Undrar om någon här tagit strid för ökat underhållsbidrag? Om du gjort det, var det komplicerat? Hur lång tid tog det?
Tycker ju att det inte borde vara på komplicerat, in med uppgifter om lön och boendekostnad och så barnens behov men det är sällan som man tror.
1
Tvist om underhållsbidraget Undrar om någon här tagit strid för ökat underhållsbidrag? Om du gjort det, var det komplicerat? Hur lång tid tog det?
Tycker ju att det inte borde vara på komplicerat, in med uppgifter om lön och boendekostnad och så barnens behov men det är sällan som man tror.
Jag har ingen egen personlig erfarenhet men jag vet en som fick "bakslag" genom att få sänkt, eftersom domaren tyckte hon var väldigt girig. Kan tillägga att jag inte vet allt bakom men hon nöjdes sig inte med 1173 och ansåg att fadern tjänade för mycket för att "komma undan".
2
Jag har ingen egen personlig erfarenhet men jag vet en som fick "bakslag" genom att få sänkt, eftersom domaren tyckte hon var väldigt girig. Kan tillägga att jag inte vet allt bakom men hon nöjdes sig inte med 1173 och ansåg att fadern tjänade för mycket för att "komma undan".
En liten fråga;
Finns det några speciella omständigheter som gör att du anser att han ska betala mer än "rekommenderat"?
Har barnet/barnen några speciella medicinska behov eller dylikt som gör att dina utlägg blir höga?
Eller anser du att det är "orättvist" att ni inte får mer av "hans" pengar"?
Bara för att den ena föräldern tjänar bra betyder det ju inte att barnet "kostar" mer, med det resonemanget skulle man ju isf anse att tjänar pappan/andre föräldern "lite" behöver man mindre underhåll och barnet kostar mindre per mån.
Summan är "väl" framtagen som rekommendation för att det "anses" att man "ska" klara av barnens nödvändigheter med den summan.
Mina barns pappa tjänar typ 5 ggr så mycket som mig men det betyder inte att våra barn är dyrare i drift än andras barn iaf...
Bara några tankar som slog mig men man behöver på inga sätt och vis hålla med, utan det är bara mina personliga åsikter i frågan
3
En liten fråga;
Finns det några speciella omständigheter som gör att du anser att han ska betala mer än "rekommenderat"?
Har barnet/barnen några speciella medicinska behov eller dylikt som gör att dina utlägg blir höga?
Eller anser du att det är "orättvist" att ni inte får mer av "hans" pengar"?
Bara för att den ena föräldern tjänar bra betyder det ju inte att barnet "kostar" mer, med det resonemanget skulle man ju isf anse att tjänar pappan/andre föräldern "lite" behöver man mindre underhåll och barnet kostar mindre per mån.
Summan är "väl" framtagen som rekommendation för att det "anses" att man "ska" klara av barnens nödvändigheter med den summan.
Mina barns pappa tjänar typ 5 ggr så mycket som mig men det betyder inte att våra barn är dyrare i drift än andras barn iaf...
Bara några tankar som slog mig men man behöver på inga sätt och vis hålla med, utan det är bara mina personliga åsikter i frågan
för det är väl det som är det väsentliga.
Sen kan det självklart väga in om boendeföräldern har extremt dålig inkomst då kanske UF bör bära den större bördan.
Bara måste...... allt....
4
En mycket bra fråga tycker jag för det är väl det som är det väsentliga.
Sen kan det självklart väga in om boendeföräldern har extremt dålig inkomst då kanske UF bör bära den större bördan.
Det handlar egentligen inte om kostnader, utan om den standard som föräldrarna _gemensamt_ kan erbjuda. Om de levt tillsammans, hade mer förmodligen kommit barnet till godo på olika sätt och varför ska de bli så mycket sämre för att föräldrarna är separerade? En del i resonemanget för domstolen handlar alltså om barnets standard.
1273 är minsta belopp och precis bara det. Det är inget riktmärke för vad barn kostar. Personligen tycker jag att den som bara behöver betala 1273 kronor per månad för ett barn kommer väldigt billigt undan. I USA ligger underhåll på runt 20 procent av inkomsten som jämförelse. Där finns dock inga allmänna barnbidrag och det gör någon skillnad förstås.
Sedan kan man förstås på frivillig väg fördela försörjningen precis som man vill.
5
Det handlar egentligen inte om kostnader, utan om den standard som föräldrarna _gemensamt_ kan erbjuda. Om de levt tillsammans, hade mer förmodligen kommit barnet till godo på olika sätt och varför ska de bli så mycket sämre för att föräldrarna är separerade? En del i resonemanget för domstolen handlar alltså om barnets standard.
1273 är minsta belopp och precis bara det. Det är inget riktmärke för vad barn kostar. Personligen tycker jag att den som bara behöver betala 1273 kronor per månad för ett barn kommer väldigt billigt undan. I USA ligger underhåll på runt 20 procent av inkomsten som jämförelse. Där finns dock inga allmänna barnbidrag och det gör någon skillnad förstås.
Sedan kan man förstås på frivillig väg fördela försörjningen precis som man vill.
Pappan, i detta fall, har ju möjlighet att ge barnen "det lilla extra" när de är hos honom kanske, behöver ju inte ge mamman mer pengar för det.
Kanske betala för någon aktivitet om barnen är intresserade av det.
Så går ju inte barnet "miste" om något. Pengarna kan ju komma dem till "godo" på många sätt om pappan vill.
Men jag tror barn mår bra av att leva efter de förhållanden som råder, bor inte föräldrarna ihop så gör de ju inte det.
Kan ju vara fullt möjligt att barnen har det något "bättre" när de bor/är med den ena föräldern jämfört med när de är med den andra men det tror jag inte de mår dåligt av.
Man måste ju leva i "verkligheten" och den kan ju förändras många gånger i ens liv och då måste man ju lära sig att handskas med förändringar, både bra och dåliga.
Att jämföra med USA går nog inte riktigt eftersom de inte alls har samma samhällsuppbyggnad som vi.
Finns ju inte alls samma sociala stöd där som här.
Lönerna är inte heller samma som här och saker och ting finansieras ju inte av skatter där på samma sätt som här.
.
6
Pappan, i detta fall, har ju möjlighet att ge barnen "det lilla extra" när de är hos honom kanske, behöver ju inte ge mamman mer pengar för det.
Kanske betala för någon aktivitet om barnen är intresserade av det.
Så går ju inte barnet "miste" om något. Pengarna kan ju komma dem till "godo" på många sätt om pappan vill.
Men jag tror barn mår bra av att leva efter de förhållanden som råder, bor inte föräldrarna ihop så gör de ju inte det.
Kan ju vara fullt möjligt att barnen har det något "bättre" när de bor/är med den ena föräldern jämfört med när de är med den andra men det tror jag inte de mår dåligt av.
Man måste ju leva i "verkligheten" och den kan ju förändras många gånger i ens liv och då måste man ju lära sig att handskas med förändringar, både bra och dåliga.
Att jämföra med USA går nog inte riktigt eftersom de inte alls har samma samhällsuppbyggnad som vi.
Finns ju inte alls samma sociala stöd där som här.
Lönerna är inte heller samma som här och saker och ting finansieras ju inte av skatter där på samma sätt som här.
.
Nu återgav jag mer vad lagen grundar sig på snarare än framförde en åsikt, men jag delar i stort den uppfattning som lagen grundar sig på.
Om man väljer att som du skriver exempelvis betala för någon aktivitet så tar man ju ett större ansvar. Det blir dock orimligt när ett barn bor mest eller helt hos en förälder som har betydligt sämre ekonomi och den andre har mycket över och det inte på något sätt kommer barnet tillgodo. Domstol vänder man sig ju bara till om det inte går att komma överens.
Att barn har nytta av att lära sig verkligheten håller jag med om, men vad är verkligheten i sådana fall annat än att ena föräldern hade väldigt gott ställt när man växte upp men men fick inte del i det. Det är väl mer att lära sig att svika, tycker jag.
Även i USA finns ett socialförsäkringssystem. Inte lika omfattande som vårt. Där måste var och en ta ett större ansvar själva, men om vi drar det till sin spets så kan det inte vara rimligt att ena föräldern får exempelvis bostadsbidrag och socialbidrag för att klara försörjningen av barnet medan den andre tjänar fem miljoner om året. Tycker du?
Samtidigt får det inte bli så att en förälder väljer att inte jobba eller jobba deltid och låta den andre betala. Golddiggers ska ju inte uppmuntras. Var och en måste dra sitt lass. Alltså är det flera variabler man måste titta på.
7
Nu återgav jag mer vad lagen grundar sig på snarare än framförde en åsikt, men jag delar i stort den uppfattning som lagen grundar sig på.
Om man väljer att som du skriver exempelvis betala för någon aktivitet så tar man ju ett större ansvar. Det blir dock orimligt när ett barn bor mest eller helt hos en förälder som har betydligt sämre ekonomi och den andre har mycket över och det inte på något sätt kommer barnet tillgodo. Domstol vänder man sig ju bara till om det inte går att komma överens.
Att barn har nytta av att lära sig verkligheten håller jag med om, men vad är verkligheten i sådana fall annat än att ena föräldern hade väldigt gott ställt när man växte upp men men fick inte del i det. Det är väl mer att lära sig att svika, tycker jag.
Även i USA finns ett socialförsäkringssystem. Inte lika omfattande som vårt. Där måste var och en ta ett större ansvar själva, men om vi drar det till sin spets så kan det inte vara rimligt att ena föräldern får exempelvis bostadsbidrag och socialbidrag för att klara försörjningen av barnet medan den andre tjänar fem miljoner om året. Tycker du?
Samtidigt får det inte bli så att en förälder väljer att inte jobba eller jobba deltid och låta den andre betala. Golddiggers ska ju inte uppmuntras. Var och en måste dra sitt lass. Alltså är det flera variabler man måste titta på.
Det är en allmänt spridd missuppfattning att 1273 kr är det som gäller för underhållsbidrag. 1273 kr är nivån för underhållsstödet, vilket är en garantinivå för att ett barn ska ha tak över huvudet och mat i magen. Alla som lever med barn vet att de kostar betydligt mer än så, speciellt om man, som jag har 2 tonårssöner. Att en pappa som tjänar drygt 1/2 miljon om året ska betala lika mycket som en som är arbetslös är inte rimligt. Jag anser att våra barn ska ha del av hans, och min, välfärd. Jag bidrar alltid med extra till våra barn för att de ska ha en bra tillvaro men det gör inte han. Barnen bor helt hos mig och träffar inte sin pappa alls. Pappan ger inga dyra presenter, bidrar inte till några aktiviteter utan tycker att allt ska täckas av 1273 kr i månaden, det gör det inte!
Enligt föräldrabalken ska föräldrarna bidra till barnets försörjning efter förmåga, dvs den som tjänar mest ska bidra med mest, i dag är det tvärtom hos oss.
På försäkringskassans hemsida finns verktyg för att räkna ut underhållet, baserat på föräldrarnas betalningsförmåga och barnens behov. Enligt den uträkningen ska mitt ex betala 2500.- mer/månad för våra 3 barn.
Jag tror att många, främst kvinnor, nöjer sig med underhållsstödsnivå trots att papporna har förmåga att bidra med mer, det är inte ok.
Att jämbördigt försörja sina barn är dels en plikt mot barnet och dels en jämnställdhetsfråga, det är inte kvinnorna som ska dra det tyngsta lasset när det gäller barn, det ska fördelas efter förmåga.
8
Det är en allmänt spridd missuppfattning att 1273 kr är det som gäller för underhållsbidrag. 1273 kr är nivån för underhållsstödet, vilket är en garantinivå för att ett barn ska ha tak över huvudet och mat i magen. Alla som lever med barn vet att de kostar betydligt mer än så, speciellt om man, som jag har 2 tonårssöner. Att en pappa som tjänar drygt 1/2 miljon om året ska betala lika mycket som en som är arbetslös är inte rimligt. Jag anser att våra barn ska ha del av hans, och min, välfärd. Jag bidrar alltid med extra till våra barn för att de ska ha en bra tillvaro men det gör inte han. Barnen bor helt hos mig och träffar inte sin pappa alls. Pappan ger inga dyra presenter, bidrar inte till några aktiviteter utan tycker att allt ska täckas av 1273 kr i månaden, det gör det inte!
Enligt föräldrabalken ska föräldrarna bidra till barnets försörjning efter förmåga, dvs den som tjänar mest ska bidra med mest, i dag är det tvärtom hos oss.
På försäkringskassans hemsida finns verktyg för att räkna ut underhållet, baserat på föräldrarnas betalningsförmåga och barnens behov. Enligt den uträkningen ska mitt ex betala 2500.- mer/månad för våra 3 barn.
Jag tror att många, främst kvinnor, nöjer sig med underhållsstödsnivå trots att papporna har förmåga att bidra med mer, det är inte ok.
Att jämbördigt försörja sina barn är dels en plikt mot barnet och dels en jämnställdhetsfråga, det är inte kvinnorna som ska dra det tyngsta lasset när det gäller barn, det ska fördelas efter förmåga.
Du har helt rätt och jag håller helt med dig. Det bör inte vara en alltför komplicerad process om du har fakta att lägga på bordet. En jurist som kan det här behöver du förstås och det tar ju några timmar. Eventuellt kan du få rättshjälp, vilket du ber den jurist du anlitar ta reda på innan ni drar igång.
9
Du har helt rätt och jag håller helt med dig. Det bör inte vara en alltför komplicerad process om du har fakta att lägga på bordet. En jurist som kan det här behöver du förstås och det tar ju några timmar. Eventuellt kan du få rättshjälp, vilket du ber den jurist du anlitar ta reda på innan ni drar igång.
Så det är ok med 1273 i underhåll när man är låginkomsttagare men inte när den ena tjänar mer?
Så då kostar inte tonårsbarn/barn till låginkomsttagare lika mycket i nödvändig drift som höginkomsttagare?
Du tror inte det är så att man får lära sig att leva efter sin plånbok? Att man får se till att ens pengar räcker till, trots att man bara får 1273 för att det är allt den andre föräldern har råd att ge? Jag kan ju faktiskt anse att jag behöver mer pengar till barnens drift än vad den andra kan ge, vem ska då ge mig de pengarna om den andra föräldern inte kan det?
Tror man faktiskt skaffar utgifter efter plånboken ibland, finns där mycket så skapar man sig fler utgifter och finns där lite måste man skapa dig färre helt enkelt.
Ett barns/en människas nödvändiga behov bör nog kosta lika mycket oavsett, om man ser krasst på det.
Det är trist att pappan till dina barn, och alla andra med barn i samma situation, visar så lite intresse för dem och inte vill bidra så mycket ekonomiskt till deras välbefinnande som du anser att han borde.
Jag skulle dock uppskatta mer att pappan isf spenderade mer tid med barnen än att jag fick mer pengar i plånboken. Tror barnen skulle uppskatta tex den där stunden i parken mycket mer än ett par nya skor.
Du verkar ju kollat upp att de borde gå att tvinga honom att betala mer, så det är väl bara att du skickar in pappren och processar fram det beslutet då.
Jag hoppas du lyckas få igenom ditt krav så du och dina barn kan ta del av hans välfärd med.
10
Så det är ok med 1273 i underhåll när man är låginkomsttagare men inte när den ena tjänar mer?
Så då kostar inte tonårsbarn/barn till låginkomsttagare lika mycket i nödvändig drift som höginkomsttagare?
Du tror inte det är så att man får lära sig att leva efter sin plånbok? Att man får se till att ens pengar räcker till, trots att man bara får 1273 för att det är allt den andre föräldern har råd att ge? Jag kan ju faktiskt anse att jag behöver mer pengar till barnens drift än vad den andra kan ge, vem ska då ge mig de pengarna om den andra föräldern inte kan det?
Tror man faktiskt skaffar utgifter efter plånboken ibland, finns där mycket så skapar man sig fler utgifter och finns där lite måste man skapa dig färre helt enkelt.
Ett barns/en människas nödvändiga behov bör nog kosta lika mycket oavsett, om man ser krasst på det.
Det är trist att pappan till dina barn, och alla andra med barn i samma situation, visar så lite intresse för dem och inte vill bidra så mycket ekonomiskt till deras välbefinnande som du anser att han borde.
Jag skulle dock uppskatta mer att pappan isf spenderade mer tid med barnen än att jag fick mer pengar i plånboken. Tror barnen skulle uppskatta tex den där stunden i parken mycket mer än ett par nya skor.
Du verkar ju kollat upp att de borde gå att tvinga honom att betala mer, så det är väl bara att du skickar in pappren och processar fram det beslutet då.
Jag hoppas du lyckas få igenom ditt krav så du och dina barn kan ta del av hans välfärd med.
1273 i månaden är ett skämt tycker jag och jag vet att det finns så många som tror att de gör rätt för sig genom att betala den summan.
Kosumentverket har schablonuträkningar för vad ett barn kostar och 1273 räcker inte. så är det bara.
Jag har ett ex som själv hittat på att han ska betala 1300 i månaden. själv lägger jag lätt mer än dubbelt. Jag bokför varje inköp och sparar varje kvitto, men det spelar ingen roll. Han lägger heller sina pengar på dyra cykelsaker, sneakers och tröjor från NK.....
11
1273 i månaden är ett skämt tycker jag och jag vet att det finns så många som tror att de gör rätt för sig genom att betala den summan.
Kosumentverket har schablonuträkningar för vad ett barn kostar och 1273 räcker inte. så är det bara.
Jag har ett ex som själv hittat på att han ska betala 1300 i månaden. själv lägger jag lätt mer än dubbelt. Jag bokför varje inköp och sparar varje kvitto, men det spelar ingen roll. Han lägger heller sina pengar på dyra cykelsaker, sneakers och tröjor från NK.....
Nettis: Det här handlar inte om att det inte finns pengar till barnen, det finns pengar. Problemet hos oss är att kostnaderna för barnen inte fördelas som de, enligt lagen, ska. Pappan tycker att barnen ska ha en meningsfull fritid mm men han vill inte, trots god ekonomi, bidra till att barnen får det utan tycker att jag ska betala ur min kassa. Jag kan lova att jag lägger väldigt mycket mer än 1273 :-/månad för våra barn och det tycker pappan är mer än rätt, det tycker inte jag!
Du kan tycka vad du vill om att rätta mun efter plånbok osv, här finns en stor plånbok som, enligt lag, barnen ska ha del av.
Till alla: Har någon gått igenom en sådan här process? Jag vill veta hur lång tid det tog och om det var svårt att få igenom ett nytt underhåll. Grund för stämning finns, ekonomiska uppgifter om kostnader för barnen, resp förälders årsinkomst och boendekostnad finns.
12
Nettis: Det här handlar inte om att det inte finns pengar till barnen, det finns pengar. Problemet hos oss är att kostnaderna för barnen inte fördelas som de, enligt lagen, ska. Pappan tycker att barnen ska ha en meningsfull fritid mm men han vill inte, trots god ekonomi, bidra till att barnen får det utan tycker att jag ska betala ur min kassa. Jag kan lova att jag lägger väldigt mycket mer än 1273 :-/månad för våra barn och det tycker pappan är mer än rätt, det tycker inte jag!
Du kan tycka vad du vill om att rätta mun efter plånbok osv, här finns en stor plånbok som, enligt lag, barnen ska ha del av.
Till alla: Har någon gått igenom en sådan här process? Jag vill veta hur lång tid det tog och om det var svårt att få igenom ett nytt underhåll. Grund för stämning finns, ekonomiska uppgifter om kostnader för barnen, resp förälders årsinkomst och boendekostnad finns.
Själv har jag inte gjort det, men känner till andra som har. Det har tagit allt mellan två månader och 1,5 år. Det beror bland annat på tillgängligheten i tingsrätten och på om en parten överklagar efter första domen. Så det är jättesvårt att svara på frågan, men om du hör med en jurist kan de kanske ge dig bättre svar, inte minst på hur snabbt man kan få en tid i tingsrätten.
14
Själv har jag inte gjort det, men känner till andra som har. Det har tagit allt mellan två månader och 1,5 år. Det beror bland annat på tillgängligheten i tingsrätten och på om en parten överklagar efter första domen. Så det är jättesvårt att svara på frågan, men om du hör med en jurist kan de kanske ge dig bättre svar, inte minst på hur snabbt man kan få en tid i tingsrätten.
Jag ska svara så snabbt jag kan för egentligen hinner jag inte svara just nu, men jag blir så förbannat arg när jag läser om dessa föräldrar som inte vill bidra till barnens uppehälle, för det är just vad det handlar om, inte någon lyxpeng för bf! Jag har varit igenom den processen två gånger. Först på eget initiativ, sedan indirekt via umgängesföräldern själv kan man säga. En lång process för mig/oss då det ska vändas papper och tjafsas då man inte är överens om något där heller. Uf vill inte betala ett högre underhåll. Försök till att förlikas men skillnaderna på tycke på belopp var markant ) För vår del tog den senaste processen över ett år: Så går det när man kastar havre till en dö häst. Det var inte särskilt svårt. Har man en årsinkomst på nästan en miljon om året och bf har 300 000 och tar alla stora kostnader så var allt uppenbart. Underhåll till barn 1 det dubbla jämfört med vad fk utbetalar. Tredubbelt för barn 2 som är i övre tonåren. Du får fråga mer om du vill, men jag kan svara först ikväll då
15
Jag ska svara så snabbt jag kan för egentligen hinner jag inte svara just nu, men jag blir så förbannat arg när jag läser om dessa föräldrar som inte vill bidra till barnens uppehälle, för det är just vad det handlar om, inte någon lyxpeng för bf! Jag har varit igenom den processen två gånger. Först på eget initiativ, sedan indirekt via umgängesföräldern själv kan man säga. En lång process för mig/oss då det ska vändas papper och tjafsas då man inte är överens om något där heller. Uf vill inte betala ett högre underhåll. Försök till att förlikas men skillnaderna på tycke på belopp var markant ) För vår del tog den senaste processen över ett år: Så går det när man kastar havre till en dö häst. Det var inte särskilt svårt. Har man en årsinkomst på nästan en miljon om året och bf har 300 000 och tar alla stora kostnader så var allt uppenbart. Underhåll till barn 1 det dubbla jämfört med vad fk utbetalar. Tredubbelt för barn 2 som är i övre tonåren. Du får fråga mer om du vill, men jag kan svara först ikväll då
Malinau, vad jag vet, kan man överklaga underhållsmål, men dessa tas sällan/aldrig upp, så det förlänger bara tiden ) (konstigt att x inte gjorde just detta, det var ju förhalning på förhalning och mycket därför tiden sprang iväg) Att tänka på som Malinau skriver, tiden till förhandling är lång. Först muntlig förhandling, väntan flera månader på den. Sedan väntan på huvudförhandling. + att det finns kostnader i samband med advokat/jurist. Processen kan bli dyr oavsett om det finns rättsskydd eller rättshjälp. Pengar ska betalas till advokaten + att står man som störst "förlorare" i sina yrkanden när väl dom är kommen, riskerar man att få betala den andres rättegångskostnader utöver sina egna.
16
Malinau, vad jag vet, kan man överklaga underhållsmål, men dessa tas sällan/aldrig upp, så det förlänger bara tiden ) (konstigt att x inte gjorde just detta, det var ju förhalning på förhalning och mycket därför tiden sprang iväg) Att tänka på som Malinau skriver, tiden till förhandling är lång. Först muntlig förhandling, väntan flera månader på den. Sedan väntan på huvudförhandling. + att det finns kostnader i samband med advokat/jurist. Processen kan bli dyr oavsett om det finns rättsskydd eller rättshjälp. Pengar ska betalas till advokaten + att står man som störst "förlorare" i sina yrkanden när väl dom är kommen, riskerar man att få betala den andres rättegångskostnader utöver sina egna.
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
) För vår del tog den senaste processen över ett år: Så går det när man kastar havre till en dö häst. Det var inte särskilt svårt. Har man en årsinkomst på nästan en miljon om året och bf har 300 000 och tar alla stora kostnader så var allt uppenbart. Underhåll till barn 1 det dubbla jämfört med vad fk utbetalar. Tredubbelt för barn 2 som är i övre tonåren. Du får fråga mer om du vill, men jag kan svara först ikväll då
