Hur skulle Du tänka här?
Kärlek & relationer
  1. Anonym
    #1

    Hur skulle Du tänka här?

    Tänk dig följande:

    Du har två män i ditt liv. Båda ganska nya relationer. Inga löften har getts i någon riktning.

    Den ene mannen är bra på att bekräfta dig. Han är tacksam över att ha träffat just dig fast du har dina sidor. Han tycker att du är ett kap och att du är även en fjäder i hatten för honom på grund av att du är mycket yngre. Han lämnar dig inte frågande och orolig någonsin. Han svarar på dina telefonsamtal så fort han kan och ber om ursäkt om han inte har tid. Han gör dig glad och inte ledsen. Hans kärlek är äkta och du känner kärlek för honom på ett lugnt plan. Ni kan få ett bra liv i hop, det tror ni båda två. Du är tacksam att han finns för dig men du är inte speciellt förälskad.

    Den andre är en sur typ som inte alltid har tid med dig. Han lämnar dig i tystnad när du är orolig och ledsen. Han svarar inte alltid i telefon, ej heller på sms om han inte just då har lust. Han har små påpekanden om ditt sätt att vara och ditt utseende i bland (byte av frisyr eller klädsmaksförslag) När han har tid har ni det underbart tillsammans. Du får ta emot mycket sex, kärlek och ömhet och du känner dig älskad i hans närhet. De goda stunderna är lika underbara som de dåliga stunderna är mörka och tunga så du mår både bra och dåligt i relationen. Ni kan prata om allt, ni passar bra i hop och ni säger båda att ni behöver varandra. Du är upp över öronen kär i honom och han visar dig även mycket kärlek - på sina egna villkor.

    Hur skulle du tänka? Välja? Bryta med båda?
  2. 1
    Hur skulle Du tänka här? Tänk dig följande:

    Du har två män i ditt liv. Båda ganska nya relationer. Inga löften har getts i någon riktning.

    Den ene mannen är bra på att bekräfta dig. Han är tacksam över att ha träffat just dig fast du har dina sidor. Han tycker att du är ett kap och att du är även en fjäder i hatten för honom på grund av att du är mycket yngre. Han lämnar dig inte frågande och orolig någonsin. Han svarar på dina telefonsamtal så fort han kan och ber om ursäkt om han inte har tid. Han gör dig glad och inte ledsen. Hans kärlek är äkta och du känner kärlek för honom på ett lugnt plan. Ni kan få ett bra liv i hop, det tror ni båda två. Du är tacksam att han finns för dig men du är inte speciellt förälskad.

    Den andre är en sur typ som inte alltid har tid med dig. Han lämnar dig i tystnad när du är orolig och ledsen. Han svarar inte alltid i telefon, ej heller på sms om han inte just då har lust. Han har små påpekanden om ditt sätt att vara och ditt utseende i bland (byte av frisyr eller klädsmaksförslag) När han har tid har ni det underbart tillsammans. Du får ta emot mycket sex, kärlek och ömhet och du känner dig älskad i hans närhet. De goda stunderna är lika underbara som de dåliga stunderna är mörka och tunga så du mår både bra och dåligt i relationen. Ni kan prata om allt, ni passar bra i hop och ni säger båda att ni behöver varandra. Du är upp över öronen kär i honom och han visar dig även mycket kärlek - på sina egna villkor.

    Hur skulle du tänka? Välja? Bryta med båda?
  3. Medlem sedan
    Dec 2003
    #2
    Jag tycker inte det låter som kärlek med nån av dem. Nr 2 faller bort eftersom han inte får mig att känna mig älskad och accepterad SOM JAG ÄR. Man kan ju vara olycklig attraherad av/förälskad i en taskig person, men mina känslor skulle svalna snabbt om jag inte känner att jag duger.

    Nr 1 faller bort eftersom det låter mer som ett resonemangsäktenskap än som Kärlek i mina öron. Jag lever hellre själv, eller i kompiskollektiv än med någon av de två alternativen du beskriver.
  4. 2
    Jag tycker inte det låter som kärlek med nån av dem. Nr 2 faller bort eftersom han inte får mig att känna mig älskad och accepterad SOM JAG ÄR. Man kan ju vara olycklig attraherad av/förälskad i en taskig person, men mina känslor skulle svalna snabbt om jag inte känner att jag duger.

    Nr 1 faller bort eftersom det låter mer som ett resonemangsäktenskap än som Kärlek i mina öron. Jag lever hellre själv, eller i kompiskollektiv än med någon av de två alternativen du beskriver.
  5. Medlem sedan
    Jul 2012
    #3
    jag skulle aldrig tolerera att någon behandlar en som kille nummer 2, sen beror det på hur man tolkar "kärlek" när det gäller nummer 1. jag kan säga att alla mina "tokförälskelser" har alltid gått över och kvar är ingenting. den som alltid finns är den stabila killen likt den killen som nummer 1 är. kärlek är så mycket annat än att bara mycket sex och kärlek, för om de dåliga stunderna finns, då kan han ju inte verkligen älska dig. då är det något som kanske är något maktbegär han har eftersom han får dig att må dåligt i den relationen. hur som helst, tycker jag att nummer 1 verkar mycket mer stabil och du mår inte dåligt av den relationen. samtidigt, kan man ju bryta med båda och vänta och se, vem som verkligen vill ha dig kvar. skulle det där vara jag, så skulle jag aldrig tillåtta den nummer 2 att behandla mig på det viset.. första påpekandet om något kring mitt utseende eller liknande, skulle han flyga ut fortfarande än kvickt ur relationen.. men det är jag. lycka till! berätta hur det går!
  6. 3
    jag skulle aldrig tolerera att någon behandlar en som kille nummer 2, sen beror det på hur man tolkar "kärlek" när det gäller nummer 1. jag kan säga att alla mina "tokförälskelser" har alltid gått över och kvar är ingenting. den som alltid finns är den stabila killen likt den killen som nummer 1 är. kärlek är så mycket annat än att bara mycket sex och kärlek, för om de dåliga stunderna finns, då kan han ju inte verkligen älska dig. då är det något som kanske är något maktbegär han har eftersom han får dig att må dåligt i den relationen. hur som helst, tycker jag att nummer 1 verkar mycket mer stabil och du mår inte dåligt av den relationen. samtidigt, kan man ju bryta med båda och vänta och se, vem som verkligen vill ha dig kvar. skulle det där vara jag, så skulle jag aldrig tillåtta den nummer 2 att behandla mig på det viset.. första påpekandet om något kring mitt utseende eller liknande, skulle han flyga ut fortfarande än kvickt ur relationen.. men det är jag. lycka till! berätta hur det går!
  7. Medlem sedan
    Nov 2002
    #4
    Att du antagligen förtjänar den andre mannen, helt enkelt.

    Jag begriper inte hur du kan vara upp över öronen kär i någon som får dig att må dåligt. OK, förälskelse, kåthet antar jag, men det lär ju klinga av ganska snabbt när du inser att du får dras med det där pikandet och surheten. Vad sjutton ska du med en sådan karl till? Det kan ju vara skillnaderna i hans sätt som du känner som att allt är underbart ibland. Dvs det är en relativ lycka/glädje. Eller är du tävlingsinriktad och bara ska få honom att gilla dig som du är? Få honom att ge dig bekräftelse?

    Den andre låter ju mycket bättre sånär som det där "fjäder i hatten för att du är mycket yngre", där skulle jag dra öronen åt mig. Jag tycker tvärtom att sådant tankesätt är idiotiskt, det talar ju mer för att han inte kan få kvinnor i sin egen ålder, att han är för omogen helt enkelt.

    Sen undrar jag ... ganska nya relationer, hur nya då? Det tar ju tid att utveckla djupa känslor. Det du beskriver är ju i största allmänhet ganska ytligt.

    Om du nu inte kan välja mellan dem, är det antagligen inte någon av dem du egentligen vill ha ...
  8. 4
    Att du antagligen förtjänar den andre mannen, helt enkelt.

    Jag begriper inte hur du kan vara upp över öronen kär i någon som får dig att må dåligt. OK, förälskelse, kåthet antar jag, men det lär ju klinga av ganska snabbt när du inser att du får dras med det där pikandet och surheten. Vad sjutton ska du med en sådan karl till? Det kan ju vara skillnaderna i hans sätt som du känner som att allt är underbart ibland. Dvs det är en relativ lycka/glädje. Eller är du tävlingsinriktad och bara ska få honom att gilla dig som du är? Få honom att ge dig bekräftelse?

    Den andre låter ju mycket bättre sånär som det där "fjäder i hatten för att du är mycket yngre", där skulle jag dra öronen åt mig. Jag tycker tvärtom att sådant tankesätt är idiotiskt, det talar ju mer för att han inte kan få kvinnor i sin egen ålder, att han är för omogen helt enkelt.

    Sen undrar jag ... ganska nya relationer, hur nya då? Det tar ju tid att utveckla djupa känslor. Det du beskriver är ju i största allmänhet ganska ytligt.

    Om du nu inte kan välja mellan dem, är det antagligen inte någon av dem du egentligen vill ha ...
  9. Medlem sedan
    May 2008
    #5
    Jag tycker du får överdrivet negativa kommentarer om man nr 2. En hel del kan ju också vara dina tolkningar av hur du vill att man ska vara. Han är bra mot dig när ni umgås men söker inte/svarar inte på kontakt när du vill. Det kan väl också vara så att han har ett större behov av tid och engagemang utan dig än vad du har utan honom.

    "små påpekanden" av hur man är eller har kläder kan ju också låta väldigt olika beroende på hur de sägs och hur de uppfattas. Det är helsvårt att säga om det är elakt eller om du är känslig.

    Frågan är ju förstås om du behöver något annat än han kan ge, då ska ni ju inte fortsätta. Men om du kan leva med att han inte alltid finns nära om du känner dig säker på den närhet ni har när ni ses, då är det ju själva den tryggheten du ska se om du kan få, inte nödvändigtvis ett förändrat beteende.

    Du säger han ger dig kärlek på sina egna villkor. Men från hans håll kanske det ser annorlunda ut, hans sätt som är normalt och du som kräver kärlek på dina villkor? Jag säger inte att de är så, men av det du skriver är det inte glasklart att han är dum tycker jag. En viktig fråga är så klart vad som händer om du verkligen behöver honom när han inte är på plats - kan han ge dig utrymme då, om han verkligen förstår att det behövs just då?
  10. 5
    Jag tycker du får överdrivet negativa kommentarer om man nr 2. En hel del kan ju också vara dina tolkningar av hur du vill att man ska vara. Han är bra mot dig när ni umgås men söker inte/svarar inte på kontakt när du vill. Det kan väl också vara så att han har ett större behov av tid och engagemang utan dig än vad du har utan honom.

    "små påpekanden" av hur man är eller har kläder kan ju också låta väldigt olika beroende på hur de sägs och hur de uppfattas. Det är helsvårt att säga om det är elakt eller om du är känslig.

    Frågan är ju förstås om du behöver något annat än han kan ge, då ska ni ju inte fortsätta. Men om du kan leva med att han inte alltid finns nära om du känner dig säker på den närhet ni har när ni ses, då är det ju själva den tryggheten du ska se om du kan få, inte nödvändigtvis ett förändrat beteende.

    Du säger han ger dig kärlek på sina egna villkor. Men från hans håll kanske det ser annorlunda ut, hans sätt som är normalt och du som kräver kärlek på dina villkor? Jag säger inte att de är så, men av det du skriver är det inte glasklart att han är dum tycker jag. En viktig fråga är så klart vad som händer om du verkligen behöver honom när han inte är på plats - kan han ge dig utrymme då, om han verkligen förstår att det behövs just då?
  11. Anonym
    #6
    Helt klart så går nr 1 bort. Det är inte rättvist för er någon utav er.Låter supertråkigt tycker jag. Nr 1 låter som ett husdjur för dig. Det han ger dig kan du få utav en katt. Skillnaden är att katten inte kräver eller förväntar sig något tillbaka utav dig.
    Jag hade valt nr 2. Är det inte det kärlek och livet går ut på? Toppar och dalar som man går igenom tillsammans.
    Var klar och tydlig med vad du behöver och förväntar dig i en rellation. Nr 2 kanske öppnar sig och ger allt när han känner att även du gör det. Man måste vara öppen och ge, för att kunna få och ta imot.
    Lycka till
  12. 6
    Helt klart så går nr 1 bort. Det är inte rättvist för er någon utav er.Låter supertråkigt tycker jag. Nr 1 låter som ett husdjur för dig. Det han ger dig kan du få utav en katt. Skillnaden är att katten inte kräver eller förväntar sig något tillbaka utav dig.
    Jag hade valt nr 2. Är det inte det kärlek och livet går ut på? Toppar och dalar som man går igenom tillsammans.
    Var klar och tydlig med vad du behöver och förväntar dig i en rellation. Nr 2 kanske öppnar sig och ger allt när han känner att även du gör det. Man måste vara öppen och ge, för att kunna få och ta imot.
    Lycka till
  13. Medlem sedan
    Aug 2011
    #7
    Om jag inte skulle veta vem jag skulle välja så skulle jag inte välja nån.
    Men tvåan skulle jag definitivt inte gått vidare med alls. Kärlek handlar liksom inte om att bara visa känslor på sina egna villkor - lite mer lyhört än så kan man ju önska faktiskt. Eller jag gör det i alla fall .
  14. 7
    Om jag inte skulle veta vem jag skulle välja så skulle jag inte välja nån.
    Men tvåan skulle jag definitivt inte gått vidare med alls. Kärlek handlar liksom inte om att bara visa känslor på sina egna villkor - lite mer lyhört än så kan man ju önska faktiskt. Eller jag gör det i alla fall .
  15. Medlem sedan
    Jul 2002
    #8
    skulle definitivt bryta med nr 2. nr ett får väl tiden utvisa.
  16. 8
    skulle definitivt bryta med nr 2. nr ett får väl tiden utvisa.
  17. Medlem sedan
    Jan 2009
    #9
    Jag tänker att om jag behövde be om råd på AFF om vem jag skulle satsa på skulle ingen av dem vara värd att gå vidare med. Jag är övertygad om att ifall det är rätt så vet man!

    Så leta vidare är mitt tråkiga råd.

    För övrigt så tycker jag att ingen av dem låter som något kap. Jag vill varken ha någon som inte riktigt vill ha mig eller någon som jag inte riktigt vill ha.
    Ha det gott!
  18. 9
    Jag tänker att om jag behövde be om råd på AFF om vem jag skulle satsa på skulle ingen av dem vara värd att gå vidare med. Jag är övertygad om att ifall det är rätt så vet man!

    Så leta vidare är mitt tråkiga råd.

    För övrigt så tycker jag att ingen av dem låter som något kap. Jag vill varken ha någon som inte riktigt vill ha mig eller någon som jag inte riktigt vill ha.
  19. Liz*
    #10
    Om du berättar om ett riktigt fall i ditt liv beklagar jag att du är så förvirrad! Men nummer ett låter för mig helt värdelöst för att nu säga nåt.
  20. 10
    Om du berättar om ett riktigt fall i ditt liv beklagar jag att du är så förvirrad! Men nummer ett låter för mig helt värdelöst för att nu säga nåt.
  21. Medlem sedan
    Jan 1998
    #11
    Jag skulle ha 2) som KK tills vidare, skippa smsande eller ö.h.t. några önslemål om annat än sex med honom plus säga till honom på skarpen att om han inte är snäll och trevlig får han inte kn***a. Kär i honom? He he, no way - det skulle jag aldrig bli.

    Den andra skulle jag helt skippa.
  22. 11
    Jag skulle ha 2) som KK tills vidare, skippa smsande eller ö.h.t. några önslemål om annat än sex med honom plus säga till honom på skarpen att om han inte är snäll och trevlig får han inte kn***a. Kär i honom? He he, no way - det skulle jag aldrig bli.

    Den andra skulle jag helt skippa.
  23. monka
    #12
    Om du måste fundera, om det inte är tveklöst - letaa vidare när det händer så vet du, ingen annan betyder nåt liksom. Man behöver inte fråga vänner, kort, stjärnor eller AFFare hur man ska göra. Man bara känner
  24. 12
    Om du måste fundera, om det inte är tveklöst - letaa vidare när det händer så vet du, ingen annan betyder nåt liksom. Man behöver inte fråga vänner, kort, stjärnor eller AFFare hur man ska göra. Man bara känner
  25. Anonym (ts)
    #13
    Håller med om nr 2. Känslan svalnar, det gör den ju, du har så rätt i det. Jag har fått många fina svar som ger nya tankar.
  26. 13
    Håller med om nr 2. Känslan svalnar, det gör den ju, du har så rätt i det. Jag har fått många fina svar som ger nya tankar.
  27. Medlem sedan
    Aug 2004
    #14
    Nu är jag inte kvinna - men dristar mig att svara ändå.

    Om du måste ställa denna fråga är svaret redan givit: ingen av dom.

    Sedan funderar jag lite på "Du är tacksam att han finns för dig men du är inte speciellt förälskad." Förväntar du att vara hysterisk kär så allt och alla försvinner och det bara finns denna person i ditt liv? Och i så fall: hur gammal är du? 13 eller 14 år?

    Jag påstår inte att #1 är mannen för dig, jag påstår däremot att #2 bara är att skrota direkt, möjligen som KK i värsta fall.

    Men ordet "livskamrat" använder en del om dom som man kan leva med i lång tid och ska man leva med någon i lång tid kan man inte klara att vara hysterisk kär hela tiden. Man ska ge varandra trygghet, säkerhet, vara ett stöd när det knakar och blåser och glädjas tillsamman när det rullar på med fru Fortuna i ryggen.

    #1 låter som att du kan vara dig och att ni trivs ihop, men samtidig ska man ha klart för sig att logik och känslor inte ofta går ihop, faktisk mycket sällan. Känner du inte att #1 är den rätta, jå - då är det så!

    Och jag är ganska säker på att du vet om att #2 kommer att ge dig många problem av en karaktär som gör att han inte är värd besväret helt enkelt. En sak jag direkt stör mig på är att han påpekar klädsel och skit, är det verkligen vad han anser vara av vikt här i livet?

    Det brukar ju vara så och då lär han inte vara att lita på om vinden blåser kall och hård vid något tillfälle! Behöver du en "redig genomhyvling och försvinn sedan illa kvickt!" kan det lätt arrangeras på många olika håll så den biten kan det knappast vara som drar.
  28. 14
    Nu är jag inte kvinna - men dristar mig att svara ändå.

    Om du måste ställa denna fråga är svaret redan givit: ingen av dom.

    Sedan funderar jag lite på "Du är tacksam att han finns för dig men du är inte speciellt förälskad." Förväntar du att vara hysterisk kär så allt och alla försvinner och det bara finns denna person i ditt liv? Och i så fall: hur gammal är du? 13 eller 14 år?

    Jag påstår inte att #1 är mannen för dig, jag påstår däremot att #2 bara är att skrota direkt, möjligen som KK i värsta fall.

    Men ordet "livskamrat" använder en del om dom som man kan leva med i lång tid och ska man leva med någon i lång tid kan man inte klara att vara hysterisk kär hela tiden. Man ska ge varandra trygghet, säkerhet, vara ett stöd när det knakar och blåser och glädjas tillsamman när det rullar på med fru Fortuna i ryggen.

    #1 låter som att du kan vara dig och att ni trivs ihop, men samtidig ska man ha klart för sig att logik och känslor inte ofta går ihop, faktisk mycket sällan. Känner du inte att #1 är den rätta, jå - då är det så!

    Och jag är ganska säker på att du vet om att #2 kommer att ge dig många problem av en karaktär som gör att han inte är värd besväret helt enkelt. En sak jag direkt stör mig på är att han påpekar klädsel och skit, är det verkligen vad han anser vara av vikt här i livet?

    Det brukar ju vara så och då lär han inte vara att lita på om vinden blåser kall och hård vid något tillfälle! Behöver du en "redig genomhyvling och försvinn sedan illa kvickt!" kan det lätt arrangeras på många olika håll så den biten kan det knappast vara som drar.
  29. Anonym (ts)
    #15
    Tack för ditt svar (och alla andras!).
    Jag känner mig inte helt omtyckt när jag får påpekanden om hur jag gör eller ser ut även om det är sagt i en vänlig ton. Jag tolkar det som att jag inte är tillräckligt älskad. Efter sig själv dömer man andra? Jag skulle nämligen aldrig påpeka hans sätt att vara eller klä sig. Det kommer i så fall senare i relationen, inte när man fortfarande är så förälskad och tycker att han är underbar.

    Men förälskelse är en stark känsla så det har tagit en stund innan jag börjat svalna.
    Sedan tycker jag att det är löjligt att folk skriver saker som att "varför fråga om råd" och liknande. Är inte det här en sida för att älta relationer? Jag frågar inte om råd att följa. Men det är en hjälp att läsa svar här speciellt dom dagar jag suttit hemma och längtat och inte vet om han gör det, för han hör inte av sig :-(

    Nummer 1 är för bra för mig, jag lägger det på is ett tag. Annars är det kanske jag som blir som nummer 2 är mot mig. Man får inte utnyttja någon annans känslor för en själv.
  30. 15
    Tack för ditt svar (och alla andras!).
    Jag känner mig inte helt omtyckt när jag får påpekanden om hur jag gör eller ser ut även om det är sagt i en vänlig ton. Jag tolkar det som att jag inte är tillräckligt älskad. Efter sig själv dömer man andra? Jag skulle nämligen aldrig påpeka hans sätt att vara eller klä sig. Det kommer i så fall senare i relationen, inte när man fortfarande är så förälskad och tycker att han är underbar.

    Men förälskelse är en stark känsla så det har tagit en stund innan jag börjat svalna.
    Sedan tycker jag att det är löjligt att folk skriver saker som att "varför fråga om råd" och liknande. Är inte det här en sida för att älta relationer? Jag frågar inte om råd att följa. Men det är en hjälp att läsa svar här speciellt dom dagar jag suttit hemma och längtat och inte vet om han gör det, för han hör inte av sig :-(

    Nummer 1 är för bra för mig, jag lägger det på is ett tag. Annars är det kanske jag som blir som nummer 2 är mot mig. Man får inte utnyttja någon annans känslor för en själv.
  31. Medlem sedan
    Aug 2004
    #16
    Av det du skriver kan jag bara inte låta bli att skriva: Du verkar som en mycket förnuftig och vettig kvinna. Respekt!

    Och jo, visst får man älta relationer här men i ditt originalinlägg såg jag inte något ältande men mer en rak fråga.

    Men ofta är det ju så att bara den handling att skriva ner funderingarna ger en klarare bild av dom och svaret ger sig själv ganska ofta, bara av den handling.

    Men jag är inte bekymrat, du verkar ha förnuft och insikt, du kommer att klara situationen på ett bra sätt.

    Lycka till.
  32. 16
    Av det du skriver kan jag bara inte låta bli att skriva: Du verkar som en mycket förnuftig och vettig kvinna. Respekt!

    Och jo, visst får man älta relationer här men i ditt originalinlägg såg jag inte något ältande men mer en rak fråga.

    Men ofta är det ju så att bara den handling att skriva ner funderingarna ger en klarare bild av dom och svaret ger sig själv ganska ofta, bara av den handling.

    Men jag är inte bekymrat, du verkar ha förnuft och insikt, du kommer att klara situationen på ett bra sätt.

    Lycka till.
  33. Anonym
    #17
    Helt rätt! Lägg nr 1 på is. Nr 1 låter som en ego-boost för dig. Skaffa en katt istället. Ta ett snack med nr 2 om hans sätt imot dig. Det kan kanske vara så att han inte förstår hur hans små påpekanden sårar dig. Han behöver nödvändigtvis inte vara en elak människa. Sedan är det väl en sak man gemensamt kommer fram till hur en relation ska se ut. Hur ofta man hör av sig, att man inte lämnar någon frågandes osv osv. Där har även du ett ansvar att ligga på och se att du förstår och får dom svaren du behöver.
  34. 17
    Helt rätt! Lägg nr 1 på is. Nr 1 låter som en ego-boost för dig. Skaffa en katt istället. Ta ett snack med nr 2 om hans sätt imot dig. Det kan kanske vara så att han inte förstår hur hans små påpekanden sårar dig. Han behöver nödvändigtvis inte vara en elak människa. Sedan är det väl en sak man gemensamt kommer fram till hur en relation ska se ut. Hur ofta man hör av sig, att man inte lämnar någon frågandes osv osv. Där har även du ett ansvar att ligga på och se att du förstår och får dom svaren du behöver.
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar