Sorg efter 24 års äktenskap.
Separation
  1. Medlem sedan
    Feb 2015
    #1

    Sorg efter 24 års äktenskap.

    Ensamhetskänslorna såååå svåra HUR kom ni över dom !?
    Hur kommer man över alla minnen och Livet man haft ihop ?
    Oavsett att jag tog ut skiljsmässa så var det ju pga vissa orsaker ,inte kärleken till honom .
    Jag är inte av denna tid att "ligga" runt ! Jag är för känslig för sådant .
    Hur träffar man någon ny?
    När bör man träffa någon ny ?
    Jag vill Leva och ha roligt ,jag är en SOL i vanliga fall och nu helt vissen ....Och VILSEN !
    Vi hade ju känt varandra mer än halva livet
    Jag kommer aldrig komma över detta !
  2. 1
    Sorg efter 24 års äktenskap. Ensamhetskänslorna såååå svåra HUR kom ni över dom !?
    Hur kommer man över alla minnen och Livet man haft ihop ?
    Oavsett att jag tog ut skiljsmässa så var det ju pga vissa orsaker ,inte kärleken till honom .
    Jag är inte av denna tid att "ligga" runt ! Jag är för känslig för sådant .
    Hur träffar man någon ny?
    När bör man träffa någon ny ?
    Jag vill Leva och ha roligt ,jag är en SOL i vanliga fall och nu helt vissen ....Och VILSEN !
    Vi hade ju känt varandra mer än halva livet
    Jag kommer aldrig komma över detta !
  3. Medlem sedan
    May 2005
    #2
    Det är ett långt äktenskap och det är givet att det är en sorg att det tar slut. Med 24 år har ni levt tillsammans ungefär en tredjedel av era liv och större delen av era vuxna liv.

    Se det som den sorgeprocess det är, tycker jag. En sådan kan se mycket olika ut från person till person. En viktigt sak tycker jag är att man är ärlig i alla fall mot sig själv i alla delar. Kanske gäller det inte dig, men jag har hört många säga just det där med att det var omständigheter snarare än kärleken till personen som gjorde att man skilde sig. Ofta tycker jag att dessa personer verkar ha en lite skev bild när det gäller vad kärlek är och att de snarare varit mer förälskade i tanken på kärlek än i personen man lever med, att många förväxlat kärlek med att ställa upp på någons respektlösa beteende och att många kvinnor i synnerhet har byggt sina relationer på drömmar och föreställningar att om de bara gör ditt och datt så kommer deras kärlek att besvaras. Eftersom det inte funkar så blir det en besvikelse, men kanske ska man börja fråga sig om det där verkligen var kärlek, i alla fall på slutet när omständigheterna blev sådana att man inte kunde fortsätta.

    Det handlar inte om att hacka på sig själv och absolut inte om att gräva ner sig. Istället handlar det just om ärlighet och en sundare syn på saker och ting, vilket är grunden för att lyckas bättre framöver.

    Finns ju ingen anledning att "ligga runt". Varför skulle man göra det? Snarare handlar det väl om att ge sig själv tid och utrymme att läka denna sorg, att komma vidare och att se till att göra förnuftiga saker. Vara rädd om sig, helt enkelt. Jag tror inte att man har råd rent känslomässigt för en massa försök och misslyckanden. Man är sårbar, men det är bara ens eget ansvar. Jag tror absolut på att man ska stå på egna ben och vara stabil, inte hitta någon ny som ska hjälpa en igenom sorgerna.

    Hur träffar man någon ny? Tja, det finns ju många sätt. Ofta händer det bara. Det är kanske inget man ska leta efter, men om man vill göra det så finns ju Internet.

    När bör man träffa någon ny? Finns väl ingen mått på det, men jag var inne lite på det ovan med att vara i balans själv innan man gör det.

    Klart att du vill leva och ha roligt! Ge dig själv tålamod. Bestäm dig inte för att tycka som du gör på slutet att "Jag kommer aldrig komma över detta!". Bestäm dig istället för att göra det. Lägg upp en strategi. Lev efter den. Skaffa dig kontroll och bara det kommer att göra det lättare.

    Så tänker jag.
  4. 2
    Det är ett långt äktenskap och det är givet att det är en sorg att det tar slut. Med 24 år har ni levt tillsammans ungefär en tredjedel av era liv och större delen av era vuxna liv.

    Se det som den sorgeprocess det är, tycker jag. En sådan kan se mycket olika ut från person till person. En viktigt sak tycker jag är att man är ärlig i alla fall mot sig själv i alla delar. Kanske gäller det inte dig, men jag har hört många säga just det där med att det var omständigheter snarare än kärleken till personen som gjorde att man skilde sig. Ofta tycker jag att dessa personer verkar ha en lite skev bild när det gäller vad kärlek är och att de snarare varit mer förälskade i tanken på kärlek än i personen man lever med, att många förväxlat kärlek med att ställa upp på någons respektlösa beteende och att många kvinnor i synnerhet har byggt sina relationer på drömmar och föreställningar att om de bara gör ditt och datt så kommer deras kärlek att besvaras. Eftersom det inte funkar så blir det en besvikelse, men kanske ska man börja fråga sig om det där verkligen var kärlek, i alla fall på slutet när omständigheterna blev sådana att man inte kunde fortsätta.

    Det handlar inte om att hacka på sig själv och absolut inte om att gräva ner sig. Istället handlar det just om ärlighet och en sundare syn på saker och ting, vilket är grunden för att lyckas bättre framöver.

    Finns ju ingen anledning att "ligga runt". Varför skulle man göra det? Snarare handlar det väl om att ge sig själv tid och utrymme att läka denna sorg, att komma vidare och att se till att göra förnuftiga saker. Vara rädd om sig, helt enkelt. Jag tror inte att man har råd rent känslomässigt för en massa försök och misslyckanden. Man är sårbar, men det är bara ens eget ansvar. Jag tror absolut på att man ska stå på egna ben och vara stabil, inte hitta någon ny som ska hjälpa en igenom sorgerna.

    Hur träffar man någon ny? Tja, det finns ju många sätt. Ofta händer det bara. Det är kanske inget man ska leta efter, men om man vill göra det så finns ju Internet.

    När bör man träffa någon ny? Finns väl ingen mått på det, men jag var inne lite på det ovan med att vara i balans själv innan man gör det.

    Klart att du vill leva och ha roligt! Ge dig själv tålamod. Bestäm dig inte för att tycka som du gör på slutet att "Jag kommer aldrig komma över detta!". Bestäm dig istället för att göra det. Lägg upp en strategi. Lev efter den. Skaffa dig kontroll och bara det kommer att göra det lättare.

    Så tänker jag.
  5. Medlem sedan
    Jan 2009
    #3
    Ensamheten var värre i förhållandet för mig. Minnena har jag kvar precis som de är dvs som fina minnen.

    Träffa någon ny bör du vänta länge med. Minst ett år troligen mer skulle jag säga. Du behöver först hitta dig själv och utvärdera ert äktenskap. Därefter kan du släppa in någon annan. Fast själv är jag ju singel trots att det är många år sedan jag separerade så risken är väl att jag har fel - att man blir för nöjd med sitt eget sällskap om man väntar för länge att det blir svårare än om man är nyseparerad och desperat.

    Ta hand om dig! Odla dina vänner och din familj. Odla dina intressen.

    Kram
    Ha det gott!
  6. 3
    Ensamheten var värre i förhållandet för mig. Minnena har jag kvar precis som de är dvs som fina minnen.

    Träffa någon ny bör du vänta länge med. Minst ett år troligen mer skulle jag säga. Du behöver först hitta dig själv och utvärdera ert äktenskap. Därefter kan du släppa in någon annan. Fast själv är jag ju singel trots att det är många år sedan jag separerade så risken är väl att jag har fel - att man blir för nöjd med sitt eget sällskap om man väntar för länge att det blir svårare än om man är nyseparerad och desperat.

    Ta hand om dig! Odla dina vänner och din familj. Odla dina intressen.

    Kram
  7. Medlem sedan
    Feb 2015
    #4
    Tusen Tack för era Ärliga svar och jag tänker så som ni ovan ! Jag tänkte då mitt hund intresse är starkt och såg fram mot en sommar med hunden i cykelkorgen och utforska parker ,fik etc ...Så går min 1 1/2år ung vovve och blir blind på ena ögat på en vecka !? och även fläck i det andra ...Jag har taskig barndom sen innan och min bästa vän i livet ,lever nykär i ny familj Jag är totalt jättelessen och lär nog få avliva henne inom kort !
    Jag famlar och hittar ingen balans,bara är och försöker hålla i rutiner !
    Inte lätt nånstans ...
    Stor kram till er .
  8. 4
    Tusen Tack för era Ärliga svar och jag tänker så som ni ovan ! Jag tänkte då mitt hund intresse är starkt och såg fram mot en sommar med hunden i cykelkorgen och utforska parker ,fik etc ...Så går min 1 1/2år ung vovve och blir blind på ena ögat på en vecka !? och även fläck i det andra ...Jag har taskig barndom sen innan och min bästa vän i livet ,lever nykär i ny familj Jag är totalt jättelessen och lär nog få avliva henne inom kort !
    Jag famlar och hittar ingen balans,bara är och försöker hålla i rutiner !
    Inte lätt nånstans ...
    Stor kram till er .
  9. Medlem sedan
    Aug 1998
    #5
    Jag hade varit tillsammans med T i 23 år när vi skiljde oss för 8 år sedan. Det första året var väldigt jobbigt, allt som man brukade göra tillsammans skulle man nu klara av på egen hand. Men när första året hade gått tyckte jag det kändes mycket bättre. Då hade man fixat en jul, en semester, barnens födelsedagar etc. en gång på egen hand. År två när det blev dags igen var det inte lika skrämmande.
    Försök hitta nya vänner istället för ny kärlek. Gå med i nån förening som gör något du gillar så träffar du andra att umgås med. Det ger mycket glädje!
  10. 5
    Jag hade varit tillsammans med T i 23 år när vi skiljde oss för 8 år sedan. Det första året var väldigt jobbigt, allt som man brukade göra tillsammans skulle man nu klara av på egen hand. Men när första året hade gått tyckte jag det kändes mycket bättre. Då hade man fixat en jul, en semester, barnens födelsedagar etc. en gång på egen hand. År två när det blev dags igen var det inte lika skrämmande.
    Försök hitta nya vänner istället för ny kärlek. Gå med i nån förening som gör något du gillar så träffar du andra att umgås med. Det ger mycket glädje!
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar