Den förälder som inte har dagisplats
Vårdnad - gemensam/enskild
  1. Medlem sedan
    Apr 2013
    #1

    Den förälder som inte har dagisplats

    Är jag fel ute när jag anser att den förälder (separerad från pappan i detta fall) som inte har sitt barn på dagis, inte har med dagisavgiften att göra?
    Barnbidraget har gått till dagisavgiften då vi båda hade sonen hos dagmamma, resten av barnbidraget delade vi på rakt av. Nu har pappan kvar barnet på dagis, men inte jag. Jag för därmed över halva barnbidraget till pappan. Med halva barnbidraget kan han nu betala nästan hela dagisavgiften. Han får lägga till 100 spänn. Nu menar han att "vi har kommit överens" om att barnbidraget ska täcka dagisavgiften. Oavsett vem som har platsen. Resten delar vi på oss var. Jag svarar att det var utifrån att båda hade sonen där. Någon annan förutsättning pratade vi aldrig om, vi tänkte inte på det skeendet helt enkelt då (6 år sedan vi separerade). Men han anser att "det inte finns något att diskutera". (Att man kan ha olika syn på saken hindrar inte honom att liksom konstatera hur det förhåller sig och att han har rätt, det har varit mycket vanligt efter separationen). När jag kontrar och frågar hur han skulle se på det om det var tvärtom, d v s att han inte skulle ha sonen hos dagmamma men jag, skulle han då anse att samma sak skulle gälla? Han hävdar det, men jag har ju så otroligt svårt att tro på honom när jag vet hur mycket han krånglat kring saker och ting under de här 6 åren. Han uttalade tydligt när vi separerade att han skulle jäklas, och det har jag fått många bevis på. Skulle ni tänka på annat sätt än mig i detta fall. Ser ni det naturligt att splitta barnbidraget på hälften efter att dagisavgift är betald, även om ni själva som separerad förälder inte skulle ha erat barn på dagis? Sonen bor v a vecka. Inga underhållsbidrag är inblandade eller andra omständigheter kring pengar. Tusen tack för svar.
  2. 1
    Den förälder som inte har dagisplats Är jag fel ute när jag anser att den förälder (separerad från pappan i detta fall) som inte har sitt barn på dagis, inte har med dagisavgiften att göra?
    Barnbidraget har gått till dagisavgiften då vi båda hade sonen hos dagmamma, resten av barnbidraget delade vi på rakt av. Nu har pappan kvar barnet på dagis, men inte jag. Jag för därmed över halva barnbidraget till pappan. Med halva barnbidraget kan han nu betala nästan hela dagisavgiften. Han får lägga till 100 spänn. Nu menar han att "vi har kommit överens" om att barnbidraget ska täcka dagisavgiften. Oavsett vem som har platsen. Resten delar vi på oss var. Jag svarar att det var utifrån att båda hade sonen där. Någon annan förutsättning pratade vi aldrig om, vi tänkte inte på det skeendet helt enkelt då (6 år sedan vi separerade). Men han anser att "det inte finns något att diskutera". (Att man kan ha olika syn på saken hindrar inte honom att liksom konstatera hur det förhåller sig och att han har rätt, det har varit mycket vanligt efter separationen). När jag kontrar och frågar hur han skulle se på det om det var tvärtom, d v s att han inte skulle ha sonen hos dagmamma men jag, skulle han då anse att samma sak skulle gälla? Han hävdar det, men jag har ju så otroligt svårt att tro på honom när jag vet hur mycket han krånglat kring saker och ting under de här 6 åren. Han uttalade tydligt när vi separerade att han skulle jäklas, och det har jag fått många bevis på. Skulle ni tänka på annat sätt än mig i detta fall. Ser ni det naturligt att splitta barnbidraget på hälften efter att dagisavgift är betald, även om ni själva som separerad förälder inte skulle ha erat barn på dagis? Sonen bor v a vecka. Inga underhållsbidrag är inblandade eller andra omständigheter kring pengar. Tusen tack för svar.
  3. Medlem sedan
    Jan 2000
    #2
    Rent krasst håller jag med dig. Den som nyttjar dagis, betalar dagis. Har man vv-boende och man har kommit överens om att splitta pengarna så ska väl vissa utgifter inte tas med, dagisavgiften i detta fall, för då blir ju avgiften även din.

    Hur ser det ut rent juridiskt på den fronten? Vem är platsinnehavaren? För det är ju den personen som får räkningen.
    Har ni inte det så att ju högre årsinkomst, desto större månadsavgift? Kan ju förklara att han gnäller nu när han ser den faktiska utgiften för honom.

    I ditt fall hade jag stått på mig. Jag hade satt över halva BB. Låtit räkningen gå till pappan och tagit det lugnt. Problemt du kan få, är om räkningen står i ditt namn..

    Sen rent krasst är det ju så att om han inte batalar, får det konsekvenser. Pappan får inkasso och sen Kronan på sig och barnet har ingen omsorg....
  4. 2
    Rent krasst håller jag med dig. Den som nyttjar dagis, betalar dagis. Har man vv-boende och man har kommit överens om att splitta pengarna så ska väl vissa utgifter inte tas med, dagisavgiften i detta fall, för då blir ju avgiften även din.

    Hur ser det ut rent juridiskt på den fronten? Vem är platsinnehavaren? För det är ju den personen som får räkningen.
    Har ni inte det så att ju högre årsinkomst, desto större månadsavgift? Kan ju förklara att han gnäller nu när han ser den faktiska utgiften för honom.

    I ditt fall hade jag stått på mig. Jag hade satt över halva BB. Låtit räkningen gå till pappan och tagit det lugnt. Problemt du kan få, är om räkningen står i ditt namn..

    Sen rent krasst är det ju så att om han inte batalar, får det konsekvenser. Pappan får inkasso och sen Kronan på sig och barnet har ingen omsorg....
  5. Anonym
    #3

    Du ska ju inte betala dagisavgift

    du nyttjar ju inte det ens?

    Vem är platsinnehavare?
  6. 3
    Du ska ju inte betala dagisavgift du nyttjar ju inte det ens?

    Vem är platsinnehavare?
  7. Medlem sedan
    Apr 2013
    #4
    Räkningen kommer till pappan nu. Jag bad kommunen skicka till honom eftersom jag sa upp min del av platsen. Att jag formellt skulle säga upp min del var enligt dagmammans instruktion. Grejen är den att det är barnet som har platsen egentligen, inte föräldrarna. Men eftersom vi är separerade och detta med betalning ska bli rätt så behövde jag anmäla till kommunen. Räkningen är nästan lika hög som tidigare, troligen därför han protesterar och anser att barnbidraget ska täcka dagis, sedan att vi delar på resten. Jag tror ju att om räkningen hade blivit mycket mindre så hade han inte krånglat. Sonen är folkbokförd hos pappan, men räkningen gick förut till mig då vi båda hade honom hos dagmamma. Jag kommer också ihåg att han ringde upp och uppmanade mig att säga upp platsen eftersom sonen inte skulle gå där när han är hos mig. Kanske han då tänkte att det skulle bli mycket billigare för honom själv? Men när det visar sig att det inte blir det, ja då börjar krånglet.
  8. 4
    Räkningen kommer till pappan nu. Jag bad kommunen skicka till honom eftersom jag sa upp min del av platsen. Att jag formellt skulle säga upp min del var enligt dagmammans instruktion. Grejen är den att det är barnet som har platsen egentligen, inte föräldrarna. Men eftersom vi är separerade och detta med betalning ska bli rätt så behövde jag anmäla till kommunen. Räkningen är nästan lika hög som tidigare, troligen därför han protesterar och anser att barnbidraget ska täcka dagis, sedan att vi delar på resten. Jag tror ju att om räkningen hade blivit mycket mindre så hade han inte krånglat. Sonen är folkbokförd hos pappan, men räkningen gick förut till mig då vi båda hade honom hos dagmamma. Jag kommer också ihåg att han ringde upp och uppmanade mig att säga upp platsen eftersom sonen inte skulle gå där när han är hos mig. Kanske han då tänkte att det skulle bli mycket billigare för honom själv? Men när det visar sig att det inte blir det, ja då börjar krånglet.
  9. Medlem sedan
    Apr 2013
    #5
    Barnet enligt pappan, och därav att barnets barnbidrag ska bekosta platsen. Det som blir över delar vi på sedan enligt honom. Oavsett vem som har barnet hos dagmamma ska barnbidraget betala platsen alltså enligt pappans resonemang. Men som sagt, jag tror ju inte på att han skulle resonera så om han själv inte utnyttjade platsen. Han vill mena det men jag har varit med om för många turer kring ekonomi och annat förut med honom så jag tror honom inte. Hal som en ål och vänder och vrider som det passar honom. Tyvärr funkar han så när han blir pressad på något sätt, och det har jag fått veta av andra också. Vilket bekräftar att det inte är jag som är ute och cyklar, men samtidigt väldigt tråkigt då man vill att det ska vara en sund dialog och respekt mellan varandra. Det är mycket bättre numera men så kom det här onödiga med avgiften.
  10. 5
    Barnet enligt pappan, och därav att barnets barnbidrag ska bekosta platsen. Det som blir över delar vi på sedan enligt honom. Oavsett vem som har barnet hos dagmamma ska barnbidraget betala platsen alltså enligt pappans resonemang. Men som sagt, jag tror ju inte på att han skulle resonera så om han själv inte utnyttjade platsen. Han vill mena det men jag har varit med om för många turer kring ekonomi och annat förut med honom så jag tror honom inte. Hal som en ål och vänder och vrider som det passar honom. Tyvärr funkar han så när han blir pressad på något sätt, och det har jag fått veta av andra också. Vilket bekräftar att det inte är jag som är ute och cyklar, men samtidigt väldigt tråkigt då man vill att det ska vara en sund dialog och respekt mellan varandra. Det är mycket bättre numera men så kom det här onödiga med avgiften.
  11. Medlem sedan
    Jan 2000
    #6
    Barnet har platsen men eftersom barnet inte är myndigt, så står någon förälder som platsinnehavare för platsen, som barnet nyttjar för att föräldrarna kan jobba/studera.

    Då min son gick på dagis, stod jag sjäv som platsinnehavare, (även om hans pappa också nyttjade dagis) Det innebar att om jag hade sagt upp platsen, så hade min son varit utan dagis. Pappan hade fått söka nytt och då hade det kanske inte blivit på samma ställe.

    Jag tycker nog att du har en bra kommun på det sättet. De gnäller inte då du säger upp "din plats" och de skickar räkningen till pappan

    Jag bad nämligen min kommun om att få delad räkning. De krävde i gengäld att pappan och jag skulle skriva på om delad räkning, dvs godkänna den. Gissa vem som vägrade
  12. 6
    Barnet har platsen men eftersom barnet inte är myndigt, så står någon förälder som platsinnehavare för platsen, som barnet nyttjar för att föräldrarna kan jobba/studera.

    Då min son gick på dagis, stod jag sjäv som platsinnehavare, (även om hans pappa också nyttjade dagis) Det innebar att om jag hade sagt upp platsen, så hade min son varit utan dagis. Pappan hade fått söka nytt och då hade det kanske inte blivit på samma ställe.

    Jag tycker nog att du har en bra kommun på det sättet. De gnäller inte då du säger upp "din plats" och de skickar räkningen till pappan

    Jag bad nämligen min kommun om att få delad räkning. De krävde i gengäld att pappan och jag skulle skriva på om delad räkning, dvs godkänna den. Gissa vem som vägrade
  13. Anonym
    #7

    Barnet är inte

    platsinnehavare...är han dum eller?

    Det är en vuxen som är platsinnehavare.
  14. 7
    Barnet är inte platsinnehavare...är han dum eller?

    Det är en vuxen som är platsinnehavare.
  15. Medlem sedan
    Apr 2013
    #8
    Ja jag anser att han är korkad. Det måste vara därför det är så otroligt svårt att föra ett logiskt resonemang kring saker med honom. Det har säkert mycket med hans aversion mot mej att göra. Han låser sej när han irriterar sej över något och då blir han ologisk och dum. Han lyssnar helt enkelt inte och kan inte bemöta och fundera vidare. Passar det inte honom är det stopp. Det har han alltid kommit undan med inom sin familj, så det är inget nytt. Men eftersom vi varit ihop och han anser att jag är boven i vårt drama så blir den egenskapen hos honom mer framträdande och jävlig mot mig än vad den blir mot hans föräldrar och sin syster såklart. En liten utvikning som svar på din fråga. Det känns bekräftande med dina korta svar och spontana fråga. Tack, det är verkligen ett stöd.
  16. 8
    Ja jag anser att han är korkad. Det måste vara därför det är så otroligt svårt att föra ett logiskt resonemang kring saker med honom. Det har säkert mycket med hans aversion mot mej att göra. Han låser sej när han irriterar sej över något och då blir han ologisk och dum. Han lyssnar helt enkelt inte och kan inte bemöta och fundera vidare. Passar det inte honom är det stopp. Det har han alltid kommit undan med inom sin familj, så det är inget nytt. Men eftersom vi varit ihop och han anser att jag är boven i vårt drama så blir den egenskapen hos honom mer framträdande och jävlig mot mig än vad den blir mot hans föräldrar och sin syster såklart. En liten utvikning som svar på din fråga. Det känns bekräftande med dina korta svar och spontana fråga. Tack, det är verkligen ett stöd.
  17. Anonym
    #9

    Sånt är bara trist

    Jag har varit i samma sits.Så fort människan inte fick som den ville skulle det skrikas i oändlighet.De samtalen sög musten ur mig totalt.

    Jag körde allt via FR som handlade om beslut så det är mitt tips till dig.Ring FR imorgon och beställ en tid.Att ha saker på papper är otroligt skönt.

    Hur länge sen är det ni separerade?
  18. 9
    Sånt är bara trist Jag har varit i samma sits.Så fort människan inte fick som den ville skulle det skrikas i oändlighet.De samtalen sög musten ur mig totalt.

    Jag körde allt via FR som handlade om beslut så det är mitt tips till dig.Ring FR imorgon och beställ en tid.Att ha saker på papper är otroligt skönt.

    Hur länge sen är det ni separerade?
  19. Medlem sedan
    Apr 2013
    #10
    6 år sen. Vi var på FR i början. Men han tyckte det var ren skit så det blev bara en gång. Jag hade några samtal med dom själv för att få råd. Jag fick rådet att vara tydlig och sätta stopp. Och att inte försöka förstå honom. De insåg direkt vem jag hade att göra med. Jag var på väg att dra in rätten ett tag för några år sedan gällande andra saker kring umgänget. Efter att ha gjort underlaget till stämningen kände jag mig mer rustad att förklara för honom läget ur min synvinkel på ett sätt som tog. Tröck på ömma punkter (vilket han har tur nog) och det blev bättre. Nu är sonen så stor så han får ingen mer barnomsorg f o m nästa årskurs. Så den delen är i princip avklarad men typiskt nog skulle det krånglas på slutet med det. Nu har det varit tyst en vecka kring det där. Får se när han för det på tal igen.
  20. 10
    6 år sen. Vi var på FR i början. Men han tyckte det var ren skit så det blev bara en gång. Jag hade några samtal med dom själv för att få råd. Jag fick rådet att vara tydlig och sätta stopp. Och att inte försöka förstå honom. De insåg direkt vem jag hade att göra med. Jag var på väg att dra in rätten ett tag för några år sedan gällande andra saker kring umgänget. Efter att ha gjort underlaget till stämningen kände jag mig mer rustad att förklara för honom läget ur min synvinkel på ett sätt som tog. Tröck på ömma punkter (vilket han har tur nog) och det blev bättre. Nu är sonen så stor så han får ingen mer barnomsorg f o m nästa årskurs. Så den delen är i princip avklarad men typiskt nog skulle det krånglas på slutet med det. Nu har det varit tyst en vecka kring det där. Får se när han för det på tal igen.
  21. Anonym
    #11

    Ja att krångla

    för krånglandets skull,det känns bara trist och helt onödigt.

    Men vissa är bara ute efter att bråka.
    Bra att du gick dit själv och att du var tydlig mot honom,det är viktigt att vara det.

    Jag har också varit utsatt för en massa galenskaper och funnit bra stöd hos FR.
  22. 11
    Ja att krångla för krånglandets skull,det känns bara trist och helt onödigt.

    Men vissa är bara ute efter att bråka.
    Bra att du gick dit själv och att du var tydlig mot honom,det är viktigt att vara det.

    Jag har också varit utsatt för en massa galenskaper och funnit bra stöd hos FR.
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar