Alltså vet ni.....
Vårdnad - gemensam/enskild
  1. Medlem sedan
    Jun 2003
    #1

    Alltså vet ni.....

    jag läser inlägg nedan om hjärtstopp och ryser .Känner igen allt för väl
    MEN samtidigt är det sånt som gör att jag orkar,de positiva historierna......det är DE som får mig att kämpa varje dag med livet,mig själv och studierna.En dag kommer jag att vara färdig sjuksköterska och ha en massa erfarenheter med mig som kommer hjälpa mig.....en dag kanske jag räddas någons liv.

    Jag förlorade min man,men jag fick en massa annat istället.Jag fick erfarenheter,minnen,kämparglöd och jag har fått massa tankar i och med allt detta som gör att jag idag LEVER mer i nuet,jag är mer närvarande,jag vågar mer,jag tar vara bättre på min tid här på jorden och framförallt glädjs jag åt varje dag jag har ihop med mina nära och kära.

    Jag vet att min man finns nånstans och ser ner på oss och ler,och han finns där när jag behöver "någon " att dela jobbiga tankar och sånt med,sånt man inte kan prata med vem som helst om.....då pratar jag tyst med honom.

    Lite svammel från mig,med tårar i ögonen.Pga sorg,saknad och framförallt för Calles skull,som inte har sin pappa kvar.men också pga sån enorm tacksamhet för tiden vi fick tillsammans och för insikten att vi inte vet hur lång tid vi har här på jorden.

    ta vara på tiden,gå ut i solen och LEV!!
    Förr var förr...Nu är nu!
  2. 1
    Alltså vet ni..... jag läser inlägg nedan om hjärtstopp och ryser .Känner igen allt för väl
    MEN samtidigt är det sånt som gör att jag orkar,de positiva historierna......det är DE som får mig att kämpa varje dag med livet,mig själv och studierna.En dag kommer jag att vara färdig sjuksköterska och ha en massa erfarenheter med mig som kommer hjälpa mig.....en dag kanske jag räddas någons liv.

    Jag förlorade min man,men jag fick en massa annat istället.Jag fick erfarenheter,minnen,kämparglöd och jag har fått massa tankar i och med allt detta som gör att jag idag LEVER mer i nuet,jag är mer närvarande,jag vågar mer,jag tar vara bättre på min tid här på jorden och framförallt glädjs jag åt varje dag jag har ihop med mina nära och kära.

    Jag vet att min man finns nånstans och ser ner på oss och ler,och han finns där när jag behöver "någon " att dela jobbiga tankar och sånt med,sånt man inte kan prata med vem som helst om.....då pratar jag tyst med honom.

    Lite svammel från mig,med tårar i ögonen.Pga sorg,saknad och framförallt för Calles skull,som inte har sin pappa kvar.men också pga sån enorm tacksamhet för tiden vi fick tillsammans och för insikten att vi inte vet hur lång tid vi har här på jorden.

    ta vara på tiden,gå ut i solen och LEV!!
  3. Medlem sedan
    Jun 2003
    #2
    hamnade fel,skulle vara på oäf
  4. 2
    hamnade fel,skulle vara på oäf
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar