trevande, och man får liksom leta efter gemensamma intressen osv. Och om nu du inte känt dig intresserad av dem du dejtar så har det med största sannolikhet varit en gemensam upplevelse av missmatch. Då är det ju meningslöst att deppa över att de ointressanta personerna inte fann dig oemotståndlig?
  29. Medlem sedan
    Nov 2002
    #15
    Känslig ... ok, du har dålig självkänsla från början, och då har man inte mycket tolerans mot det man uppfattar som motgångar.

    En annan sak jag tänkte på, eller ett par, du funderar uppenbarligen ganska mycket på hur andra uppfattar dig. Ta och byt perspektiv, strunta i det! Det ska du bara göra för att få lite reality check, för att konstatera hur det ser ut, förstå, inte för att kritisera dig själv, eller oroa dig över hur intressant du är!

    Ingen är intressant för alla människor, men det finns nog tillräckligt många du är intressant för, för att det ska räcka och bli över!

    Och sen ... _måste_ man vara lätt att komma nära inpå? Måste man ens _ha_ människor nära inpå sig? Det är sånt människor säger till mig, att jag är "hemlig", "svår att komma nära", "reserverad" och så. Men det tycker jag är helt ok, jag _vill_ inte ha människor för nära inpå mig! Och jag uppskattar mycket människor som respekterar det.

    Och ... att släppa någon nära på en dejt, nej, det tycker jag är att kräva lite väl mycket, av sig själv och av andra också. Och vad _är_ nära? Man väljer själv vad man vill ge till andra, och vill de ha något man inte kan ge ... så får man ju inse att det kanske inte funkar.

    Sen kan man ju alltid fundera på om man inte vill ge mer för att man är rädd för vad andra ska tycka, eller om man inte vill ge mer för att man helt enkelt inte har lust till det. Dvs om det beror av rädsla eller inte. Rädslor får man nog jobba lite på. De flesta människor vill faktiskt inte något illa.

    Du får helt enkelt definiera dig som intressant. Och så får du stoppa alla ältande och ifrågasättande tankar när de kommer. Gör något annat då. Något konstruktivt. Sätt stopp. Det tjänar liksom inget till att försöka vara som andra vill ha en. Man måste leta efter de som funkar som man är.
  30. 15
    Känslig ... ok, du har dålig självkänsla från början, och då har man inte mycket tolerans mot det man uppfattar som motgångar.

    En annan sak jag tänkte på, eller ett par, du funderar uppenbarligen ganska mycket på hur andra uppfattar dig. Ta och byt perspektiv, strunta i det! Det ska du bara göra för att få lite reality check, för att konstatera hur det ser ut, förstå, inte för att kritisera dig själv, eller oroa dig över hur intressant du är!

    Ingen är intressant för alla människor, men det finns nog tillräckligt många du är intressant för, för att det ska räcka och bli över!

    Och sen ... _måste_ man vara lätt att komma nära inpå? Måste man ens _ha_ människor nära inpå sig? Det är sånt människor säger till mig, att jag är "hemlig", "svår att komma nära", "reserverad" och så. Men det tycker jag är helt ok, jag _vill_ inte ha människor för nära inpå mig! Och jag uppskattar mycket människor som respekterar det.

    Och ... att släppa någon nära på en dejt, nej, det tycker jag är att kräva lite väl mycket, av sig själv och av andra också. Och vad _är_ nära? Man väljer själv vad man vill ge till andra, och vill de ha något man inte kan ge ... så får man ju inse att det kanske inte funkar.

    Sen kan man ju alltid fundera på om man inte vill ge mer för att man är rädd för vad andra ska tycka, eller om man inte vill ge mer för att man helt enkelt inte har lust till det. Dvs om det beror av rädsla eller inte. Rädslor får man nog jobba lite på. De flesta människor vill faktiskt inte något illa.

    Du får helt enkelt definiera dig som intressant. Och så får du stoppa alla ältande och ifrågasättande tankar när de kommer. Gör något annat då. Något konstruktivt. Sätt stopp. Det tjänar liksom inget till att försöka vara som andra vill ha en. Man måste leta efter de som funkar som man är.
  31. Medlem sedan
    Apr 2006
    #16
    men det är ju just det som är poängen, som Bobbiett menar: är du ointresserad så syns det, hur artig, trevlig och belevad du än är. att de då inte hör av sig efteråt visar väl snarare på lyhördhet!

    värre vore det om du varit tokintresserad av någon som INTE hörde av sig efteråt!

    det ska gå så förbaskat snabbt allt, när vi har bestämt oss! NU är JAG redo för att träffa någon, och vips! ska det ske för att vi inte ska känna oss avvisade. och livet är ju så där bakvänt, att när vi VILL träffa någon, så sker det inte. när vi inte ägnar så mycket tid och kraft åt letandet, sker det. fortsätt att leva ditt liv så som du trivs, så ska du se att du omedvetet öppnar dörrarna kring dig!
    A positive attitude may not solve all your problems, but it will annoy enough people to make it worth the effort.
  32. 16
    men det är ju just det som är poängen, som Bobbiett menar: är du ointresserad så syns det, hur artig, trevlig och belevad du än är. att de då inte hör av sig efteråt visar väl snarare på lyhördhet!

    värre vore det om du varit tokintresserad av någon som INTE hörde av sig efteråt!

    det ska gå så förbaskat snabbt allt, när vi har bestämt oss! NU är JAG redo för att träffa någon, och vips! ska det ske för att vi inte ska känna oss avvisade. och livet är ju så där bakvänt, att när vi VILL träffa någon, så sker det inte. när vi inte ägnar så mycket tid och kraft åt letandet, sker det. fortsätt att leva ditt liv så som du trivs, så ska du se att du omedvetet öppnar dörrarna kring dig!
  33. Medlem sedan
    Jan 2003
    #17
    Du är en känslig person som blivit knäckt tidigare...Du ser bra ut, men verkar inte få den uppmärksamhet som du vill ha. Du är ointresserad av de du går ut med , men vill att de ska visa dig intresse för att du ska må bra.

    Jag tror att det är där det ligger: du söker bekräftelse, men är egentligen själv inte intresserad av dem du dejtar. Människor är inte dumma. Är du intresserad av dem så blir de det av dig.
    Kanske ska du försöka gilla dig själv först och börja se vad du själv letar efter. Det är ok att söka bekräftelse, men vill du ha en relation får det vara åt båda hållen. Så tror jag.
  34. 17
    Du är en känslig person som blivit knäckt tidigare...Du ser bra ut, men verkar inte få den uppmärksamhet som du vill ha. Du är ointresserad av de du går ut med , men vill att de ska visa dig intresse för att du ska må bra.

    Jag tror att det är där det ligger: du söker bekräftelse, men är egentligen själv inte intresserad av dem du dejtar. Människor är inte dumma. Är du intresserad av dem så blir de det av dig.
    Kanske ska du försöka gilla dig själv först och börja se vad du själv letar efter. Det är ok att söka bekräftelse, men vill du ha en relation får det vara åt båda hållen. Så tror jag.
  35. Liz*
    #18
    Att vara kräsen är verkligen inte bra.

    Du ger inte andra människor en eller många chanser, du litar inte på dem och du avspisar dem lätt när du är kräsen.
  36. 18
    Att vara kräsen är verkligen inte bra.

    Du ger inte andra människor en eller många chanser, du litar inte på dem och du avspisar dem lätt när du är kräsen.
  37. Anonym
    #19
    Du kanske behöver träna mer än att träffa någon? Alltså umgås med såna du inte känner utan att ha planen i bakhuvudet att du ska träffa dem eller de ska bli intresserade av dig. Bara prata och så räcker det med det.
    Om nån på krogen tar kontakt, fortsätt samtalet, ställ frågor även om det inte alls är din typ.
    Jag har en vän som är lite som du beskriver dig. När vi är ute så utstrålar hela hon ett ointresse om personen inte är hennes typ. Det är säkert inte medvetet, men jag tror att hon skulle ha nytta av att ha fört en del oladdade samtal med män hon inte är intresserad av att inleda en relation med. Det handlar inte om att vilseleda nån och vrålflörta utan bara föra ett samtal och visa ett intresse för en människa som vågat ta kontakt. Bara vara trevlig en stund helt enkelt.
  38. 19
    Du kanske behöver träna mer än att träffa någon? Alltså umgås med såna du inte känner utan att ha planen i bakhuvudet att du ska träffa dem eller de ska bli intresserade av dig. Bara prata och så räcker det med det.
    Om nån på krogen tar kontakt, fortsätt samtalet, ställ frågor även om det inte alls är din typ.
    Jag har en vän som är lite som du beskriver dig. När vi är ute så utstrålar hela hon ett ointresse om personen inte är hennes typ. Det är säkert inte medvetet, men jag tror att hon skulle ha nytta av att ha fört en del oladdade samtal med män hon inte är intresserad av att inleda en relation med. Det handlar inte om att vilseleda nån och vrålflörta utan bara föra ett samtal och visa ett intresse för en människa som vågat ta kontakt. Bara vara trevlig en stund helt enkelt.

Liknande trådar

  1. Självkänslan
    By Anonym i ämnet in forum Sängvätning & inkontinens
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2013-09-15, 22:07
  2. Självkänslan i botten...
    By kattan1 in forum Känsliga snack
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2007-01-17, 10:18
  3. självkänslan...
    By nickonej in forum Singelmingel
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2006-10-29, 13:28
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar