Depression i klimakteriet?
Medelålders 45+
  1. 48 år
    #1

    Depression i klimakteriet?

    Jag har ett svagt minne av att jag för ca 25 år sedan överhörde min mamma prata med sin väninna om att hon reagerade på klimakteriet med depression, och nu är jag där. Snart i klimakteriet (har ffarande hyfsat regelbunden mens), och definitivt på väg in i en depression känns det som.

    Av olika anledningar kan jag inte prata med mamma om detta, men är det någon som vet någo mer? Är det vanligt att man blir deprimerad enbart av klimakteriet? Jag har inget annat att vara deprimierad över..... Kan man medicinera bort?

    Tar tacksam emot all input.....
  2. 1
    Depression i klimakteriet? Jag har ett svagt minne av att jag för ca 25 år sedan överhörde min mamma prata med sin väninna om att hon reagerade på klimakteriet med depression, och nu är jag där. Snart i klimakteriet (har ffarande hyfsat regelbunden mens), och definitivt på väg in i en depression känns det som.

    Av olika anledningar kan jag inte prata med mamma om detta, men är det någon som vet någo mer? Är det vanligt att man blir deprimerad enbart av klimakteriet? Jag har inget annat att vara deprimierad över..... Kan man medicinera bort?

    Tar tacksam emot all input.....
  3. Anonym
    #2
    Jo, jag har också hört att man kan bli deprimerad i klimakteriet. Jag tror att man kan få medicin, om det anses befogat.
  4. 2
    Jo, jag har också hört att man kan bli deprimerad i klimakteriet. Jag tror att man kan få medicin, om det anses befogat.
  5. Klart
    #3
    Klart att man kan. Man får ju både hormonobalans i kroppen - som även påverkar hjärnan - OCH detta att mycket ändras i livet som kan vara svårt att förlika sig med.

    Man förlorar definitivt förmågan att få fler barn - och bara vetskapen att det inte går kan göra en ledsen, även om man inte skulle vilja ha ett barn till att ta hand om I PRAKTIKEN mera i den åldern.

    Man förlorar i attraktivitet. Mannen kanske lämnar en för någon yngre, och är man redan ensam så blir man oftast förbigången av yngre och vackrare kvinnor. I alla fall i tävlingen om de attraktiva männen.

    Har man skaffat barn tidigt, så flyttar barnen också hemifrån i den vevan, och man känner kanske att man inte har någon funktion längre.

    Arbetsmässigt, så är det definitivt för sent att skaffa sig en ny utbildning, om man haft sådana drömmar, och är man inte redan chef eller har nått annan topposition om man haft sådana drömmar, så kommer det antagligen inte att hända mera.

    Det blir också mer och mer uppenbart, att de yngre i omgivningen - och för varje år är det en större och större del av omgivningen som består av yngre än man själv - ser en som en tant. Att de inte riktigt räknar med en längre, när det gäller beslutsfattande om sådant som är viktigt.

    Undra på att man blir deprimerad..? :-(
  6. 3
    Klart att man kan. Man får ju både hormonobalans i kroppen - som även påverkar hjärnan - OCH detta att mycket ändras i livet som kan vara svårt att förlika sig med.

    Man förlorar definitivt förmågan att få fler barn - och bara vetskapen att det inte går kan göra en ledsen, även om man inte skulle vilja ha ett barn till att ta hand om I PRAKTIKEN mera i den åldern.

    Man förlorar i attraktivitet. Mannen kanske lämnar en för någon yngre, och är man redan ensam så blir man oftast förbigången av yngre och vackrare kvinnor. I alla fall i tävlingen om de attraktiva männen.

    Har man skaffat barn tidigt, så flyttar barnen också hemifrån i den vevan, och man känner kanske att man inte har någon funktion längre.

    Arbetsmässigt, så är det definitivt för sent att skaffa sig en ny utbildning, om man haft sådana drömmar, och är man inte redan chef eller har nått annan topposition om man haft sådana drömmar, så kommer det antagligen inte att hända mera.

    Det blir också mer och mer uppenbart, att de yngre i omgivningen - och för varje år är det en större och större del av omgivningen som består av yngre än man själv - ser en som en tant. Att de inte riktigt räknar med en längre, när det gäller beslutsfattande om sådant som är viktigt.

    Undra på att man blir deprimerad..? :-(
  7. Serafen
    #4
    Var inte så negativ det kan fortfarande finnas möjlighet, bland annat inom vården. Sedan inträffar ju klimakteriet i så olika åldrar, en del är under fyrtio medans andra är närmre sextio när de kommer dit. När jag påbörjade en utbildning för några år sedan hade jag en kursare som passerat femtio. Visst är det svårare men det behöver inte vara helt kört. Dessutom finns det ju de som tycker att man ska jobba tills man är minst sjuttio.

    Arbetsmässigt, så är det definitivt för sent att skaffa sig en ny utbildning, om man haft sådana drömmar, och är man inte redan chef eller har nått annan topposition om man haft sådana drömmar, så kommer det antagligen inte att hända mera.
  8. 4
    Var inte så negativ det kan fortfarande finnas möjlighet, bland annat inom vården. Sedan inträffar ju klimakteriet i så olika åldrar, en del är under fyrtio medans andra är närmre sextio när de kommer dit. När jag påbörjade en utbildning för några år sedan hade jag en kursare som passerat femtio. Visst är det svårare men det behöver inte vara helt kört. Dessutom finns det ju de som tycker att man ska jobba tills man är minst sjuttio.

    Arbetsmässigt, så är det definitivt för sent att skaffa sig en ny utbildning, om man haft sådana drömmar, och är man inte redan chef eller har nått annan topposition om man haft sådana drömmar, så kommer det antagligen inte att hända mera.
  9. Medlem sedan
    jan 2000
    Forumvärd
    #5
    Oj vilken svart bild du målar upp
    54 år, har inte haft mens på ett år och känner inte igen mig någonstans.
    Attraktiv, min sambo tycker jag är lika snygg fortfarande
    Mer barn, har aldrig velat ha det, ser inte det som något större problem
    I arbetet går det bara bra, ser samma sak med mina jämnåriga, man är faktiskt inte äldre än 54 och har minst 11 år kvar att ge i arbetslivet
    Nix, håller inte med dig någonstans
    Det enda som kan stämma är att hormonerna spökar, men jag måste nog säga att det var värre med PMS
  10. 5
    Oj vilken svart bild du målar upp
    54 år, har inte haft mens på ett år och känner inte igen mig någonstans.
    Attraktiv, min sambo tycker jag är lika snygg fortfarande
    Mer barn, har aldrig velat ha det, ser inte det som något större problem
    I arbetet går det bara bra, ser samma sak med mina jämnåriga, man är faktiskt inte äldre än 54 och har minst 11 år kvar att ge i arbetslivet
    Nix, håller inte med dig någonstans
    Det enda som kan stämma är att hormonerna spökar, men jag måste nog säga att det var värre med PMS
  11. Medlem sedan
    jan 2001
    #6
    Jag har inte känt mig deprimerad, men jag känner ändå igen en del av de tankar du beskriver. Det är en ganska stor förändring och kan ta lite tid att anpassa sig. Det finns ju fördelar också som tur är. Att slippa mensen måste ju vara skönt (är inte där än) och man kan ha sex utan att behöva fundera på om man blir gravid. Att man inte längre väcker samma uppmärksamhet som kvinna har även fördelar - det är inte längre lika kinkigt hur man ser ut. Yngre personer ser upp till en och man får mer respekt. Man har mycket erfarenhet och har hunnit lära sig mycket saker. Man bryr sig oftast mindre om vad andra tycker och blir lugnare.
    Jag tyckte det var en rätt jobbig omställning när jag närmade mig 50, men efter fyllda 50 år så har jag börjat se fördelarna.
  12. 6
    Jag har inte känt mig deprimerad, men jag känner ändå igen en del av de tankar du beskriver. Det är en ganska stor förändring och kan ta lite tid att anpassa sig. Det finns ju fördelar också som tur är. Att slippa mensen måste ju vara skönt (är inte där än) och man kan ha sex utan att behöva fundera på om man blir gravid. Att man inte längre väcker samma uppmärksamhet som kvinna har även fördelar - det är inte längre lika kinkigt hur man ser ut. Yngre personer ser upp till en och man får mer respekt. Man har mycket erfarenhet och har hunnit lära sig mycket saker. Man bryr sig oftast mindre om vad andra tycker och blir lugnare.
    Jag tyckte det var en rätt jobbig omställning när jag närmade mig 50, men efter fyllda 50 år så har jag börjat se fördelarna.
  13. Anonym
    #7
    Finns andra som kan bli deppade av annat. Finns andra (inte bara de som är 45+, även yngre) som är glada över att slippa arbeta, i alla fall inte på heltid. Andra som tycker att, får de inte fler barn, så är de nöjda ändå, efter erfarenheten av att ha egna ibland alltför krävande barn. Och så finns det 45+ som fortfarande känner sig attraktiva och sexiga, älskar sina kroppar, bekymrar sig inte om en man skulle lämna dem för någon yngre, för om mannen tycker att hans kvinna inte duger för honom, så finns de många andra män både yngre och äldre män där ute som vill ha kvinnor 45+, dessa kvinnor TROR inte att det är så, de VET att det är så!
  14. 7
    Finns andra som kan bli deppade av annat. Finns andra (inte bara de som är 45+, även yngre) som är glada över att slippa arbeta, i alla fall inte på heltid. Andra som tycker att, får de inte fler barn, så är de nöjda ändå, efter erfarenheten av att ha egna ibland alltför krävande barn. Och så finns det 45+ som fortfarande känner sig attraktiva och sexiga, älskar sina kroppar, bekymrar sig inte om en man skulle lämna dem för någon yngre, för om mannen tycker att hans kvinna inte duger för honom, så finns de många andra män både yngre och äldre män där ute som vill ha kvinnor 45+, dessa kvinnor TROR inte att det är så, de VET att det är så!
  15. Anonym
    #8
    Absolut, det finns de som vill jobba så länge det går, även om kvinnan är 70 och mannen är 80+, känner till såna fall. Men oftast har dessa människor ett väldigt trist liv, de vill inte vara hemma ensamma och prata med sina väggar, vissa av dem gillar att skvallra, så de måste bara ta sig till jobbet, inte nödvändigtvis för att de gillar sitt jobb, utan för att kunna få skvallra tills det gör ont i tungan och kunna göra så varje dag, så helgerna är pest för såna människor. Sedan så när det gäller 80+ åringen, han ville inte komma hem, utan stanna på (min) arbetsplats, för att han ville slippa sin fru där hemma.
  16. 8
    Absolut, det finns de som vill jobba så länge det går, även om kvinnan är 70 och mannen är 80+, känner till såna fall. Men oftast har dessa människor ett väldigt trist liv, de vill inte vara hemma ensamma och prata med sina väggar, vissa av dem gillar att skvallra, så de måste bara ta sig till jobbet, inte nödvändigtvis för att de gillar sitt jobb, utan för att kunna få skvallra tills det gör ont i tungan och kunna göra så varje dag, så helgerna är pest för såna människor. Sedan så när det gäller 80+ åringen, han ville inte komma hem, utan stanna på (min) arbetsplats, för att han ville slippa sin fru där hemma.
  17. Anonym
    #9
    Jag har läst i Vårdguiden att de flesta kvinnorna som kommer i klimakteriet och även när klimakteriet är över, så är det en väldigt rolig ålder 50+ epok för dem, och varför det kan man undra? Vill ni veta?
  18. 9
    Jag har läst i Vårdguiden att de flesta kvinnorna som kommer i klimakteriet och även när klimakteriet är över, så är det en väldigt rolig ålder 50+ epok för dem, och varför det kan man undra? Vill ni veta?
  19. Serafen
    #10
    Ja, det är ju den andra puberteten Eller en frigörelseprocess för de som inte hade det, när de var i puberteten.
  20. 10
    Ja, det är ju den andra puberteten Eller en frigörelseprocess för de som inte hade det, när de var i puberteten.
  21. Serafen
    #11
    Ja, det kan ju hända att det blir en sådan effekt Allt är inte positivt för alla. Men jag tycker att det är på tok för tidigt att gräva ner sig så, som ts skriver, när man bara är 48 år.
  22. 11
    Ja, det kan ju hända att det blir en sådan effekt Allt är inte positivt för alla. Men jag tycker att det är på tok för tidigt att gräva ner sig så, som ts skriver, när man bara är 48 år.
  23. Serafen
    #12
    Men jag vill också gärna veta vad du syftade på.
  24. 12
    Men jag vill också gärna veta vad du syftade på.
  25. Medlem sedan
    maj 2018
    #13
    Läkemedel mot klimakteriet - http://shytobuy.se
  26. 13
    Läkemedel mot klimakteriet - http://shytobuy.se
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar

Faktabank

Artiklar och nyttig information