Knepigt problem
Kärlek & relationer
  1. Anonym
    #1

    Knepigt problem

    Det här låter säkert helt vansinnigt. Fegt och manipulerande. Jag vet. Men jag är i ett förhållande som jag vill avsluta. Attraktionen är borta. Vi är mer som vänner. Jag tror att vi känner så båda två. Han är lika sval som jag. Men ingen av oss tar steget och avslutar eländet. Jag vill inte eftersom jag är rädd för hans reaktion. Jag misstänker att han inte längre vill vara vän med mig om jag gör slut. Men ... om han gör slut så kanske det fortfarande är möjligt för oss att vara vänner. Jag tror att han är mer öppen för en vänskapsrelation om HAN avslutar förhållandet. Ja, det är i alla fall så jag misstänker att det ligger till.

    Men hur ska jag få honom att göra slut utan att riskera vår vänskap? Jag kan ju inte gärna låtsas att jag har varit otrogen eller liknande. Det måste vara något med lite finess. Är det någon som har någon idé för hur jag kan förmå honom till att göra slut utan att riskera att hamna i en konflikt? Jag vill ju så gärna ha kvar honom i mitt liv för jag (och mina barn) tycker ju så mycket om honom även om det inte längre är på samma sätt som tidigare. Förslag? Idéer? Kommentarer?
  2. 1
    Knepigt problem Det här låter säkert helt vansinnigt. Fegt och manipulerande. Jag vet. Men jag är i ett förhållande som jag vill avsluta. Attraktionen är borta. Vi är mer som vänner. Jag tror att vi känner så båda två. Han är lika sval som jag. Men ingen av oss tar steget och avslutar eländet. Jag vill inte eftersom jag är rädd för hans reaktion. Jag misstänker att han inte längre vill vara vän med mig om jag gör slut. Men ... om han gör slut så kanske det fortfarande är möjligt för oss att vara vänner. Jag tror att han är mer öppen för en vänskapsrelation om HAN avslutar förhållandet. Ja, det är i alla fall så jag misstänker att det ligger till.

    Men hur ska jag få honom att göra slut utan att riskera vår vänskap? Jag kan ju inte gärna låtsas att jag har varit otrogen eller liknande. Det måste vara något med lite finess. Är det någon som har någon idé för hur jag kan förmå honom till att göra slut utan att riskera att hamna i en konflikt? Jag vill ju så gärna ha kvar honom i mitt liv för jag (och mina barn) tycker ju så mycket om honom även om det inte längre är på samma sätt som tidigare. Förslag? Idéer? Kommentarer?
  3. också anonym
    #2

    Ja absolut

    Fegt och manipulativt. Mitt råd är att vara rak och ärlig mot honom. Men det kanske inte är ett alternativ för dig?
  4. 2
    Ja absolut Fegt och manipulativt. Mitt råd är att vara rak och ärlig mot honom. Men det kanske inte är ett alternativ för dig?
  5. Medlem sedan
    Dec 2003
    #3
    Det låter bara helt omoget i mina öron att försöka manipulera en person till att göra slut med en för att man ska kunna vara vänner efteråt.

    Om du tror att ni båda egentligen är redo att gå vidare varför skulle det inte fungera att prata om det som två vuxna? Och göra det till ett gemensamt beslut, istället för att han ska känna sig "dumpad" om du nu tror att han skulle reagera så negativt på det..
  6. 3
    Det låter bara helt omoget i mina öron att försöka manipulera en person till att göra slut med en för att man ska kunna vara vänner efteråt.

    Om du tror att ni båda egentligen är redo att gå vidare varför skulle det inte fungera att prata om det som två vuxna? Och göra det till ett gemensamt beslut, istället för att han ska känna sig "dumpad" om du nu tror att han skulle reagera så negativt på det..
  7. Medlem sedan
    Aug 2004
    #4
    Alla lögner/falskheter kommer förr eller senare att bita dig därbak!

    Och jag förstår att ni har glidit isär om ni har en så usel kommunikation som ni har. Har du testat något så enkelt som att sätta dig med honom över en kopp te/kaffe och prata om hur du känner? Inte? Trodde väl det...

    Klarar du inte det kan du nog glömma _allt_ om att ha honom som vän i framtiden, hur du än löser det hela.

    Och ja, jag håller helt med: du är feg, manipulerande, vansinnig och extremt omogen. Jag trodde faktisk att du var runt 14 år till jag läste att det fanns barn med i spelet...

    "tycker ju så mycket om honom även om det inte längre är på samma sätt som tidigare"
    Jaha? Om dina förväntningar är att ni ska vara hysterisk kära i all evighet kan jag nog kasta en del smolk i bägaren när jag berättar att livet är dynamisk och att dagens situation inte finns imorgon.

    Jag skulle tro att ni båda har glömt att prata _med_ varandra, hade ni gjort det hade ni antingen varit överens om att avsluta, annars hade ni varit ett välfungerande par.
  8. 4
    Alla lögner/falskheter kommer förr eller senare att bita dig därbak!

    Och jag förstår att ni har glidit isär om ni har en så usel kommunikation som ni har. Har du testat något så enkelt som att sätta dig med honom över en kopp te/kaffe och prata om hur du känner? Inte? Trodde väl det...

    Klarar du inte det kan du nog glömma _allt_ om att ha honom som vän i framtiden, hur du än löser det hela.

    Och ja, jag håller helt med: du är feg, manipulerande, vansinnig och extremt omogen. Jag trodde faktisk att du var runt 14 år till jag läste att det fanns barn med i spelet...

    "tycker ju så mycket om honom även om det inte längre är på samma sätt som tidigare"
    Jaha? Om dina förväntningar är att ni ska vara hysterisk kära i all evighet kan jag nog kasta en del smolk i bägaren när jag berättar att livet är dynamisk och att dagens situation inte finns imorgon.

    Jag skulle tro att ni båda har glömt att prata _med_ varandra, hade ni gjort det hade ni antingen varit överens om att avsluta, annars hade ni varit ett välfungerande par.
  9. Medlem sedan
    May 2004
    #5
    Det är väl kanske ett ganska naturligt sätt att resonera - det är ju fruktansvärt svårt och jobbigt att berätta och det är ju mycket lättare då om den andre fattat beslutet och så behöver du bara säga ja tack amen! :-) Så önskade jag nog också att det skulle bli, men det hände aldrig! Så jag fick vara den som tog upp det först. Men att skilja sig innebär en kalkylerad risk att den man skiljer sig ifrån aldrig nånsin mer vill se en, förhoppningsvis lugnar det sig efter nåt tag men det är en risk man måste räkna med att ta och när du känner så, så tror jag att du är redo. Sätt dig ner och prata med din man och kom fram till beslutet gemensamt är mitt förslag!
  10. 5
    Det är väl kanske ett ganska naturligt sätt att resonera - det är ju fruktansvärt svårt och jobbigt att berätta och det är ju mycket lättare då om den andre fattat beslutet och så behöver du bara säga ja tack amen! :-) Så önskade jag nog också att det skulle bli, men det hände aldrig! Så jag fick vara den som tog upp det först. Men att skilja sig innebär en kalkylerad risk att den man skiljer sig ifrån aldrig nånsin mer vill se en, förhoppningsvis lugnar det sig efter nåt tag men det är en risk man måste räkna med att ta och när du känner så, så tror jag att du är redo. Sätt dig ner och prata med din man och kom fram till beslutet gemensamt är mitt förslag!
  11. Medlem sedan
    Jul 2002
    #6
    Fråga honom hur han känner helt enkelt. Jag tror det är svårt att förvänta sig att man ska kunna vara vän med sitt ex. Åtminstonde till en början. Det kommer aldrig bli som förr. Helt plötsligt finns sårade känslor och stolthet med i bilden och kanske en känsla av misslyckande.

    Känner han som du så kan ni ju antingen jobba på att hitta tillbaka till känslorna igen eller så avslutar ni.
  12. 6
    Fråga honom hur han känner helt enkelt. Jag tror det är svårt att förvänta sig att man ska kunna vara vän med sitt ex. Åtminstonde till en början. Det kommer aldrig bli som förr. Helt plötsligt finns sårade känslor och stolthet med i bilden och kanske en känsla av misslyckande.

    Känner han som du så kan ni ju antingen jobba på att hitta tillbaka till känslorna igen eller så avslutar ni.
  13. TS
    #7
    Jag vet att det är fegt och manipulativt. Jag lägger väl till "extremt omoget" också. Jag tycker att jag har goda skäl till att försöka avsluta relationen i vänskaplig anda men jag vet inte riktigt hur jag ska få till det. Min man är ingen som man vill vara ovän med. När hans tidigare relation tog slut betedde han sig som en värsta skvallerkärring och han tvättade verkligen sin byk offentligt. Det är den biten jag är rädd för. Jag vill inte att han avslöjar intima detaljer om vårt förhållande och samliv eller de tankar som jag har delat med mig av. Jag ångrar verkligen att jag har anförtrott honom så många viktiga detaljer i mitt liv för jag vet inte hur han kommer att förvalta dem om jag gör slut. Nu i efterhand vet jag inte riktigt hur jag tänkte när jag delade med mig så mycket av mitt innersta. Jag var väl omogen redan då när jag trodde att han var mitt livs kärlek .

    Min tanke är att om han får möjligheten att avsluta relationen så blir han ego mindre sårat och det kan i sin tur mota Olle i grind när det gäller skitsnacket. Det värsta är väl att han verkar nöjd fast vårt förhållande är dött. Han slipper ju vara ensam. Ekonomin är strålande och samlivet funkar även om det inte är så passionerat. Han har ingen brådska att ta steget. Själv är jag rädd för de sociala konsekvenserna. Jag törs helt enkelt inte om jag inte samtidigt kan försäkra mig om att han hanterar separationen någorlunda snyggt och juste. Jag vill inte att intima delar av mitt liv ska spridas över hela bekantskapskretsen. Ja, jag är omogen, manipulativ och feg men jag är också genuint rädd då jag vet vilket skitsnack han kan vara kapabel till när hans ego fått sig en törn.
  14. 7
    Jag vet att det är fegt och manipulativt. Jag lägger väl till "extremt omoget" också. Jag tycker att jag har goda skäl till att försöka avsluta relationen i vänskaplig anda men jag vet inte riktigt hur jag ska få till det. Min man är ingen som man vill vara ovän med. När hans tidigare relation tog slut betedde han sig som en värsta skvallerkärring och han tvättade verkligen sin byk offentligt. Det är den biten jag är rädd för. Jag vill inte att han avslöjar intima detaljer om vårt förhållande och samliv eller de tankar som jag har delat med mig av. Jag ångrar verkligen att jag har anförtrott honom så många viktiga detaljer i mitt liv för jag vet inte hur han kommer att förvalta dem om jag gör slut. Nu i efterhand vet jag inte riktigt hur jag tänkte när jag delade med mig så mycket av mitt innersta. Jag var väl omogen redan då när jag trodde att han var mitt livs kärlek .

    Min tanke är att om han får möjligheten att avsluta relationen så blir han ego mindre sårat och det kan i sin tur mota Olle i grind när det gäller skitsnacket. Det värsta är väl att han verkar nöjd fast vårt förhållande är dött. Han slipper ju vara ensam. Ekonomin är strålande och samlivet funkar även om det inte är så passionerat. Han har ingen brådska att ta steget. Själv är jag rädd för de sociala konsekvenserna. Jag törs helt enkelt inte om jag inte samtidigt kan försäkra mig om att han hanterar separationen någorlunda snyggt och juste. Jag vill inte att intima delar av mitt liv ska spridas över hela bekantskapskretsen. Ja, jag är omogen, manipulativ och feg men jag är också genuint rädd då jag vet vilket skitsnack han kan vara kapabel till när hans ego fått sig en törn.
  15. Medlem sedan
    Aug 2004
    #8
    Och skulle dessa konsekvenser bli mindre om han avslutade?
    Då ville den samma mängd information om dig likaväl komma ut + "att du inte är värd att vara ihop med" så på vilket sätt blir du tjänat med det?

    Resultatet blir negativt eller mer negativt hur du än gör, hans ego blir inte mindre törnad om han till slut inser att du inte är värd att vara ihop med, snarare tvärtom. Är du däremot stark, stolt och förnuftig kommer omgivningarna snabbt att inse vem som är vuxen och vem som är omogen - men det kräver att du blir mogen först...

    Han kanske är en skvallerkärring men de fall jag har sett av denna sorts isärgående är det jag minns enbart vem som hade rak rygg och vem som var en slemmig idiot.

    Men jag kan vara lite speciell där...
  16. 8
    Och skulle dessa konsekvenser bli mindre om han avslutade?
    Då ville den samma mängd information om dig likaväl komma ut + "att du inte är värd att vara ihop med" så på vilket sätt blir du tjänat med det?

    Resultatet blir negativt eller mer negativt hur du än gör, hans ego blir inte mindre törnad om han till slut inser att du inte är värd att vara ihop med, snarare tvärtom. Är du däremot stark, stolt och förnuftig kommer omgivningarna snabbt att inse vem som är vuxen och vem som är omogen - men det kräver att du blir mogen först...

    Han kanske är en skvallerkärring men de fall jag har sett av denna sorts isärgående är det jag minns enbart vem som hade rak rygg och vem som var en slemmig idiot.

    Men jag kan vara lite speciell där...
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar