"Varför?" är den fråga som vi ständigt får höra från S numera. Börjar bli lite frustrerande vissa gånger då man svarat och ändå får frågan varför... Hur gör ni?
Jag vill ju inte snoppa av heller för att få effekten att hon kanske tror att det inte är ok att fråga eller att hon inte vågar fråga då det verkligen är något hon undrar över.
Men vissa gånger verkar det som om hon frågar bara för att retas med flit.
En annan fundering jag har är vad ni tänker om att visa döda djur för 3åringar?
Min syster är nybliven "bonmora" och har jägarlicens och senast vi var och hälsade på så tog hon barnen på en promenad medan jag matade J. Då de kom tillbaka fick jag höra från barnen att de hade fått se ett dött viltsvin hängandes i benen i stora kylen. "Den var jättedöd!" sa de till mig.
Jag gillade det inte alls att hon visat den för dem men gjort var gjort och jag sa inget till henne om det, ångrar det lite nu att jag inget sa.
Det pratades en hel del om jakt vid matbordet sedan då min syster försökte förklara varför man jagar/dödar djur, inte så lätt för två 3åringar att förstå dock.
Några kvällar senare så hörde jag hur de pratade med varandra om det igen och gick in till dem och försökte svara på deras frågor lugnt och så milt som jag kunde "varför döda de grisen? så får man inte göra! Man måste vara snäll. der rann BLOD här (visar på sig själv). Man får inte göra illa djur så får man inte göra" var lite av vad de sa.
Hur skulle ni gjort/göra i en sådan situation?
"varför?" "Varför?" är den fråga som vi ständigt får höra från S numera. Börjar bli lite frustrerande vissa gånger då man svarat och ändå får frågan varför... Hur gör ni?
Jag vill ju inte snoppa av heller för att få effekten att hon kanske tror att det inte är ok att fråga eller att hon inte vågar fråga då det verkligen är något hon undrar över.
Men vissa gånger verkar det som om hon frågar bara för att retas med flit.
En annan fundering jag har är vad ni tänker om att visa döda djur för 3åringar?
Min syster är nybliven "bonmora" och har jägarlicens och senast vi var och hälsade på så tog hon barnen på en promenad medan jag matade J. Då de kom tillbaka fick jag höra från barnen att de hade fått se ett dött viltsvin hängandes i benen i stora kylen. "Den var jättedöd!" sa de till mig.
Jag gillade det inte alls att hon visat den för dem men gjort var gjort och jag sa inget till henne om det, ångrar det lite nu att jag inget sa.
Det pratades en hel del om jakt vid matbordet sedan då min syster försökte förklara varför man jagar/dödar djur, inte så lätt för två 3åringar att förstå dock.
Några kvällar senare så hörde jag hur de pratade med varandra om det igen och gick in till dem och försökte svara på deras frågor lugnt och så milt som jag kunde "varför döda de grisen? så får man inte göra! Man måste vara snäll. der rann BLOD här (visar på sig själv). Man får inte göra illa djur så får man inte göra" var lite av vad de sa.
Hur skulle ni gjort/göra i en sådan situation?
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
