Pojken kissar på sig trotsatt han är 8år
Barn som yrke
  1. Anonym lärare i Tvåan
    #1

    Pojken kissar på sig trotsatt han är 8år

    Jag jobbar som klassföreståndare i tvåan med 25 elever. 11 flickor och 14 pojkar. En av pojkarna har en assistent för att han är ointresserad, " inte kan själv", och förstår inte andra barn och lärare. Assistenten och pojken kommer fint överens med varandra även om pojken kan bli arg och ledsen på assistenten. Jag tycker så synd om pojken, både kurator, skolsköterskan och bup är inkopplade. Han har även svårt att kissa och bajsa på toaletten. Han har blöjkalsonger som fungerar sådär. Bajset samlas upp i blöjkalsongen, lite av kisset också men inte allt. Ibland blir hela byxorna blöta med en pöl under och ibland är de lite fuktiga. Har fått veta att han har det rätt så jobbigt hemma. Hans föräldrar har skilt sig och hans mamma och hans låtsaspappa har fått en bebis, så han ha fått en lillebror och hans pappa och hans låtsasmamma ska få en bebis snart. Hjälp mig. Vad ska assistenten göra? Han hjälper pojken med allting i skolan, tillochmed att äta när han inte vill, hjälp!
  2. 1
    Pojken kissar på sig trotsatt han är 8år Jag jobbar som klassföreståndare i tvåan med 25 elever. 11 flickor och 14 pojkar. En av pojkarna har en assistent för att han är ointresserad, " inte kan själv", och förstår inte andra barn och lärare. Assistenten och pojken kommer fint överens med varandra även om pojken kan bli arg och ledsen på assistenten. Jag tycker så synd om pojken, både kurator, skolsköterskan och bup är inkopplade. Han har även svårt att kissa och bajsa på toaletten. Han har blöjkalsonger som fungerar sådär. Bajset samlas upp i blöjkalsongen, lite av kisset också men inte allt. Ibland blir hela byxorna blöta med en pöl under och ibland är de lite fuktiga. Har fått veta att han har det rätt så jobbigt hemma. Hans föräldrar har skilt sig och hans mamma och hans låtsaspappa har fått en bebis, så han ha fått en lillebror och hans pappa och hans låtsasmamma ska få en bebis snart. Hjälp mig. Vad ska assistenten göra? Han hjälper pojken med allting i skolan, tillochmed att äta när han inte vill, hjälp!
  3. Medlem sedan
    Aug 2013
    #2
    Prata med föräldrarna och berätta hur det är för pojken på dagarna. Prata med dem om att dem ska göra storebrorsaker när lillebror ska sova. Eller så får ni stå ut med pojkens nerkissande. Ge honom en liten klistermärkestavla till honom. Han blir säkert glad om han lyckas kissa på toan. Men han blir nog ledsen om han kissar på sig. Lycka till!
  4. 2
    Prata med föräldrarna och berätta hur det är för pojken på dagarna. Prata med dem om att dem ska göra storebrorsaker när lillebror ska sova. Eller så får ni stå ut med pojkens nerkissande. Ge honom en liten klistermärkestavla till honom. Han blir säkert glad om han lyckas kissa på toan. Men han blir nog ledsen om han kissar på sig. Lycka till!
  5. Medlem sedan
    Dec 2001
    #3
    Jag förstår inte riktigt din fråga måste jag erkänna. Pojken har ju uppenbart en del svårigheter och har därför en assistent som ska hjälpa honom. Det är ju inte ditt jobb att fundera på vad assistenten ska göra för att hjälpa pojken utan det är någonting som jag antar att föräldrar och sjukvård diskuterar med assistenten. Det är ju föräldrarna som har kontakten med sjukvård och ev. habilitering.

    Att skolans kurator, skolsköterska och bup är inblandade är fullt normalt för ett barn med dessa svårigheter. Det i sig tyder inte på att pojken har känslomässiga problem vilket jag får uppfattningen att du tror. Det finns gott om medicinska och neuropsykiatriska orsaker till dessa tillstånd och har inget med hemmiljö och brist på psykiskt välmående att göra. Det är inte synd om pojken för det. Det är ungefär som att säga att det är synd om barn som går på läkarbesök. Föräldrarnas skilsmässa tror jag har mycket lite med detta att göra. Barn som inte kan kontrollera blåsa och tarm har i allmänhet fysiologiska problem men det kan även ligga utvecklingsförseningar bakom.

    Det låter ju som att föräldrarna och du inte har någon vidare kontakt med varandra. Obs, menar inte att det nödvändigtvis är ditt fel, en del föräldrar är väldigt avigt inställda och vill av någon anledning inte vara öppna och ärliga med vad barnen har för svårigheter. I mina ögon är det en dum inställning eftersom det skapar osäkerhet och funderingar som också i värsta fall kan ställa sig i vägen för barnets bästa.

    Men kort sagt, ditt jobb är att undervisa pojken. Är det svårt för honom att hänga med i undervisningen och om han behöver särskilt stöd med just inlärningen ska specialpedagog kopplas in och antingen undervisa pojken själv eller ge pedagogisk handledning till dig. Ditt jobb är inte att göra barnet lyckligt eller tycka synd om honom. Att barn har problem eller svårigheter betyder inte alltid att det är synd om dem och att de har det dåligt hemma.
  6. 3
    Jag förstår inte riktigt din fråga måste jag erkänna. Pojken har ju uppenbart en del svårigheter och har därför en assistent som ska hjälpa honom. Det är ju inte ditt jobb att fundera på vad assistenten ska göra för att hjälpa pojken utan det är någonting som jag antar att föräldrar och sjukvård diskuterar med assistenten. Det är ju föräldrarna som har kontakten med sjukvård och ev. habilitering.

    Att skolans kurator, skolsköterska och bup är inblandade är fullt normalt för ett barn med dessa svårigheter. Det i sig tyder inte på att pojken har känslomässiga problem vilket jag får uppfattningen att du tror. Det finns gott om medicinska och neuropsykiatriska orsaker till dessa tillstånd och har inget med hemmiljö och brist på psykiskt välmående att göra. Det är inte synd om pojken för det. Det är ungefär som att säga att det är synd om barn som går på läkarbesök. Föräldrarnas skilsmässa tror jag har mycket lite med detta att göra. Barn som inte kan kontrollera blåsa och tarm har i allmänhet fysiologiska problem men det kan även ligga utvecklingsförseningar bakom.

    Det låter ju som att föräldrarna och du inte har någon vidare kontakt med varandra. Obs, menar inte att det nödvändigtvis är ditt fel, en del föräldrar är väldigt avigt inställda och vill av någon anledning inte vara öppna och ärliga med vad barnen har för svårigheter. I mina ögon är det en dum inställning eftersom det skapar osäkerhet och funderingar som också i värsta fall kan ställa sig i vägen för barnets bästa.

    Men kort sagt, ditt jobb är att undervisa pojken. Är det svårt för honom att hänga med i undervisningen och om han behöver särskilt stöd med just inlärningen ska specialpedagog kopplas in och antingen undervisa pojken själv eller ge pedagogisk handledning till dig. Ditt jobb är inte att göra barnet lyckligt eller tycka synd om honom. Att barn har problem eller svårigheter betyder inte alltid att det är synd om dem och att de har det dåligt hemma.
  7. Medlem sedan
    Dec 2001
    #4
    Vad är det som gör att du inte tror att föräldrarna är högst medvetna om sitt barns svårigheter och behov? Hur tror du barnet fick en assistent? Det är inte skolans jobb att uppfostra föräldrar och inte finns det någonting i beskrivningen av barnet som i sig talar för att barnet är negligerat av sina föräldrar. Troligen är han det inte eftersom barn med svårigheter behöver och i allmänhet också får den uppmärksamhet de behöver.

    Ett tips till läraren: när och om du pratar med föräldrarna, utgå från att de vet hur de ska hantera. Fråga hellre "vad har ni fått för träningsråd" än "ni kanske ska göra så här". Det är ganska stor sannolikhet så att föräldrarna gör och har gjort bra mycket mer än vad som syns.
  8. 4
    Vad är det som gör att du inte tror att föräldrarna är högst medvetna om sitt barns svårigheter och behov? Hur tror du barnet fick en assistent? Det är inte skolans jobb att uppfostra föräldrar och inte finns det någonting i beskrivningen av barnet som i sig talar för att barnet är negligerat av sina föräldrar. Troligen är han det inte eftersom barn med svårigheter behöver och i allmänhet också får den uppmärksamhet de behöver.

    Ett tips till läraren: när och om du pratar med föräldrarna, utgå från att de vet hur de ska hantera. Fråga hellre "vad har ni fått för träningsråd" än "ni kanske ska göra så här". Det är ganska stor sannolikhet så att föräldrarna gör och har gjort bra mycket mer än vad som syns.
  9. Anonym Lärare
    #5
    Vad ass. ska göra? Ja, ge hjälp och stöttning, tills pojken klarar av att försöka själv. Har han något slags diagnos? Låter som tex autism , eller också har han det så svårt att han får symptom som liknar autiskm el utv.störning. Det verkar som om han behöver komma till en annan miljö, kanske kontaktfamilj, helgkollo. Ta kontakt med skolsköterskan för vb.

    Vad säger föräldrarna? Är de medvetna om hur man stöttar ett barn med dessa svårigheter?
  10. 5
    Vad ass. ska göra? Ja, ge hjälp och stöttning, tills pojken klarar av att försöka själv. Har han något slags diagnos? Låter som tex autism , eller också har han det så svårt att han får symptom som liknar autiskm el utv.störning. Det verkar som om han behöver komma till en annan miljö, kanske kontaktfamilj, helgkollo. Ta kontakt med skolsköterskan för vb.

    Vad säger föräldrarna? Är de medvetna om hur man stöttar ett barn med dessa svårigheter?
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar