Vet inte vad jag vill
Abort
  1. Anonym
    #1

    Vet inte vad jag vill

    Hej!
    verkar vara knapert med aktivitet här men jag behöver skriva av mig...
    Har 2 barn sen tidigare och vi hade bestämt att vi var färdiga men i söndags så satt jag ändå med ett positivt grav.resultat. Som vi kämpade för att få till 2an men det verkar kroppen ha glömt och nu kan det tydligen bli gravid på egen hand igen, suck. Känner att detta är något av er mardrömssituation...
    vi har ett hyfsat stabilt förhållande men visst har det varit bitvis kämpigt under småbarnsåren och det känns som att vi båda tyckte det var väldigt skönt att vi var "ute på andra sidan" och skulle kunna börja göra lite mer roliga saker och inte ha konstant sömnbrist. Jag har egentligen alltid velat ha många barn men hade landat i att det var färdigt och njöt av att få tillbaka min kropp (har haft lite fogproblem -fast inte allvarliga) mm.
    Men nu, orkar jag det här och pallar ffa vår relation det här! Jag tror vi skulle fixa det men jag tror vi kanske inte skulle vara så glada som om vi inte utsatte oss för denna "påfrestning", vilket ju också drabbar nuvarande barnen. Mannen är säker på att han inte vill men utesluter inte att behålla det. Min logiska sida säger att det är en för stor risk och påfrestning (relation, min kropp, nuvarande barn kommer ha en kräkandes och frånvarande mamma i minst 3 mån)
    men så fort jag tänker på att ta bort det så brister det totalt. Min kropp säger nej till det! Jag förstår faktiskt inte riktigt vad min kropp säger...funderar också på om det inte är "normalt" att kroppen protesterar kring tankarna på att ta bort det. Eller så är det så enkelt som att jag verkligen vill. Jag känner ju inga tvivel kring att detta barn skulle få ett bra liv och berika mitt liv i längden. Men det skulle ju i princip gälla hur många barn vi än skaffade men vi måste ju orka och kunna få njuta av livet nu också.

    Vet inte vad jag vill med detta riktigt - kanske höra ifall någon är eller varit i liknande situation och hur ni resonerade och gjorde!

    Från en just nu rätt ynklig människa....
  2. 1
    Vet inte vad jag vill Hej!
    verkar vara knapert med aktivitet här men jag behöver skriva av mig...
    Har 2 barn sen tidigare och vi hade bestämt att vi var färdiga men i söndags så satt jag ändå med ett positivt grav.resultat. Som vi kämpade för att få till 2an men det verkar kroppen ha glömt och nu kan det tydligen bli gravid på egen hand igen, suck. Känner att detta är något av er mardrömssituation...
    vi har ett hyfsat stabilt förhållande men visst har det varit bitvis kämpigt under småbarnsåren och det känns som att vi båda tyckte det var väldigt skönt att vi var "ute på andra sidan" och skulle kunna börja göra lite mer roliga saker och inte ha konstant sömnbrist. Jag har egentligen alltid velat ha många barn men hade landat i att det var färdigt och njöt av att få tillbaka min kropp (har haft lite fogproblem -fast inte allvarliga) mm.
    Men nu, orkar jag det här och pallar ffa vår relation det här! Jag tror vi skulle fixa det men jag tror vi kanske inte skulle vara så glada som om vi inte utsatte oss för denna "påfrestning", vilket ju också drabbar nuvarande barnen. Mannen är säker på att han inte vill men utesluter inte att behålla det. Min logiska sida säger att det är en för stor risk och påfrestning (relation, min kropp, nuvarande barn kommer ha en kräkandes och frånvarande mamma i minst 3 mån)
    men så fort jag tänker på att ta bort det så brister det totalt. Min kropp säger nej till det! Jag förstår faktiskt inte riktigt vad min kropp säger...funderar också på om det inte är "normalt" att kroppen protesterar kring tankarna på att ta bort det. Eller så är det så enkelt som att jag verkligen vill. Jag känner ju inga tvivel kring att detta barn skulle få ett bra liv och berika mitt liv i längden. Men det skulle ju i princip gälla hur många barn vi än skaffade men vi måste ju orka och kunna få njuta av livet nu också.

    Vet inte vad jag vill med detta riktigt - kanske höra ifall någon är eller varit i liknande situation och hur ni resonerade och gjorde!

    Från en just nu rätt ynklig människa....
  3. Anonym
    #2
    Hej satt i samma sits som dig för 2 år sen ungefär, hade 2 barn på 3 och 5 och vi var nöjda och glada, huset var färdigrenoverat med 1 rum till varje barn, bilen lagom stor mm och helt plötsligt så knackar en 3:a på. Våndades i flera veckor, mannen ville absolut inte och min hjärna sa nej men hjärtat vrålade JOOO, beställde tid för abort och när jag satt i stolen på läkarundersökningen innan så bara kände jag att jag kan inte ta bort vårt barn, det går bara inte så jag berättade för mannen om mitt beslut och sa att antingen fick han välja mig och bebisen eller så får vi separera, tack o lov stannade han och idag har vi världens goaste lilla solstråle som jag inte har ångrat en sekund att vi behöll och inte mannen heller för den delen och nu försöker vi få en nr 4 oxå.
    Jag har även en abort bakom mig och jag har aldrig ångrat den heller, visst kan jag fundera ibland på vad som skulle ha hänt i mitt liv om jag hade behållt det barnet och hur gammal hen skulle vara idag mm,men jag ångrar INTE min abort , så mitt råd är att lyssna på ditt hjärta och låt ingen annan påverka dig oavsett vad du väljer så är det rätt val för dig. Kram och lycka till oavsett vägval
  4. 2
    Hej satt i samma sits som dig för 2 år sen ungefär, hade 2 barn på 3 och 5 och vi var nöjda och glada, huset var färdigrenoverat med 1 rum till varje barn, bilen lagom stor mm och helt plötsligt så knackar en 3:a på. Våndades i flera veckor, mannen ville absolut inte och min hjärna sa nej men hjärtat vrålade JOOO, beställde tid för abort och när jag satt i stolen på läkarundersökningen innan så bara kände jag att jag kan inte ta bort vårt barn, det går bara inte så jag berättade för mannen om mitt beslut och sa att antingen fick han välja mig och bebisen eller så får vi separera, tack o lov stannade han och idag har vi världens goaste lilla solstråle som jag inte har ångrat en sekund att vi behöll och inte mannen heller för den delen och nu försöker vi få en nr 4 oxå.
    Jag har även en abort bakom mig och jag har aldrig ångrat den heller, visst kan jag fundera ibland på vad som skulle ha hänt i mitt liv om jag hade behållt det barnet och hur gammal hen skulle vara idag mm,men jag ångrar INTE min abort , så mitt råd är att lyssna på ditt hjärta och låt ingen annan påverka dig oavsett vad du väljer så är det rätt val för dig. Kram och lycka till oavsett vägval
  5. Anonym
    #3
    Åh, tack för ditt svar! Skönt att höra andras erfarenhet från de som varit i samma sits. Jag tror faktiskt vi kommer behålla barnet men vi har väl inte helt bestämt oss ännu. Har också varit på abortmottagningen och det känns bara inte rätt...
    Livet rusar på i 110 så det är svårt att få till bra stunder att prata om det men i veckan måste vi bestämma oss, känner jag. Måste också bearbeta att jag kommer bli en rätt gammal mamma (är jag väl förvisso redan och så blir det jobbigt att berätta på jobbet. Men annars kan det nog bli bra! Har blivit lovad medicin mot illamående också så jag kanske tom slipper kräkas varje dag...!
  6. 3
    Åh, tack för ditt svar! Skönt att höra andras erfarenhet från de som varit i samma sits. Jag tror faktiskt vi kommer behålla barnet men vi har väl inte helt bestämt oss ännu. Har också varit på abortmottagningen och det känns bara inte rätt...
    Livet rusar på i 110 så det är svårt att få till bra stunder att prata om det men i veckan måste vi bestämma oss, känner jag. Måste också bearbeta att jag kommer bli en rätt gammal mamma (är jag väl förvisso redan och så blir det jobbigt att berätta på jobbet. Men annars kan det nog bli bra! Har blivit lovad medicin mot illamående också så jag kanske tom slipper kräkas varje dag...!
  7. Anonym
    #4
    Spännande med en 4a förresten! Tänk vad livet kan svänga!!
  8. 4
    Spännande med en 4a förresten! Tänk vad livet kan svänga!!
  9. Anonym
    #5
    Hur gick det ??? Jag är oxå gammal (blir 43 i år) men skit samma säger jag
  10. 5
    Hur gick det ??? Jag är oxå gammal (blir 43 i år) men skit samma säger jag
  11. Medlem sedan
    Apr 2017
    #6
    ..
  12. 6
    ..
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar