att förlora något som man aldrig haft...
Singelmingel
  1. Misell
    #1

    att förlora något som man aldrig haft...

    Hur faaan kan det göra så ONT!!??
    Har haft lite sporadisk kontakt med killen som jag dejtade för ett par år sedan men som det aldrig blev något med. För några dagar sen mailade han bara han lite kort och undrade hur det var och idag fick jag en vänförfrågan från honom på fb. Jag kände mig hyfsat redo att vara kompis med honom igen men ack vad jag bedrog mig!!
    Det första jag ser när jag slår upp hans fb-profil är att han har en tjej! En massa inlägg som hon har taggat honom i om vad de har gjort osv. Det verkar också som att de är i full färd att bygga hus tillsammans
    Jag slog total bakut och raderade honom fortare än kvickt från fb igen, för jag kände att det här fixar jag absolut inte. Skrev ett kort mail samt ett mess på fb om att jag inte fixar situationen, sen raderade jag alla gamla mail och hans nummer från telefonboken.
    Sen grät jag som ett barn och gråter fortfarande. Jag var tvungen att stänga ytterdörren så att jag kunde skrika ut smärtan utan att grannarna skulle börja undra
    Det jag inte fattar är hur det kan göra SÅÅ ont att förlora något som man aldrig haft efter så pass lång tid!! Jag har väl hela tiden haft någon form av hopplöst hopp kvar som den idiot jag är, när jag egentligen skulle ha kapat helt banden för länge länge sen för mitt eget bästa.
    Nu vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till.......tur i oturen att jag inte har barnen hos mig i alla fall så att jag kan släppa fördämningen ordentligt. Usch vilket avslut på veckan
    Önskar att jag hade någon här som höll om mig precis här och nu. Fy faaan...
  2. 1
    att förlora något som man aldrig haft... Hur faaan kan det göra så ONT!!??
    Har haft lite sporadisk kontakt med killen som jag dejtade för ett par år sedan men som det aldrig blev något med. För några dagar sen mailade han bara han lite kort och undrade hur det var och idag fick jag en vänförfrågan från honom på fb. Jag kände mig hyfsat redo att vara kompis med honom igen men ack vad jag bedrog mig!!
    Det första jag ser när jag slår upp hans fb-profil är att han har en tjej! En massa inlägg som hon har taggat honom i om vad de har gjort osv. Det verkar också som att de är i full färd att bygga hus tillsammans
    Jag slog total bakut och raderade honom fortare än kvickt från fb igen, för jag kände att det här fixar jag absolut inte. Skrev ett kort mail samt ett mess på fb om att jag inte fixar situationen, sen raderade jag alla gamla mail och hans nummer från telefonboken.
    Sen grät jag som ett barn och gråter fortfarande. Jag var tvungen att stänga ytterdörren så att jag kunde skrika ut smärtan utan att grannarna skulle börja undra
    Det jag inte fattar är hur det kan göra SÅÅ ont att förlora något som man aldrig haft efter så pass lång tid!! Jag har väl hela tiden haft någon form av hopplöst hopp kvar som den idiot jag är, när jag egentligen skulle ha kapat helt banden för länge länge sen för mitt eget bästa.
    Nu vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till.......tur i oturen att jag inte har barnen hos mig i alla fall så att jag kan släppa fördämningen ordentligt. Usch vilket avslut på veckan
    Önskar att jag hade någon här som höll om mig precis här och nu. Fy faaan...
  3. Medlem sedan
    Jan 2009
    #2
    Jag skickar en kram! Eller förresten en hel lastbil. Ibland har känslor en förmåga att överraska. Både på bra och dåliga sätt. Antagligen hade du någon omedveten förhoppning om honom som nu stupade. Eller så kände du dig plötsligt bara mer ensam för att han träffat någon.

    Innan sommaren läste jag i tidningen att ett av mina ex hade blivit sambo. (be mig inte förklara varför det stod i tidningen för då röjer jag för mycket om honom) Då kände jag tack högre makter att det inte var jag! Den känslan överraskade också.
    Ha det gott!
  4. 2
    Jag skickar en kram! Eller förresten en hel lastbil. Ibland har känslor en förmåga att överraska. Både på bra och dåliga sätt. Antagligen hade du någon omedveten förhoppning om honom som nu stupade. Eller så kände du dig plötsligt bara mer ensam för att han träffat någon.

    Innan sommaren läste jag i tidningen att ett av mina ex hade blivit sambo. (be mig inte förklara varför det stod i tidningen för då röjer jag för mycket om honom) Då kände jag tack högre makter att det inte var jag! Den känslan överraskade också.
  5. Medlem sedan
    Feb 2002
    #3
    Jag förstår dig! Just nu saknar jag innerligt något jag aldrig haft, men fått lite den sista tiden - fysisk närhet, beröring, ömhet. Fanns knappt något av den varan i mitt äktenskap. Och visst, det berodde såklart på mig också. När jag nu träffat någon som det känns underbart att vara nära så kan jag av olika skäl inte träffa honom på några dagar. Och hela jag skriker av saknad efter honom. Skulle göra nästan vad som helst för att få krypa in i hans famn just nu. Får sitta på händerna för att inte ringa eller messa honom... Det känns som om jag håller på att förlora förståndet. Man kan sörja något man aldrig haft!
  6. 3
    Jag förstår dig! Just nu saknar jag innerligt något jag aldrig haft, men fått lite den sista tiden - fysisk närhet, beröring, ömhet. Fanns knappt något av den varan i mitt äktenskap. Och visst, det berodde såklart på mig också. När jag nu träffat någon som det känns underbart att vara nära så kan jag av olika skäl inte träffa honom på några dagar. Och hela jag skriker av saknad efter honom. Skulle göra nästan vad som helst för att få krypa in i hans famn just nu. Får sitta på händerna för att inte ringa eller messa honom... Det känns som om jag håller på att förlora förståndet. Man kan sörja något man aldrig haft!
  7. Misell
    #4
    Tack, jo jag tror att det var så att jag hade gömda förhoppningar som spökade. Nu är det bara så....defintivt...så tomt...som om jag förlorat mitt livs kärlek. Jag gråter inte längre men försöker å andra sidan att hålla mig sysselsatt hela tiden för att undvika för mycket tankar.
    Har rensat lite i garderoben och sorterat ut lite krukor och så. Nu sitter jag och pimplar vin och lyssnar på musik.
    Ditt ex....är han typ kändis eller?
  8. 4
    Tack, jo jag tror att det var så att jag hade gömda förhoppningar som spökade. Nu är det bara så....defintivt...så tomt...som om jag förlorat mitt livs kärlek. Jag gråter inte längre men försöker å andra sidan att hålla mig sysselsatt hela tiden för att undvika för mycket tankar.
    Har rensat lite i garderoben och sorterat ut lite krukor och så. Nu sitter jag och pimplar vin och lyssnar på musik.
    Ditt ex....är han typ kändis eller?
  9. Misell
    #5
    Jo sånt saknar jag typ hela tiden. Men jag tror på sätt och vis att detta var bra, för nu har jag liksom fått ett ordentligt avslut även om det var som att få en knytnäve i magen ungefär. Har nog aldrig varit med om ett sånt starkt behov av att behöva skrika ut mina känslor på det sättet som jag gjorde.
    Jag tror att jag ska radera alla mina dejtingsajtprofiler och börja om på nytt. Jag har hängt med så länge nu att jag liksom är old news där. Nä en ny profil och ett nytt profilnamn kanske ger något nytt. Man vet aldrig.
  10. 5
    Jo sånt saknar jag typ hela tiden. Men jag tror på sätt och vis att detta var bra, för nu har jag liksom fått ett ordentligt avslut även om det var som att få en knytnäve i magen ungefär. Har nog aldrig varit med om ett sånt starkt behov av att behöva skrika ut mina känslor på det sättet som jag gjorde.
    Jag tror att jag ska radera alla mina dejtingsajtprofiler och börja om på nytt. Jag har hängt med så länge nu att jag liksom är old news där. Nä en ny profil och ett nytt profilnamn kanske ger något nytt. Man vet aldrig.
  11. monka
    #6
    Jag tror många av oss har en sån. Min är så klart L som såklart alltid kommer ha en väldigt speciell plats men hela hjärtat har han inte längre och verkligen inte den viktigare delen även om denännu inte är kanske permanent ockuperad. Men fan vet... Livet är galet bra
  12. 6
    Jag tror många av oss har en sån. Min är så klart L som såklart alltid kommer ha en väldigt speciell plats men hela hjärtat har han inte längre och verkligen inte den viktigare delen även om denännu inte är kanske permanent ockuperad. Men fan vet... Livet är galet bra
  13. Medlem sedan
    Jan 2009
    #7
    Nä han är ingen kändis utan att det stod om honom i lokaltidningen var en slump. Kändes dock ganska skumt att börja dagen med att läsa detta. Tur att jag aldrig varit med en riktig kändis det måste vara urjobbigt!
    Ha det gott!
  14. 7
    Nä han är ingen kändis utan att det stod om honom i lokaltidningen var en slump. Kändes dock ganska skumt att börja dagen med att läsa detta. Tur att jag aldrig varit med en riktig kändis det måste vara urjobbigt!
  15. Medlem sedan
    Feb 2002
    #8
    Just nu skulle jag ge bra mycket för en varm och innerlig kram...
  16. 8
    Just nu skulle jag ge bra mycket för en varm och innerlig kram...
  17. Misell
    #9
    Jag med....
  18. 9
    Jag med....
  19. Medlem sedan
    Aug 1998
    Forumvärd
    #10

    Det är klart att man kan!

    Fråga en som inte kan få barn om man kan sakna något man inte har haft...

    I ditt fall sörjer man förstås över brustna drömmar, hopp som går i kras och liknande. Been there, done that. Jag hade behövt en kram IRL själv för den delen....

    Vem som helst kan bli förlåten när de haft fel.
    Det svåra är att bli förlåten för att du har haft rätt!

    Värd hos Allt för Föräldrar
  20. 10
    Det är klart att man kan! Fråga en som inte kan få barn om man kan sakna något man inte har haft...

    I ditt fall sörjer man förstås över brustna drömmar, hopp som går i kras och liknande. Been there, done that. Jag hade behövt en kram IRL själv för den delen....
  21. Medlem sedan
    Sep 2001
    #11
    Vemod....en annan vinkling på samma fenomen. Att längta intensivt efter något, men man vet inte riktigt vad.

    Sånt där är ju skitjobbigt - jag kan känna lite samma känslor när jag läser härinne om folk som plötsligt osinglar sig. Inte för att jag på något vis missunnar er det, ni som skrivit de glada inläggen, men för att det väcker känslor som jag säkert inte behöver gå in på närmare.

    Jag trivs ju egentligen väldigt bra med mitt liv, men ibland kan jag undra om det är något grundläggande fel på mig eftersom nästan alla jag känner träffat ny partners relativt snart efter skilsmässor.

    Nåväl, i vilket fall som helst så skickar jag också styrkekramar!!
  22. 11
    Vemod....en annan vinkling på samma fenomen. Att längta intensivt efter något, men man vet inte riktigt vad.

    Sånt där är ju skitjobbigt - jag kan känna lite samma känslor när jag läser härinne om folk som plötsligt osinglar sig. Inte för att jag på något vis missunnar er det, ni som skrivit de glada inläggen, men för att det väcker känslor som jag säkert inte behöver gå in på närmare.

    Jag trivs ju egentligen väldigt bra med mitt liv, men ibland kan jag undra om det är något grundläggande fel på mig eftersom nästan alla jag känner träffat ny partners relativt snart efter skilsmässor.

    Nåväl, i vilket fall som helst så skickar jag också styrkekramar!!
  23. Misell
    #12
    Tack...jag förstår precis hur du menar med dina tankar. Jag har också lite såna tankar just nu...är det nåt grundläggande fel på mig som gör att jag inte kan träffa nån?
  24. 12
    Tack...jag förstår precis hur du menar med dina tankar. Jag har också lite såna tankar just nu...är det nåt grundläggande fel på mig som gör att jag inte kan träffa nån?
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar