Var ska barnet vara?
Vårdnad - gemensam/enskild
  1. Anonym
    #1

    Var ska barnet vara?

    Lever sedan några år tillbaka separerad från dotterns pappa, både han och jag lever i nya förhållanden.
    Dottern bor växelvist varannan vecka.

    Pappan jobbar emellanåt borta på veckorna, även då han har dottern hos sig och det händer nu och då att han då låter henne bo hos farmor och farfar vilka bor ca 2 1/2 mil från hennes skola vilket alltså leder till att hon får längre resor till och från skolan.
    Det här är ingen engångsföreteelse, i somras var dottern hos pappan 3 veckor i rad, då fick hon tillbringa närmare 2 veckor hos farmor och farfar och att vara hos de är inget fel i sig men de ska och kan inte ersätta pappan.
    Kan tillägga att jag bor ca 400 m från skolan.

    Jag sa i ett tidigt skede då vi möttes i familjerätten då jag befarade att det skulle kunna komma att bli så som jag beskrev ovan att jag inte accepterar att dottern ska ha 3 hem, det räcker fullgott med 2.
    Jag anser också att kan inte den förälder barnet bor hos just den veckan, ta hand om barnet, då ska den andre föräldern tillfrågas i första hand.
    I detta fall vill/kan inte exets nuvarande sambo ta hand om dottern trots att de själva också fått ett barn.

    Min dotter tvingas alltså lämna sitt hem då pappan reser bort på jobb medan syskonet får stanna hemma med sin mamma.

    Det jag vänder mig mest emot i detta är att jag som är den andre föräldern, inte tillfrågas om jag kan ta hand om henne, jag reagerar även mot att hon ska bo på 3 olika ställen.

    Nu undrar jag om det finns någon rekommendation eller något i föräldrabalken som säger att det är den andre föräldern som ska tillfrågas i första hand om/när föräldern barnet är hos är bortrest?

    Tacksam för snabbt svar då detta verkligen äter upp mig inifrån.
  2. 1
    Var ska barnet vara? Lever sedan några år tillbaka separerad från dotterns pappa, både han och jag lever i nya förhållanden.
    Dottern bor växelvist varannan vecka.

    Pappan jobbar emellanåt borta på veckorna, även då han har dottern hos sig och det händer nu och då att han då låter henne bo hos farmor och farfar vilka bor ca 2 1/2 mil från hennes skola vilket alltså leder till att hon får längre resor till och från skolan.
    Det här är ingen engångsföreteelse, i somras var dottern hos pappan 3 veckor i rad, då fick hon tillbringa närmare 2 veckor hos farmor och farfar och att vara hos de är inget fel i sig men de ska och kan inte ersätta pappan.
    Kan tillägga att jag bor ca 400 m från skolan.

    Jag sa i ett tidigt skede då vi möttes i familjerätten då jag befarade att det skulle kunna komma att bli så som jag beskrev ovan att jag inte accepterar att dottern ska ha 3 hem, det räcker fullgott med 2.
    Jag anser också att kan inte den förälder barnet bor hos just den veckan, ta hand om barnet, då ska den andre föräldern tillfrågas i första hand.
    I detta fall vill/kan inte exets nuvarande sambo ta hand om dottern trots att de själva också fått ett barn.

    Min dotter tvingas alltså lämna sitt hem då pappan reser bort på jobb medan syskonet får stanna hemma med sin mamma.

    Det jag vänder mig mest emot i detta är att jag som är den andre föräldern, inte tillfrågas om jag kan ta hand om henne, jag reagerar även mot att hon ska bo på 3 olika ställen.

    Nu undrar jag om det finns någon rekommendation eller något i föräldrabalken som säger att det är den andre föräldern som ska tillfrågas i första hand om/när föräldern barnet är hos är bortrest?

    Tacksam för snabbt svar då detta verkligen äter upp mig inifrån.
  3. Anonym
    #2

    Ta ett möte på FR pronto

    så ska inte barnet behöva ha det.

    Stackare.

    Stå på dig.Det är ju pappan som ska ha barnet,träffa det.Inte farföräldrarna.
  4. 2
    Ta ett möte på FR pronto så ska inte barnet behöva ha det.

    Stackare.

    Stå på dig.Det är ju pappan som ska ha barnet,träffa det.Inte farföräldrarna.
  5. Medlem sedan
    Jan 2000
    #3
    Du skriver inte hur gammal tösen är, och jag kan tycka att åldern spelar roll.

    Om hon vill vara hos farmor o farfar, då tycker jag det är okej. Sen är det viktigt att ha en relation till sina mor-och farföräldrar men om man måste "bo" där ofrivilligt, då är pappan ute och cyklar.

    Om du pratat med pappan och han inte ser det på samma sätt som du, kontakta FR för ett samtal. Ni kanske aldrig kommer överens men ni måste ju fokusera på tösen, vad hon vill, om hon nu kan uttrycka det.

    Jag kan ju ta exempel från mitt liv. Sonen, 13 år, bor växelvist på varannan vecka och ibland är hans pappa bortrest i jobbet 1-2 nätter.

    Här frågar pappan mig om jag kan ta sonen extra. Jag i min tur gör inte det då jag har behov av "barnvakt". Då frågar jag min syster eller om min systerdotter kan sova här hos oss.

    Det jag menar är att alla gör vi olika och man kanske bör lyssna på barnet i första hand. Min son är så pass stor nu så han kan tycka/önska och oftast vill han hellre sova hos mig än hos farmor/farfar. Likaså tvärtom, om jag frågar om han vill sova hos syrran eller hos pappa, så väljer han oftast syrran eller att kusinen sover här.

    Till din fråga om det finns rekommendationer, så finns det inte det. Det står inte i någon lag att vårdnadshavare ska tillfrågas utan det är rent krasst upp till var och en att göra som den själv vill. Men ring FR! Red ut dina funderingar med pappan och försök mötas halvvägs i alla fall!

    Lycka till
  6. 3
    Du skriver inte hur gammal tösen är, och jag kan tycka att åldern spelar roll.

    Om hon vill vara hos farmor o farfar, då tycker jag det är okej. Sen är det viktigt att ha en relation till sina mor-och farföräldrar men om man måste "bo" där ofrivilligt, då är pappan ute och cyklar.

    Om du pratat med pappan och han inte ser det på samma sätt som du, kontakta FR för ett samtal. Ni kanske aldrig kommer överens men ni måste ju fokusera på tösen, vad hon vill, om hon nu kan uttrycka det.

    Jag kan ju ta exempel från mitt liv. Sonen, 13 år, bor växelvist på varannan vecka och ibland är hans pappa bortrest i jobbet 1-2 nätter.

    Här frågar pappan mig om jag kan ta sonen extra. Jag i min tur gör inte det då jag har behov av "barnvakt". Då frågar jag min syster eller om min systerdotter kan sova här hos oss.

    Det jag menar är att alla gör vi olika och man kanske bör lyssna på barnet i första hand. Min son är så pass stor nu så han kan tycka/önska och oftast vill han hellre sova hos mig än hos farmor/farfar. Likaså tvärtom, om jag frågar om han vill sova hos syrran eller hos pappa, så väljer han oftast syrran eller att kusinen sover här.

    Till din fråga om det finns rekommendationer, så finns det inte det. Det står inte i någon lag att vårdnadshavare ska tillfrågas utan det är rent krasst upp till var och en att göra som den själv vill. Men ring FR! Red ut dina funderingar med pappan och försök mötas halvvägs i alla fall!

    Lycka till
  7. Medlem sedan
    Oct 1997
    #4
    Nej, jag tycker inte heller att hon ska behöva åka emellan 3 olika hem.

    Dessvärre är vår erfarenhet av FR långt ifrån positiv här där vi bor.
    Vi vet att de inte ska ta ställning för någon part men önskvärt är att de kan se det ur barnperspektivet, vad som blir bäst för barnen vilket säkert ibland kan vara svårt att urskilja.
    Då är det viktigt att att FR är professionella och det är tyvärr inte vår erfarenhet.

    Hur fungerar FR i andra städer runt om i landet?
  8. 4
    Nej, jag tycker inte heller att hon ska behöva åka emellan 3 olika hem.

    Dessvärre är vår erfarenhet av FR långt ifrån positiv här där vi bor.
    Vi vet att de inte ska ta ställning för någon part men önskvärt är att de kan se det ur barnperspektivet, vad som blir bäst för barnen vilket säkert ibland kan vara svårt att urskilja.
    Då är det viktigt att att FR är professionella och det är tyvärr inte vår erfarenhet.

    Hur fungerar FR i andra städer runt om i landet?
  9. Medlem sedan
    Oct 1997
    #5
    Vår dotter är 6 år och jag kan med säkerhet säga att om hon fick frågan om var hon vill vara när pappa är bortrest skulle svaret bli "hos mamma".

    Precis som du får frågan om du kan ta er son, skulle jag också vilja bli tillfrågad i första hand, så är dock ej fallet.
    Kan inte pappan ta hand om dottern ska jag ej heller få göra det, sådan är känslan.

    Har funderingar på att kontakta FR men våra erfarenheter sedan tidigare gör att det känns mer eller mindre lönlöst.

    Tack för ditt svar
  10. 5
    Vår dotter är 6 år och jag kan med säkerhet säga att om hon fick frågan om var hon vill vara när pappa är bortrest skulle svaret bli "hos mamma".

    Precis som du får frågan om du kan ta er son, skulle jag också vilja bli tillfrågad i första hand, så är dock ej fallet.
    Kan inte pappan ta hand om dottern ska jag ej heller få göra det, sådan är känslan.

    Har funderingar på att kontakta FR men våra erfarenheter sedan tidigare gör att det känns mer eller mindre lönlöst.

    Tack för ditt svar
  11. Anonym
    #6

    Trist när det är så

    Jag har varit i kontakt med 2 olika FR och de har sett utifrån barnets synpunkt...

    Så det har blivit nej till galna förslag kring barnet.

    Har ni testat alla som jobbar där?
  12. 6
    Trist när det är så Jag har varit i kontakt med 2 olika FR och de har sett utifrån barnets synpunkt...

    Så det har blivit nej till galna förslag kring barnet.

    Har ni testat alla som jobbar där?
  13. Medlem sedan
    Oct 1997
    #7
    Vi har mött 2 olika personer på FR, en kvinnlig och en manlig.
    Vid det ena tillfället fick jag av kvinnan i fråga att vårt fall verkade hamnat i ett låst läge och att de inte kunde göra ngt år det...varför tror de att man söker hjälp, hade inte läget varit låst hade vi ju aldrig behövt vända oss till de...

    Suck, känns hopplöst men tycker verkligen inte att dottern ska behöva ha det som hon har det.
    Jag har alltid slagits för barnens rätt och önskar de det bästa men tyvärr har det alltid varit krångligt med dotterns pappa.
  14. 7
    Vi har mött 2 olika personer på FR, en kvinnlig och en manlig.
    Vid det ena tillfället fick jag av kvinnan i fråga att vårt fall verkade hamnat i ett låst läge och att de inte kunde göra ngt år det...varför tror de att man söker hjälp, hade inte läget varit låst hade vi ju aldrig behövt vända oss till de...

    Suck, känns hopplöst men tycker verkligen inte att dottern ska behöva ha det som hon har det.
    Jag har alltid slagits för barnens rätt och önskar de det bästa men tyvärr har det alltid varit krångligt med dotterns pappa.
  15. Anonym
    #8

    Haha vilken

    sjuk kommentar...Om allt varit bra hade FR inte behövts ju.Vilket pucko.

    I alla fall.Ring dem.Be at få ngn annan.Det kanske tom finns privat.

    Vad har för sorts avtal?
    Skrivet?Muntligt?
  16. 8
    Haha vilken sjuk kommentar...Om allt varit bra hade FR inte behövts ju.Vilket pucko.

    I alla fall.Ring dem.Be at få ngn annan.Det kanske tom finns privat.

    Vad har för sorts avtal?
    Skrivet?Muntligt?
  17. Medlem sedan
    May 2005
    #9
    Att ibland vara hos mor- och farföräldrar är bra och något som många barn tycker om. Men om det är så ofta att det kan börja betraktas som ett tredje hem, så håller jag helt med dig om att det är galet. Hon får inte ens möjlighet att vara i något av sina två egentligen hem och det känns bara taskigt. För jag tycker att det är ganska taskigt att hon inte ens får vara hos pappan när han har en ny sambo och det finns ett syskon där. Som om hon inte var en fullvärdig familjemedlem! Usch, så egoistiskt av dessa vuxna!

    Det står inget direkt i lagen, men "barnets bästa" ska man ju alltid försöka få till. Dessutom finns det viss praxis där man anser att om barnet ska ha umgänge med en förälder så ska det vara mer undantag att barnet är hos andra.

    Det låter som att pappan vill undvika och gärna utesluta dig, för att vara taskig mot dig av någon anledning, men inte fattar att det går ut över barnet.

    Att komma tillrätta med det om det inte går att komma överens är inte helt lätt, men om du tar och noterar det kommande halvåret i vilken omfattning barnet istället är hos sina farföräldrar så kanske du kan starta en process om att ändra fördelningen av boende och umgänge.
  18. 9
    Att ibland vara hos mor- och farföräldrar är bra och något som många barn tycker om. Men om det är så ofta att det kan börja betraktas som ett tredje hem, så håller jag helt med dig om att det är galet. Hon får inte ens möjlighet att vara i något av sina två egentligen hem och det känns bara taskigt. För jag tycker att det är ganska taskigt att hon inte ens får vara hos pappan när han har en ny sambo och det finns ett syskon där. Som om hon inte var en fullvärdig familjemedlem! Usch, så egoistiskt av dessa vuxna!

    Det står inget direkt i lagen, men "barnets bästa" ska man ju alltid försöka få till. Dessutom finns det viss praxis där man anser att om barnet ska ha umgänge med en förälder så ska det vara mer undantag att barnet är hos andra.

    Det låter som att pappan vill undvika och gärna utesluta dig, för att vara taskig mot dig av någon anledning, men inte fattar att det går ut över barnet.

    Att komma tillrätta med det om det inte går att komma överens är inte helt lätt, men om du tar och noterar det kommande halvåret i vilken omfattning barnet istället är hos sina farföräldrar så kanske du kan starta en process om att ändra fördelningen av boende och umgänge.
  19. Medlem sedan
    Jan 2000
    #10
    Fast kvinnan på FR hade ju rätt egentligen.... Den hjälpen man får där, är inga klara och raka rör HUR man ska göra. Deras sätt att arbeta är ju att vägleda föräldrarna och kommer man inte överens om en sak, då blir det ju ett låst läge. För FR går ALDRIG in och säger att "nu gör ni si och så". Det får de inte ens göra, eftersom de är en rådande instans.

    Som förälder har man ju bara två val...
    1. Finner sig i situationen
    2. Gå vidare med en stämning, kanske på boendet eller vårdnaden, eller bägge delar.

    Det du kan göra är att prata med pappan. Erbjuda dig att ta dottern extra, men vägrar han så antingen "gillar du läget" eller går du vidare med en stämning eller en orosanmälan till soc.
  20. 10
    Fast kvinnan på FR hade ju rätt egentligen.... Den hjälpen man får där, är inga klara och raka rör HUR man ska göra. Deras sätt att arbeta är ju att vägleda föräldrarna och kommer man inte överens om en sak, då blir det ju ett låst läge. För FR går ALDRIG in och säger att "nu gör ni si och så". Det får de inte ens göra, eftersom de är en rådande instans.

    Som förälder har man ju bara två val...
    1. Finner sig i situationen
    2. Gå vidare med en stämning, kanske på boendet eller vårdnaden, eller bägge delar.

    Det du kan göra är att prata med pappan. Erbjuda dig att ta dottern extra, men vägrar han så antingen "gillar du läget" eller går du vidare med en stämning eller en orosanmälan till soc.
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar