behöver råd!! (långt)
Omhändertagna barn
  1. Anonym
    #1

    behöver råd!! (långt)

    jag är mormor till ett barn som nu är 2och ett halvt år,hon och min dotter (hon var 17 när hon fick barn) bodde hemma hos oss tills barnet var ca 7 månader,jag hade varit borta över helgen och innan jag åkte så hade jag lagat mat som jag bad henne ta bort,när jag kommer hem står maten fortfarande framme och förstörd narturligtvis,jag blir då förbannad och säger att kan du inte följa reglerna så kan du flytta,hon gick då till soc och fick en jourlägenhet!!

    !Efter det var det ganska lugnt,dom har varit hos oss minst 2 dagar i veckan och hälsat på ätit mat osv och vi har varit barnvakt minst en helg i månaden(hon har ensam vårdnad) förra sommaren fick hon för sig att hon skulle flytta ihop med en tjejkompis och hennes 2 barn inget fel idet vi bara påpekade att det vore bra att göra upp nått form av kontrakt osv,båda gick på socialbidrag för tillfället,vad händer om den andra får jobb har den då lust att försörja den andra,om nån av er träffar en partner vem ska flytta/bo kvar osv fick då ett mail där det stod att jag skulle ge fan att lägga mig i osv ja det stod massa mer åxå som är för långt att ta här

    ,i samband med detta sökte hon även stödfamilj till dottern vilket jag inte tyckte hon behövde med tanke på hur mycket hjälp hon får av oss,Vi fick på omvägar höra att hon sagt till soc att hon var helt ensam och hade ingen hon kunde luta sig mot osv ren lögn eftersom vi hjälpt henne med både möbler till lägen heten barnvakt,kläder,leksaker pengar osv så vi kontaktade soc och bad att få komma dit och prata då vi tyckte att hon uppvisade tecken på deprission åxå då hon skrivit massa konstiga saker på sin blogg osv,tyvärr vart vi inte särskilt betrodda på soc,dom tyckte vi skulle ställa upp mer än vad vi gjorde!!!

    har svårt att se hur man kan ställa upp mer faktiskt det är ju trots allt hennes barn inte mitt eller är jag helt ute och cyklar!!!

    Vi gick några gånger på soc och pratade och allt var lugnt fram till nov ,då kom hon gråtandes med räkningar för nästan 9.000kr som hon inte hade råd att betala!!!! vi hkjälpte henne med dom och kom överens om att hon skulle betala oss 500kr imånaden from februari.Dottern fyllde även år denna månad och vi betalade hennes 2 årskalas och köpte presenter och ytterkläder osv.I samband med att vi betalade hennes räkningar kom vi överens om att vi skulle kolla hennes ekononmi 1 gång per månad (slutet) för att se att hon fått i hop det och gjort upp en budget för kommande månad

    Detta fungerade fram tills för ca 3 veckor sedan då vi fick ett samtal från hennes kompis om att min dotter befann sig på psykakuten och hade gjort ett självmordsförsök medans mitt barnbarn låg och sov!!!!! moffa åkte och hämtade barnbarnet och jag åkte till psyk och fick iallafall prata med personalen och fick försäkrat för mig att hon skulle få stanna över natten iallafall, (detta var en lördag)

    dottern ringde på söndagen och sa att hon skulle bli utskriven på måndagen,jag ringde då till soc på måndag morgon och berättade vad som hänt under helgen och att hon enligt egen utsago skulle bli utskriven idag och att jag inte kände mig trygg med att lämna över barnet osv

    Slutade med att hon vart kvar nästan 2 veckor iallafall och fick diagnosen bipolär,som hon nu börjat medicinera för

    dom befinner sig nu på ett mor och barnhem ca 10 mil hemifrån och redan efter 2 dagar där hade hon tröttnat (skrev det på sin blogg) och nu i helgen skrev hon att hon sökte hus att hyra i ett annat län än det hon bor i nu.

    Hon är inte särskilt händig av sig kan knappt sätta upp en lampa i taket,kan inte tapetsera.måla eller snickra osv och elda skulle hon aldrig göra sa hon det var för drygt! direktverkande el är ju billigt!!!! NOOOOOOTTT
    vi påpekade då att det är mer än bara kallhyra på ett hus..försäkringar,sophämtning, vatten el och ett visst underhåll har man ju åxå.

    Då bröt helvetet lös igen och hon sa då att vi inte skulle få träffa barnbarnet osv så nu till själva frågan!!!!

    Hur gör vi för att få vårdnaden över barnbarnet???
    ska man kontakta advokat eller hur gör man?

    ringde och sökte soc idag men dom var borta,känns som lotteri med soc beronde på om dom gillar en eller inte och att man inte kan alla paragrafer osv så därför tror jag att jag skulle känna mig tryggare med en advokat

    Det ställer ju till det åxå genom att hon är snart 20 år då får man ju inte veta nått pga av sekretessen.

    till saken hör att vi har en dotter sj åxå som nu är 8 månader och bor i en tvåa,vi har dock sagt till soc att vi säljer denna och köper en trea om det skulle vara så att vi tar över vårdnaden om barnbarnet jag är 39 och moffa 45 så vi är ju varken purunga eller lastgammla

    Hoppas på svar snabbt
  2. 1
    behöver råd!! (långt) jag är mormor till ett barn som nu är 2och ett halvt år,hon och min dotter (hon var 17 när hon fick barn) bodde hemma hos oss tills barnet var ca 7 månader,jag hade varit borta över helgen och innan jag åkte så hade jag lagat mat som jag bad henne ta bort,när jag kommer hem står maten fortfarande framme och förstörd narturligtvis,jag blir då förbannad och säger att kan du inte följa reglerna så kan du flytta,hon gick då till soc och fick en jourlägenhet!!

    !Efter det var det ganska lugnt,dom har varit hos oss minst 2 dagar i veckan och hälsat på ätit mat osv och vi har varit barnvakt minst en helg i månaden(hon har ensam vårdnad) förra sommaren fick hon för sig att hon skulle flytta ihop med en tjejkompis och hennes 2 barn inget fel idet vi bara påpekade att det vore bra att göra upp nått form av kontrakt osv,båda gick på socialbidrag för tillfället,vad händer om den andra får jobb har den då lust att försörja den andra,om nån av er träffar en partner vem ska flytta/bo kvar osv fick då ett mail där det stod att jag skulle ge fan att lägga mig i osv ja det stod massa mer åxå som är för långt att ta här

    ,i samband med detta sökte hon även stödfamilj till dottern vilket jag inte tyckte hon behövde med tanke på hur mycket hjälp hon får av oss,Vi fick på omvägar höra att hon sagt till soc att hon var helt ensam och hade ingen hon kunde luta sig mot osv ren lögn eftersom vi hjälpt henne med både möbler till lägen heten barnvakt,kläder,leksaker pengar osv så vi kontaktade soc och bad att få komma dit och prata då vi tyckte att hon uppvisade tecken på deprission åxå då hon skrivit massa konstiga saker på sin blogg osv,tyvärr vart vi inte särskilt betrodda på soc,dom tyckte vi skulle ställa upp mer än vad vi gjorde!!!

    har svårt att se hur man kan ställa upp mer faktiskt det är ju trots allt hennes barn inte mitt eller är jag helt ute och cyklar!!!

    Vi gick några gånger på soc och pratade och allt var lugnt fram till nov ,då kom hon gråtandes med räkningar för nästan 9.000kr som hon inte hade råd att betala!!!! vi hkjälpte henne med dom och kom överens om att hon skulle betala oss 500kr imånaden from februari.Dottern fyllde även år denna månad och vi betalade hennes 2 årskalas och köpte presenter och ytterkläder osv.I samband med att vi betalade hennes räkningar kom vi överens om att vi skulle kolla hennes ekononmi 1 gång per månad (slutet) för att se att hon fått i hop det och gjort upp en budget för kommande månad

    Detta fungerade fram tills för ca 3 veckor sedan då vi fick ett samtal från hennes kompis om att min dotter befann sig på psykakuten och hade gjort ett självmordsförsök medans mitt barnbarn låg och sov!!!!! moffa åkte och hämtade barnbarnet och jag åkte till psyk och fick iallafall prata med personalen och fick försäkrat för mig att hon skulle få stanna över natten iallafall, (detta var en lördag)

    dottern ringde på söndagen och sa att hon skulle bli utskriven på måndagen,jag ringde då till soc på måndag morgon och berättade vad som hänt under helgen och att hon enligt egen utsago skulle bli utskriven idag och att jag inte kände mig trygg med att lämna över barnet osv

    Slutade med att hon vart kvar nästan 2 veckor iallafall och fick diagnosen bipolär,som hon nu börjat medicinera för

    dom befinner sig nu på ett mor och barnhem ca 10 mil hemifrån och redan efter 2 dagar där hade hon tröttnat (skrev det på sin blogg) och nu i helgen skrev hon att hon sökte hus att hyra i ett annat län än det hon bor i nu.

    Hon är inte särskilt händig av sig kan knappt sätta upp en lampa i taket,kan inte tapetsera.måla eller snickra osv och elda skulle hon aldrig göra sa hon det var för drygt! direktverkande el är ju billigt!!!! NOOOOOOTTT
    vi påpekade då att det är mer än bara kallhyra på ett hus..försäkringar,sophämtning, vatten el och ett visst underhåll har man ju åxå.

    Då bröt helvetet lös igen och hon sa då att vi inte skulle få träffa barnbarnet osv så nu till själva frågan!!!!

    Hur gör vi för att få vårdnaden över barnbarnet???
    ska man kontakta advokat eller hur gör man?

    ringde och sökte soc idag men dom var borta,känns som lotteri med soc beronde på om dom gillar en eller inte och att man inte kan alla paragrafer osv så därför tror jag att jag skulle känna mig tryggare med en advokat

    Det ställer ju till det åxå genom att hon är snart 20 år då får man ju inte veta nått pga av sekretessen.

    till saken hör att vi har en dotter sj åxå som nu är 8 månader och bor i en tvåa,vi har dock sagt till soc att vi säljer denna och köper en trea om det skulle vara så att vi tar över vårdnaden om barnbarnet jag är 39 och moffa 45 så vi är ju varken purunga eller lastgammla

    Hoppas på svar snabbt
  3. Medlem sedan
    May 2005
    #2
    Men så jobbigt det låter för er alla. Jag kan inte detta ordentligt, men OM barnet ska omhändertas, är det väldigt säkert så att mamman bestämmer mycket om vem som ska ha hand om det. Jag gissar att ni bara kan vädja till henne. Det finns mycket annat stöd hon kan få från soc - hemterapeut och boendestödjare mm. Så att hon inte är händig är inte det största problemet. Förstår att det kniper i ditt mamma och mormorshjärta.
  4. 2
    Men så jobbigt det låter för er alla. Jag kan inte detta ordentligt, men OM barnet ska omhändertas, är det väldigt säkert så att mamman bestämmer mycket om vem som ska ha hand om det. Jag gissar att ni bara kan vädja till henne. Det finns mycket annat stöd hon kan få från soc - hemterapeut och boendestödjare mm. Så att hon inte är händig är inte det största problemet. Förstår att det kniper i ditt mamma och mormorshjärta.
  5. Anonym
    #3
    tack för svaret
    det där med händig var ju mest om hon skulle hyra ett hus sj,hoppas få fler svar som kan hjälpa oss.
    ja det blir många sömnlösa nätter kan jag lova
  6. 3
    tack för svaret
    det där med händig var ju mest om hon skulle hyra ett hus sj,hoppas få fler svar som kan hjälpa oss.
    ja det blir många sömnlösa nätter kan jag lova
  7. Medlem sedan
    Oct 2010
    #4
    Hej, har full förståelse för att detta måste vara en oerhört jobbig sits för er som förälder. Man vill ju skydda sina barn och jag anar att er dotter vill hävda sin rätt som förälder och vuxen. var själv 17 år när mitt första barn kom till världen och jag är evigt tacksam för den hjälp jag fick av mina föräldrar.

    Tyvärr har ni som morföräldrar inga rättigheter, vad ni kan göra är att prata med soc, få stöd och råd. Be om hjälp åt er dotter. Vill ni gå vidare och söka vårdnaden så är det via Tingsrätten, då är det en advokat ni ska kontakta men jag vill förvarna er era chanser är nog mycket små, man måste påvisa att mamman är extremt skadlig för sitt barn och inte ens då är det säkert att ni får rätt. ( Det kan många pappor som går igenom vårdnads tvister intyga om) Vi lever tyvärr i ett land där mamman alltid är bäst enligt myndigheter.. Sen bör ni även tänka på hur det kommer att påverka er framtida relation med er dotter!

    Hur det än blir hoppas jag att det löser sig till ert bästa!
    Lycka till
  8. 4
    Hej, har full förståelse för att detta måste vara en oerhört jobbig sits för er som förälder. Man vill ju skydda sina barn och jag anar att er dotter vill hävda sin rätt som förälder och vuxen. var själv 17 år när mitt första barn kom till världen och jag är evigt tacksam för den hjälp jag fick av mina föräldrar.

    Tyvärr har ni som morföräldrar inga rättigheter, vad ni kan göra är att prata med soc, få stöd och råd. Be om hjälp åt er dotter. Vill ni gå vidare och söka vårdnaden så är det via Tingsrätten, då är det en advokat ni ska kontakta men jag vill förvarna er era chanser är nog mycket små, man måste påvisa att mamman är extremt skadlig för sitt barn och inte ens då är det säkert att ni får rätt. ( Det kan många pappor som går igenom vårdnads tvister intyga om) Vi lever tyvärr i ett land där mamman alltid är bäst enligt myndigheter.. Sen bör ni även tänka på hur det kommer att påverka er framtida relation med er dotter!

    Hur det än blir hoppas jag att det löser sig till ert bästa!
    Lycka till
  9. Medlem sedan
    May 2004
    #5
    jag är mormor till ett barn som nu är 2och ett halvt år,hon och min dotter (hon var 17 när hon fick barn) bodde hemma hos oss tills barnet var ca 7 månader,jag hade varit borta över helgen och innan jag åkte så hade jag lagat mat som jag bad henne ta bort,när jag kommer hem står maten fortfarande framme och förstörd narturligtvis,jag blir då förbannad och säger att kan du inte följa reglerna så kan du flytta,hon gick då till soc och fick en jourlägenhet!!

    !Efter det var det ganska lugnt,dom har varit hos oss minst 2 dagar i veckan och hälsat på ätit mat osv och vi har varit barnvakt minst en helg i månaden(hon har ensam vårdnad) förra sommaren fick hon för sig att hon skulle flytta ihop med en tjejkompis och hennes 2 barn inget fel idet vi bara påpekade att det vore bra att göra upp nått form av kontrakt osv,båda gick på socialbidrag för tillfället,vad händer om den andra får jobb har den då lust att försörja den andra,om nån av er träffar en partner vem ska flytta/bo kvar osv fick då ett mail där det stod att jag skulle ge fan att lägga mig i osv ja det stod massa mer åxå som är för långt att ta här

    ,i samband med detta sökte hon även stödfamilj till dottern vilket jag inte tyckte hon behövde med tanke på hur mycket hjälp hon får av oss,Vi fick på omvägar höra att hon sagt till soc att hon var helt ensam och hade ingen hon kunde luta sig mot osv ren lögn eftersom vi hjälpt henne med både möbler till lägen heten barnvakt,kläder,leksaker pengar osv så vi kontaktade soc och bad att få komma dit och prata då vi tyckte att hon uppvisade tecken på deprission åxå då hon skrivit massa konstiga saker på sin blogg osv,tyvärr vart vi inte särskilt betrodda på soc,dom tyckte vi skulle ställa upp mer än vad vi gjorde!!!

    har svårt att se hur man kan ställa upp mer faktiskt det är ju trots allt hennes barn inte mitt eller är jag helt ute och cyklar!!!

    Vi gick några gånger på soc och pratade och allt var lugnt fram till nov ,då kom hon gråtandes med räkningar för nästan 9.000kr som hon inte hade råd att betala!!!! vi hkjälpte henne med dom och kom överens om att hon skulle betala oss 500kr imånaden from februari.Dottern fyllde även år denna månad och vi betalade hennes 2 årskalas och köpte presenter och ytterkläder osv.I samband med att vi betalade hennes räkningar kom vi överens om att vi skulle kolla hennes ekononmi 1 gång per månad (slutet) för att se att hon fått i hop det och gjort upp en budget för kommande månad

    Detta fungerade fram tills för ca 3 veckor sedan då vi fick ett samtal från hennes kompis om att min dotter befann sig på psykakuten och hade gjort ett självmordsförsök medans mitt barnbarn låg och sov!!!!! moffa åkte och hämtade barnbarnet och jag åkte till psyk och fick iallafall prata med personalen och fick försäkrat för mig att hon skulle få stanna över natten iallafall, (detta var en lördag)

    dottern ringde på söndagen och sa att hon skulle bli utskriven på måndagen,jag ringde då till soc på måndag morgon och berättade vad som hänt under helgen och att hon enligt egen utsago skulle bli utskriven idag och att jag inte kände mig trygg med att lämna över barnet osv

    Slutade med att hon vart kvar nästan 2 veckor iallafall och fick diagnosen bipolär,som hon nu börjat medicinera för

    dom befinner sig nu på ett mor och barnhem ca 10 mil hemifrån och redan efter 2 dagar där hade hon tröttnat (skrev det på sin blogg) och nu i helgen skrev hon att hon sökte hus att hyra i ett annat län än det hon bor i nu.

    Hon är inte särskilt händig av sig kan knappt sätta upp en lampa i taket,kan inte tapetsera.måla eller snickra osv och elda skulle hon aldrig göra sa hon det var för drygt! direktverkande el är ju billigt!!!! NOOOOOOTTT
    vi påpekade då att det är mer än bara kallhyra på ett hus..försäkringar,sophämtning, vatten el och ett visst underhåll har man ju åxå.

    Då bröt helvetet lös igen och hon sa då att vi inte skulle få träffa barnbarnet osv så nu till själva frågan!!!!

    Hur gör vi för att få vårdnaden över barnbarnet???
    ska man kontakta advokat eller hur gör man?

    ringde och sökte soc idag men dom var borta,känns som lotteri med soc beronde på om dom gillar en eller inte och att man inte kan alla paragrafer osv så därför tror jag att jag skulle känna mig tryggare med en advokat

    Det ställer ju till det åxå genom att hon är snart 20 år då får man ju inte veta nått pga av sekretessen.

    till saken hör att vi har en dotter sj åxå som nu är 8 månader och bor i en tvåa,vi har dock sagt till soc att vi säljer denna och köper en trea om det skulle vara så att vi tar över vårdnaden om barnbarnet jag är 39 och moffa 45 så vi är ju varken purunga eller lastgammla

    Hoppas på svar snabbt
    Behåll mormor och morfar rollen låt denna tjej få ytterliga vuxna i sitt liv kontaktfamilj eller fosterfamilj.

    Var delaktiga och få umgänge som ni haft med övernattningar odyl. Ett barn som växer upp med en förälder med en diagnos kan få stora anknytningssvårigheter och problem med gränsättning och tryggheten då¨det är ofta brister i kontinuiteten och rutiner. De socialasamspelet kan bli lidande óch banet kan ha svårigheter med att tolka och förstå sin förälder om samspelet brister.

    Socialen är inte ebart av ondo många barn får bra stabila familjer att växa upp i. Tystnadsplikten må så var men socialen måste dokumentera det som ni säger och rapporterar för att skriva ner i den slutliga utredningen. Myndigheter är inte till för att skada utan att skydda och i detta fall måste det vara det lilla barnet som ska skyddas även om det upplevs kränkande och skadande för er dotter. Jag tycker ni bör verkligen väga för och nackdelar en fosterfamilj kan ha lite mer pondus inför din dotter eftersom ni har en relation som kan bli lidande om den lilla bor hos er samt relationen och möjligheten att njuta av den lilla sladdis ni fått som grädde på moset. Njut av henne som mamma och njut av din dotterdotter som mormor.
  10. 5
    jag är mormor till ett barn som nu är 2och ett halvt år,hon och min dotter (hon var 17 när hon fick barn) bodde hemma hos oss tills barnet var ca 7 månader,jag hade varit borta över helgen och innan jag åkte så hade jag lagat mat som jag bad henne ta bort,när jag kommer hem står maten fortfarande framme och förstörd narturligtvis,jag blir då förbannad och säger att kan du inte följa reglerna så kan du flytta,hon gick då till soc och fick en jourlägenhet!!

    !Efter det var det ganska lugnt,dom har varit hos oss minst 2 dagar i veckan och hälsat på ätit mat osv och vi har varit barnvakt minst en helg i månaden(hon har ensam vårdnad) förra sommaren fick hon för sig att hon skulle flytta ihop med en tjejkompis och hennes 2 barn inget fel idet vi bara påpekade att det vore bra att göra upp nått form av kontrakt osv,båda gick på socialbidrag för tillfället,vad händer om den andra får jobb har den då lust att försörja den andra,om nån av er träffar en partner vem ska flytta/bo kvar osv fick då ett mail där det stod att jag skulle ge fan att lägga mig i osv ja det stod massa mer åxå som är för långt att ta här

    ,i samband med detta sökte hon även stödfamilj till dottern vilket jag inte tyckte hon behövde med tanke på hur mycket hjälp hon får av oss,Vi fick på omvägar höra att hon sagt till soc att hon var helt ensam och hade ingen hon kunde luta sig mot osv ren lögn eftersom vi hjälpt henne med både möbler till lägen heten barnvakt,kläder,leksaker pengar osv så vi kontaktade soc och bad att få komma dit och prata då vi tyckte att hon uppvisade tecken på deprission åxå då hon skrivit massa konstiga saker på sin blogg osv,tyvärr vart vi inte särskilt betrodda på soc,dom tyckte vi skulle ställa upp mer än vad vi gjorde!!!

    har svårt att se hur man kan ställa upp mer faktiskt det är ju trots allt hennes barn inte mitt eller är jag helt ute och cyklar!!!

    Vi gick några gånger på soc och pratade och allt var lugnt fram till nov ,då kom hon gråtandes med räkningar för nästan 9.000kr som hon inte hade råd att betala!!!! vi hkjälpte henne med dom och kom överens om att hon skulle betala oss 500kr imånaden from februari.Dottern fyllde även år denna månad och vi betalade hennes 2 årskalas och köpte presenter och ytterkläder osv.I samband med att vi betalade hennes räkningar kom vi överens om att vi skulle kolla hennes ekononmi 1 gång per månad (slutet) för att se att hon fått i hop det och gjort upp en budget för kommande månad

    Detta fungerade fram tills för ca 3 veckor sedan då vi fick ett samtal från hennes kompis om att min dotter befann sig på psykakuten och hade gjort ett självmordsförsök medans mitt barnbarn låg och sov!!!!! moffa åkte och hämtade barnbarnet och jag åkte till psyk och fick iallafall prata med personalen och fick försäkrat för mig att hon skulle få stanna över natten iallafall, (detta var en lördag)

    dottern ringde på söndagen och sa att hon skulle bli utskriven på måndagen,jag ringde då till soc på måndag morgon och berättade vad som hänt under helgen och att hon enligt egen utsago skulle bli utskriven idag och att jag inte kände mig trygg med att lämna över barnet osv

    Slutade med att hon vart kvar nästan 2 veckor iallafall och fick diagnosen bipolär,som hon nu börjat medicinera för

    dom befinner sig nu på ett mor och barnhem ca 10 mil hemifrån och redan efter 2 dagar där hade hon tröttnat (skrev det på sin blogg) och nu i helgen skrev hon att hon sökte hus att hyra i ett annat län än det hon bor i nu.

    Hon är inte särskilt händig av sig kan knappt sätta upp en lampa i taket,kan inte tapetsera.måla eller snickra osv och elda skulle hon aldrig göra sa hon det var för drygt! direktverkande el är ju billigt!!!! NOOOOOOTTT
    vi påpekade då att det är mer än bara kallhyra på ett hus..försäkringar,sophämtning, vatten el och ett visst underhåll har man ju åxå.

    Då bröt helvetet lös igen och hon sa då att vi inte skulle få träffa barnbarnet osv så nu till själva frågan!!!!

    Hur gör vi för att få vårdnaden över barnbarnet???
    ska man kontakta advokat eller hur gör man?

    ringde och sökte soc idag men dom var borta,känns som lotteri med soc beronde på om dom gillar en eller inte och att man inte kan alla paragrafer osv så därför tror jag att jag skulle känna mig tryggare med en advokat

    Det ställer ju till det åxå genom att hon är snart 20 år då får man ju inte veta nått pga av sekretessen.

    till saken hör att vi har en dotter sj åxå som nu är 8 månader och bor i en tvåa,vi har dock sagt till soc att vi säljer denna och köper en trea om det skulle vara så att vi tar över vårdnaden om barnbarnet jag är 39 och moffa 45 så vi är ju varken purunga eller lastgammla

    Hoppas på svar snabbt
    Behåll mormor och morfar rollen låt denna tjej få ytterliga vuxna i sitt liv kontaktfamilj eller fosterfamilj.

    Var delaktiga och få umgänge som ni haft med övernattningar odyl. Ett barn som växer upp med en förälder med en diagnos kan få stora anknytningssvårigheter och problem med gränsättning och tryggheten då¨det är ofta brister i kontinuiteten och rutiner. De socialasamspelet kan bli lidande óch banet kan ha svårigheter med att tolka och förstå sin förälder om samspelet brister.

    Socialen är inte ebart av ondo många barn får bra stabila familjer att växa upp i. Tystnadsplikten må så var men socialen måste dokumentera det som ni säger och rapporterar för att skriva ner i den slutliga utredningen. Myndigheter är inte till för att skada utan att skydda och i detta fall måste det vara det lilla barnet som ska skyddas även om det upplevs kränkande och skadande för er dotter. Jag tycker ni bör verkligen väga för och nackdelar en fosterfamilj kan ha lite mer pondus inför din dotter eftersom ni har en relation som kan bli lidande om den lilla bor hos er samt relationen och möjligheten att njuta av den lilla sladdis ni fått som grädde på moset. Njut av henne som mamma och njut av din dotterdotter som mormor.

Liknande trådar

  1. behöver råd (långt)
    By anonymt namn in forum Kärlek & relationer
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2008-05-19, 14:45
  2. Behöver råd (obs långt)
    By anonymt namn in forum Arbete, ekonomi & juridik
    Svar: 9
    Senaste inlägg: 2008-04-18, 10:40
  3. behöver råd! (långt)
    By Anonym in forum Småbarn
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2006-07-10, 09:09
  4. Behöver era råd! (långt)
    By Lilla T in forum Bebissnack
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2006-03-30, 14:11
  5. Behöver råd (långt)
    By Misslyckad mamma? in forum Föräldraskap
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2005-12-02, 13:11
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar