Frustrerad
Kärlek & relationer
  1. Medlem sedan
    Sep 2000
    #1

    Frustrerad

    Så var han igång igen. Min vän. Har berättat här förut. Kan dra en kortversion: Vi är vänner sedan 15 år. Hela familjerna. Barnen kompisar som små.Han blev singel. Var ledsen o mycket hos oss. Vi kom nära i relationen.Som vänner men även fysiskt. Att ta i varandra, fotflörta, kramas, puss på halsen. klappar och lite smek. Några invitationer om bubbelbad och " du vet var jag finns" Jag alltmer förälskad.Törstade i ett dåligtf örhållande. Men han träffade en annan. Jag "erkände" mina känslor utan att få något svar. Så jag bröt.Vi slutade umgås i några år. Sen blev han singel o min sambo o han återupptog umgänget. Å nu bedyrar han oss sin vänskap, säger att vi är hans bästa vänner. Kindpussar och smek på ryggen. Sitta nära. Jag lever fortfarande i dåliga förhållandet. På väg bort. Snart. Har hunnit få två nya barn. Så sist med en del alkohol i kroppen säger han "jag tycker att du ska lämna"sambon"och barnen och flytta hit till mig". Jag blev så häpen så jag svarade nått undvikande om att det går ju inte gör barnen. Vi buggade samma kväll och då drar han migintill sig ochsäger:visst är du lite förtjust i mig. Blev lika häpen och svarade med ett skratt att neej du inte ett dugg.

    Nu var han här i kväll och jag blir galen på hans blickar. De suger sig liksom in i mig. Vi hamnar alltid bredvid varandra vid bordet o i soffan. På nått vis så nära det är ok. Är det jag som skapar detta? Orkar inte tråna och älta.

    Gör jag bort mig alldeles om jag åker hem till honom och frågar vad han menade och erkänner att mina känslor finns kvar? Kan väl erkänna att jag inte är den sorts kvinna han brukar falla för. Jag är ingen som män faller för. Fet och långt ifrån snygg. Dåligt självförtroende och självkänsla. Men han lyckas få mig att glömma jantelagen.Jag blir så glad av honom. Och det är ju hansom pussar på mig! Inte tvärtom. Så helt osmaklig kan han ju inte tycka att jag är.

    Vad 17 ska jag ta mig till?
  2. 1
    Frustrerad Så var han igång igen. Min vän. Har berättat här förut. Kan dra en kortversion: Vi är vänner sedan 15 år. Hela familjerna. Barnen kompisar som små.Han blev singel. Var ledsen o mycket hos oss. Vi kom nära i relationen.Som vänner men även fysiskt. Att ta i varandra, fotflörta, kramas, puss på halsen. klappar och lite smek. Några invitationer om bubbelbad och " du vet var jag finns" Jag alltmer förälskad.Törstade i ett dåligtf örhållande. Men han träffade en annan. Jag "erkände" mina känslor utan att få något svar. Så jag bröt.Vi slutade umgås i några år. Sen blev han singel o min sambo o han återupptog umgänget. Å nu bedyrar han oss sin vänskap, säger att vi är hans bästa vänner. Kindpussar och smek på ryggen. Sitta nära. Jag lever fortfarande i dåliga förhållandet. På väg bort. Snart. Har hunnit få två nya barn. Så sist med en del alkohol i kroppen säger han "jag tycker att du ska lämna"sambon"och barnen och flytta hit till mig". Jag blev så häpen så jag svarade nått undvikande om att det går ju inte gör barnen. Vi buggade samma kväll och då drar han migintill sig ochsäger:visst är du lite förtjust i mig. Blev lika häpen och svarade med ett skratt att neej du inte ett dugg.

    Nu var han här i kväll och jag blir galen på hans blickar. De suger sig liksom in i mig. Vi hamnar alltid bredvid varandra vid bordet o i soffan. På nått vis så nära det är ok. Är det jag som skapar detta? Orkar inte tråna och älta.

    Gör jag bort mig alldeles om jag åker hem till honom och frågar vad han menade och erkänner att mina känslor finns kvar? Kan väl erkänna att jag inte är den sorts kvinna han brukar falla för. Jag är ingen som män faller för. Fet och långt ifrån snygg. Dåligt självförtroende och självkänsla. Men han lyckas få mig att glömma jantelagen.Jag blir så glad av honom. Och det är ju hansom pussar på mig! Inte tvärtom. Så helt osmaklig kan han ju inte tycka att jag är.

    Vad 17 ska jag ta mig till?
  3. Anonym
    #2
    Om man ska lämna sin partner så tror jag att det ska vara för att man inte längre vill vara med den personen, och inte för att det kommer någon ny intressant. Då är det minst risk att man väljer fel tror jag. Men du säger ju att du tycker att du lever i ett dåligt förhållande. Så först och främst tycker jag att du ska bestämma dig för om du vill leva kvar med din partner, och försök tänka bort vännen. Bestämmer du dig för att du inte vill vara med din sambo, då tycker jag du kan prata med vännen och fråga vad han vill. Lycka till!
  4. 2
    Om man ska lämna sin partner så tror jag att det ska vara för att man inte längre vill vara med den personen, och inte för att det kommer någon ny intressant. Då är det minst risk att man väljer fel tror jag. Men du säger ju att du tycker att du lever i ett dåligt förhållande. Så först och främst tycker jag att du ska bestämma dig för om du vill leva kvar med din partner, och försök tänka bort vännen. Bestämmer du dig för att du inte vill vara med din sambo, då tycker jag du kan prata med vännen och fråga vad han vill. Lycka till!
  5. Naken-Jane
    #3
    Jag skulle inte ens överväga att inleda något med denna "vän". Han låter, i mina öron, som en riktig skitstövel. Han stöter på sin väns tjej/fru. Han boostar upp sitt spruckna ego med samtal och en flirt och drar sen vidare. Nu är han singel och sargad igen. Då kommer han tillbaka för en repris. Jag skulle be honom hoppa och skita.

    Om du är olycklig i ditt förhållande så behöver du inte en man som denna för att ta dig loss. Gör det på egen hand. Sen kan du besluta vem du vill ha i ditt liv. Den här slemproppen verkar säkert underbar i den situationen som du befinner dig i nu. Ändra på situationen och din syn på honom förändras säkerligen också.

    Jag skulle absolut inte ventilera mina känslor för denna man. Det ger honom den boost han behöver för att ta sig vidare. Risken för att han utnyttjar dig är ganska stor.
  6. 3
    Jag skulle inte ens överväga att inleda något med denna "vän". Han låter, i mina öron, som en riktig skitstövel. Han stöter på sin väns tjej/fru. Han boostar upp sitt spruckna ego med samtal och en flirt och drar sen vidare. Nu är han singel och sargad igen. Då kommer han tillbaka för en repris. Jag skulle be honom hoppa och skita.

    Om du är olycklig i ditt förhållande så behöver du inte en man som denna för att ta dig loss. Gör det på egen hand. Sen kan du besluta vem du vill ha i ditt liv. Den här slemproppen verkar säkert underbar i den situationen som du befinner dig i nu. Ändra på situationen och din syn på honom förändras säkerligen också.

    Jag skulle absolut inte ventilera mina känslor för denna man. Det ger honom den boost han behöver för att ta sig vidare. Risken för att han utnyttjar dig är ganska stor.
  7. Medlem sedan
    Dec 2000
    #4
    En del människor "går igång" på att få uppmärksamhet/invit av andra. Detta vet jag, eftersom jag kan vara så lite så själv ibland :-) Jag blir liksom intresserad av att någon visar intresse, om du förstår vad jag menar... :-) Nu behöver ju inte din vän vara på så vis, men jag reagerade på det han sa när ni dansade: " visst är du lite förtjust i mig?". Det _låter_som att han ville ha bekräftelse på att du är intresserad, men sa inte ett dugg om sina egna känslor. Sådana "pojkar" har jag också träffat på, de som är mer intresserade av att få intresse från mig, än visa sitt eget :-) Men, som sagt, han behöver ju inte nödvändigtvis vara så.

    Sen så tror jag inte att du ska fundera så mycket på dig och hur du ser ut. Det finns många män, som gillar mulliga kvinnor. En del av dom är nog t o m ihop med smala brudar, men tittar på mulliga brudar :-)

    Vad ska du då göra? Ja, det får du fundera på, men till att börja med är det ingen höjdare att leva i ett dött förhållande. Been there, done that, som dom säger. Först borde du alltså bli singel, och sen får du väl se om din vän nappar. Om han är intresserad så kommer han att göra det, tror jag. I annat fall kan man se det som en karl som gillar att flirta med upptagna kvinnor för att tillfredsställa sitt ego och en sån vill du nog inte ha... Sen tror jag att om du separerar och allt går bra, utan bråk, etc så är det inte helt omöjligt att du känner dig mer glad och upprymd och att självförtroendet och självkänslan kommer smygande :-) Och det kan bidra till kroppsförändring, humörförändring och gud vet vad :-) Jag t ex gick ner mer än 10 kg när jag separerade så jag mådde nog bättre av det än vad jag trodde att jag skulle göra :-)

    Det här blev långt men jag hoppas du får rätsida på situationen.

    Lycka till!
  8. 4
    En del människor "går igång" på att få uppmärksamhet/invit av andra. Detta vet jag, eftersom jag kan vara så lite så själv ibland :-) Jag blir liksom intresserad av att någon visar intresse, om du förstår vad jag menar... :-) Nu behöver ju inte din vän vara på så vis, men jag reagerade på det han sa när ni dansade: " visst är du lite förtjust i mig?". Det _låter_som att han ville ha bekräftelse på att du är intresserad, men sa inte ett dugg om sina egna känslor. Sådana "pojkar" har jag också träffat på, de som är mer intresserade av att få intresse från mig, än visa sitt eget :-) Men, som sagt, han behöver ju inte nödvändigtvis vara så.

    Sen så tror jag inte att du ska fundera så mycket på dig och hur du ser ut. Det finns många män, som gillar mulliga kvinnor. En del av dom är nog t o m ihop med smala brudar, men tittar på mulliga brudar :-)

    Vad ska du då göra? Ja, det får du fundera på, men till att börja med är det ingen höjdare att leva i ett dött förhållande. Been there, done that, som dom säger. Först borde du alltså bli singel, och sen får du väl se om din vän nappar. Om han är intresserad så kommer han att göra det, tror jag. I annat fall kan man se det som en karl som gillar att flirta med upptagna kvinnor för att tillfredsställa sitt ego och en sån vill du nog inte ha... Sen tror jag att om du separerar och allt går bra, utan bråk, etc så är det inte helt omöjligt att du känner dig mer glad och upprymd och att självförtroendet och självkänslan kommer smygande :-) Och det kan bidra till kroppsförändring, humörförändring och gud vet vad :-) Jag t ex gick ner mer än 10 kg när jag separerade så jag mådde nog bättre av det än vad jag trodde att jag skulle göra :-)

    Det här blev långt men jag hoppas du får rätsida på situationen.

    Lycka till!
  9. Medlem sedan
    Jul 2006
    #5
    Men seriöst, vilken skit. Först flörtar han med dig när han är nyskild och behöver bekräftelse. När han har förvridit huvudet på dig så hittar han nån annan. Nu är han separerad igen, återupptar umgänget med sin vän, din sambo, och nu är han igång och flörtar med dig igen. Hans väns kvinna. Gud så lågt, så illojalt mot din sambo och så elakt mot dig. Det där är ingenting att ha, det där är bottenskrap. Inse att en person som kan bete sig så egoistiskt kan man aldrig lita på. För honom går alltid han själv först, hans intressen och hans vilja. Han tar vad han för stunden vill ha, utan att bekymra sig om någon annan kommer i kläm. Jag skulle vilja säga att han är nog ungefär den sämste du kan inleda ett nytt förhållande med. När han lämnar dig kommer du att vara helt förkrossad.

    Om du inte är lycklig med din sambo, bryt då upp ur förhållandet och skapa dig en egen plattform och träffa med tiden någon som du kan lita på och som älskar dig. Jag vet, lätt att säga men inte alls lätt att göra. Men det är ändå det enda rätta att göra i din situation, och det tror jag att du redan vet innerst inne.
  10. 5
    Men seriöst, vilken skit. Först flörtar han med dig när han är nyskild och behöver bekräftelse. När han har förvridit huvudet på dig så hittar han nån annan. Nu är han separerad igen, återupptar umgänget med sin vän, din sambo, och nu är han igång och flörtar med dig igen. Hans väns kvinna. Gud så lågt, så illojalt mot din sambo och så elakt mot dig. Det där är ingenting att ha, det där är bottenskrap. Inse att en person som kan bete sig så egoistiskt kan man aldrig lita på. För honom går alltid han själv först, hans intressen och hans vilja. Han tar vad han för stunden vill ha, utan att bekymra sig om någon annan kommer i kläm. Jag skulle vilja säga att han är nog ungefär den sämste du kan inleda ett nytt förhållande med. När han lämnar dig kommer du att vara helt förkrossad.

    Om du inte är lycklig med din sambo, bryt då upp ur förhållandet och skapa dig en egen plattform och träffa med tiden någon som du kan lita på och som älskar dig. Jag vet, lätt att säga men inte alls lätt att göra. Men det är ändå det enda rätta att göra i din situation, och det tror jag att du redan vet innerst inne.
  11. Medlem sedan
    Aug 2007
    #6
    Usch, han låter rentav elak, eller åtminstone oerhört egoistisk...

    Åk inte hem till honom. Jag tror inte att han är intresserad av dig på allvar - inte för att du inte ser bra ut, utan för att han helt enkelt är en casanova...
  12. 6
    Usch, han låter rentav elak, eller åtminstone oerhört egoistisk...

    Åk inte hem till honom. Jag tror inte att han är intresserad av dig på allvar - inte för att du inte ser bra ut, utan för att han helt enkelt är en casanova...
  13. Medlem sedan
    Aug 2004
    #7
    Vad du ska ta dig till? Du ska skärpa dig!
    "Jag lever fortfarande i dåliga förhållandet. På väg bort. Snart. Har hunnit få två nya barn."

    Du skaffar alltså barn medan du lever i ett dåligt förhållande? Här känner jag för att skrika: "vad FAN håller du på med?" men jag ska låta bli denna gång.

    Tydligen har ditt dåliga förhållande + evt. annat fått förstörd din självbild och livskvalitet.

    Avsluta med den nuvarande, stabilisera ditt liv, få ordning, hitta dig själv och se lyset i slutet av tunneln. När detta är klart (om ett år eller två) kan du fundera på om du vill ha din kompis med i ditt liv.

    Jag kan nog redan nu säga att gräset hos honom är synnerligt mycket mindre grönt när du har en egen trevlig täppa - men det kan likaväl vara grönt och trevligt för det.
  14. 7
    Vad du ska ta dig till? Du ska skärpa dig!
    "Jag lever fortfarande i dåliga förhållandet. På väg bort. Snart. Har hunnit få två nya barn."

    Du skaffar alltså barn medan du lever i ett dåligt förhållande? Här känner jag för att skrika: "vad FAN håller du på med?" men jag ska låta bli denna gång.

    Tydligen har ditt dåliga förhållande + evt. annat fått förstörd din självbild och livskvalitet.

    Avsluta med den nuvarande, stabilisera ditt liv, få ordning, hitta dig själv och se lyset i slutet av tunneln. När detta är klart (om ett år eller två) kan du fundera på om du vill ha din kompis med i ditt liv.

    Jag kan nog redan nu säga att gräset hos honom är synnerligt mycket mindre grönt när du har en egen trevlig täppa - men det kan likaväl vara grönt och trevligt för det.
  15. Medlem sedan
    May 2004
    #8
    Vad är det för "vän" till familjen? Jag har haft två såna "nära vänner" i familjen som inte kunnat låta bli mig. Inte för att jag varit så oerhört oemotståndlig och att de har varit så vansinnigt förälskade i mig utan helt enkelt för att jag har varit där, i samma rum, i samma soffa, på samma tillställning. De försökte ta för sig av mig bara för att, liksom. Utan nån som helst tanke på nån vänskapsrelation, helt respektlöst. Sen var det ju bekvämt att inte behöva "leta sig ut" längre bort än hem till kompisen för att hitta ragg. Himla behändigt - slippa regga sig på dejtingsajter, slippa det jobbiga med att träffa okända människor osv, osv, osv. Här är ju halva jobbet redan gjort så att säga. I det ena fallet spelade jag med, för där kände jag också nån sorts attraktion, förmodligen på grund av, även i mitt fall, väldigt taskig relation och är man svältfödd på bekräftelse så är det plättlätt att ta fel på vad det är man känner, brukar jag försöka ursäkta mig själv med i sämre stunder ;-) För förälskad har jag aldrig varit och skulle heller aldrig nånsin kunna bli i den personen, utan det var snarare upptäckten av att mina egna känslor och drifter fortfarande fanns nånstans där inne som jag reagerade på, inte honom. Den andra mannen har jag aldrig känt nån som helst attraktion till, han är en nära vän sedan jag var i 20-årsåldern, dvs i 25 år. Nån gång under vägen började han försöka sig på mig - men honom har det alltid varit oerhört lätt att avvisa han är en god vän men helt oattraktiv i mina ögon. Tyvärr har jag helt förlorat respekten för båda dessa män och våra vänskaper har runnit ut i sanden. Känner mig lite besviken på mig själv att jag misstog mig så på dessa människor... Men i takt med ett bättre självförtroende och en bättre självbild så har jag också lärt mig förstå att jag har ett eget värde, att jag också räknas, att jag inte bara måste "ha nån" för att inte vara ensam, att jag inte skall missta att vara förälskad för tacksamhet för att någon faktiskt ser mig. Det är min historia och kanske finns det paralleller med din? Det låter så - tycker jag! Jag tycker du skall ta hand om dig själv först - se till att lösa din situation, ge dig själv chansen att må bra så kan du sedan nån gång bli förälskad av rätt anledningar!
  16. 8
    Vad är det för "vän" till familjen? Jag har haft två såna "nära vänner" i familjen som inte kunnat låta bli mig. Inte för att jag varit så oerhört oemotståndlig och att de har varit så vansinnigt förälskade i mig utan helt enkelt för att jag har varit där, i samma rum, i samma soffa, på samma tillställning. De försökte ta för sig av mig bara för att, liksom. Utan nån som helst tanke på nån vänskapsrelation, helt respektlöst. Sen var det ju bekvämt att inte behöva "leta sig ut" längre bort än hem till kompisen för att hitta ragg. Himla behändigt - slippa regga sig på dejtingsajter, slippa det jobbiga med att träffa okända människor osv, osv, osv. Här är ju halva jobbet redan gjort så att säga. I det ena fallet spelade jag med, för där kände jag också nån sorts attraktion, förmodligen på grund av, även i mitt fall, väldigt taskig relation och är man svältfödd på bekräftelse så är det plättlätt att ta fel på vad det är man känner, brukar jag försöka ursäkta mig själv med i sämre stunder ;-) För förälskad har jag aldrig varit och skulle heller aldrig nånsin kunna bli i den personen, utan det var snarare upptäckten av att mina egna känslor och drifter fortfarande fanns nånstans där inne som jag reagerade på, inte honom. Den andra mannen har jag aldrig känt nån som helst attraktion till, han är en nära vän sedan jag var i 20-årsåldern, dvs i 25 år. Nån gång under vägen började han försöka sig på mig - men honom har det alltid varit oerhört lätt att avvisa han är en god vän men helt oattraktiv i mina ögon. Tyvärr har jag helt förlorat respekten för båda dessa män och våra vänskaper har runnit ut i sanden. Känner mig lite besviken på mig själv att jag misstog mig så på dessa människor... Men i takt med ett bättre självförtroende och en bättre självbild så har jag också lärt mig förstå att jag har ett eget värde, att jag också räknas, att jag inte bara måste "ha nån" för att inte vara ensam, att jag inte skall missta att vara förälskad för tacksamhet för att någon faktiskt ser mig. Det är min historia och kanske finns det paralleller med din? Det låter så - tycker jag! Jag tycker du skall ta hand om dig själv först - se till att lösa din situation, ge dig själv chansen att må bra så kan du sedan nån gång bli förälskad av rätt anledningar!
  17. Medlem sedan
    Jan 1998
    #9
    Solklart att han är ute efter bekräftelse and that's it - tänk inte tanken på att lämna det du har för honom.
  18. 9
    Solklart att han är ute efter bekräftelse and that's it - tänk inte tanken på att lämna det du har för honom.
  19. Medlem sedan
    Nov 1998
    #10
    Jag känner också igen "sorten", och tror - precis som alla ni andra här att det inte handlar om genuint intresse. Förutom det ni skriver om, att man råkar finnas där och att han inte bryr sig om sin vänskapsrelation så har jag märkt tendensen att vilja ha det den andra mannen (d v s min man) har. Den här människan är alltså inte primärt intresserad av mig, men däremot av mannen vid min sida (har hänt ett par gånger med olika män vid min sida). Jag blir liksom lite en sak som mannen man beundrar/gillar/uppskattar har och som den här andra mannen därför också vill ha. Tänk lite sandlåda och barnet som absolut vill ha precis den spade som nåt annat barn har trots att det finns massor med oanvända spadar i sandlådan. Lite så tycker jag att det låter som Saskias flirt är också.
  20. 10
    Jag känner också igen "sorten", och tror - precis som alla ni andra här att det inte handlar om genuint intresse. Förutom det ni skriver om, att man råkar finnas där och att han inte bryr sig om sin vänskapsrelation så har jag märkt tendensen att vilja ha det den andra mannen (d v s min man) har. Den här människan är alltså inte primärt intresserad av mig, men däremot av mannen vid min sida (har hänt ett par gånger med olika män vid min sida). Jag blir liksom lite en sak som mannen man beundrar/gillar/uppskattar har och som den här andra mannen därför också vill ha. Tänk lite sandlåda och barnet som absolut vill ha precis den spade som nåt annat barn har trots att det finns massor med oanvända spadar i sandlådan. Lite så tycker jag att det låter som Saskias flirt är också.
  21. Anonym
    #11
    Skönt att någon orkade formulera det jag tänkte ;-) finns ett otal billiga män som vill ha andras kvinnor. Det är en kick för dem att se om dom kan ta det nån annan "äger". Det ger dem adrenalin och spänning när de inte orkar idrotta och bergsklättra t.ex. Men blir kvinnan fri så är hon ingen rolig leksak längre. Spänningen låg ju i att erövra och stjäla det som var någon annans! Det jag önskar dessa män (finns naturligtvis även kvinnor) är att någon annan i sin tur ska stjäla deras partner. Lite `What goes around, comes around` Ja, jag är elak ;-)
  22. 11
    Skönt att någon orkade formulera det jag tänkte ;-) finns ett otal billiga män som vill ha andras kvinnor. Det är en kick för dem att se om dom kan ta det nån annan "äger". Det ger dem adrenalin och spänning när de inte orkar idrotta och bergsklättra t.ex. Men blir kvinnan fri så är hon ingen rolig leksak längre. Spänningen låg ju i att erövra och stjäla det som var någon annans! Det jag önskar dessa män (finns naturligtvis även kvinnor) är att någon annan i sin tur ska stjäla deras partner. Lite `What goes around, comes around` Ja, jag är elak ;-)
  23. Medlem sedan
    Mar 2010
    #12
    Ha, ha, ha! Vilken otroligt bra formulering! Barnet i sandlådan med spaden... Helt underbart! :-)
  24. 12
    Ha, ha, ha! Vilken otroligt bra formulering! Barnet i sandlådan med spaden... Helt underbart! :-)
  25. Medlem sedan
    Nov 2002
    #13
    Låter som han leker med dig. Eller kanske snarare att han absolut vill ha någon, och ser att du är ett lätt byte. Han vet att han skulle kunna få dig ganska lätt, helt enkelt.

    Hur tror du han tänker mot din sambo t ex? Hur ska era relationer fortsätta sen, om du nu "tar" honom? Vänskap?

    Och ... är du säker på att det är honom som _du_ vill ha? Inte bara det att du vill bort från en trist relation, och han verkar kunna erbjuda den tjänsten. Hur tror du på er långsiktigt?

    Farligt det där när man vill bort från något. Allting som rör på sig kan verka så himla intressant ... Försök hålla huvudet kallt.
  26. 13
    Låter som han leker med dig. Eller kanske snarare att han absolut vill ha någon, och ser att du är ett lätt byte. Han vet att han skulle kunna få dig ganska lätt, helt enkelt.

    Hur tror du han tänker mot din sambo t ex? Hur ska era relationer fortsätta sen, om du nu "tar" honom? Vänskap?

    Och ... är du säker på att det är honom som _du_ vill ha? Inte bara det att du vill bort från en trist relation, och han verkar kunna erbjuda den tjänsten. Hur tror du på er långsiktigt?

    Farligt det där när man vill bort från något. Allting som rör på sig kan verka så himla intressant ... Försök hålla huvudet kallt.
  27. Medlem sedan
    Jul 2002
    #14
    Håller med här.
  28. 14
    Håller med här.
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar