Mobbning - hur kan vi motverka?

[Stinasred]

Hej på er! På vägen till jobbet läste jag en status på Facebook kring en pojke som blir mobbad i skolan. Många gånger har jag, och säkert ni, funderat över hur det kommer sig att mobbning kan ske på skoltid. Borde det inte vara så att vi vuxna tillsammans kan göra mer saker för att motverka detta? Vad är det som krävs, mer personal? Att vi föräldrar nätverkar mer med andra föräldrar? Tätare kontakt mellan hem och skola? Vad har ni för tankar och funderingar kring detta? Jobbar du själv inom skolan, skriv gärna hur ni arbetar kring detta.

Du som har egna erfarenheter av mobbning och vill dela med dig får gärna skriva till mig och berätta: [email protected]. Tack /Stina

[Anonym]

Dels måste man väl som förälder prata med sitt barn om hur man ska vara mot andra människor. Som vuxen ska man föregå med gott exempel och våga säga till om barn inte är schyssta mot varandra. Läste om detta på OÄF idag.
Sedan måste skolan omprioritera och lägga mycket mer resurser på att förhindra mobbing. Det ska finnas personal som hanterar mobbingproblem och lärarna ska få mer utbildning. Inget barn ska behöva uppleva mobbing, möjligt att det blir på bekostnad av minskade kunskaper hos eleverna. I så fall får man minska kunskapskraven.

[Bekymrad]

Hej jag har tänkt en hel del på detta på sista tiden eftersom jag förstod att sonen var mobbad i början av terminen. Startade en tråd här nere för ett tag sedan. Skolverket har gjort en studie över effekten av olika åtgärder. Jag läste rapporten som jag tyckte var bra och som visar på att vissa åtgärder till och med kan ha motsatt effekt. Jag tror att det viktigaste är vuxnas närvaro och tydlighet i vad som är ok och inte ok. Det är ett ganska komplext problem och gränsen för vad som är mobbing är inte självklar. Min son har egentligen varit utsatt i många år men ingen har tolkat det som mobbing eftersom han inte har upplevt det så. Han har själv spelat med och iklätt sig rollen som en person som man kan säga lite vad som helst till och behandla illa utan att det gör något. Barn är ju barn och relationer är komplexa så det behövs oerhört mycket vägledning. Viktigt också att de vuxna på t.ex. skolan har en gemensam linje och pratar ofta med varandra om vad man accepterar och inte. För egen del har jag släppt igenom mycket mindre i syskonbråken här hemma sen jag börjat tänka kring detta ämne. Tror inte på gruppövningar och gruppsamtal känns som att våra problem eskalerade efter en sådan satsning från skolans sida.

[boudille]

Jag är övertygad av att vad som krävs är ett bra värdegrundsarbete på skolan. Det vill säga att man aktivt arbetar med alla människors rätt att vara som de är, så länge de är bra mot andra, att alla ska delta etc. Man kan inte tro att det löser sig av sig självt, och det är inte heller så enkelt att det är antalet vuxna som påverkar, utan att man aktivt arbetar både i ord och handling med hur man är mot varandra. Det är vuxnas ansvar. Sen ska man ändå skilja på mobbing och mer ordinarie bråk. Är man många människor ihop så blir det ofta bråk, men har man ett bra värdegrundsarbete lär man sig också att hantera och lösa konflikter. Så medvetenhet från personalens sida är A och O.

Sen ska vi veta att de svenska eleverna är bland de barn som trivs bäst i skolan, med andra elever och med lärarna i hela världen! Givetvis hjälper det inte de barn som blir mobbade, men vi ska inte se det som ett mer utbrett problem än vad det är. Och inte förväxla det med vanliga konflikter. Men ha ett medvetet arbeta just för att motverka att det förekommer alls, och ta tag i de konflikter som dyker upp och lära barn att lösa dessa.