Ångest inför förlossning
Förlossning
  1. Medlem sedan
    Aug 2011
    #1

    Ångest inför förlossning

    Hej,
    Väntar mitt och sambons andra barn, vilket enligt planerna också är vårt sista. Har mått fantastiskt bra under både denna och den första graviditeten. Jag är nu i vecka 37 och medveten om att bebisen kan hälsa på precis när som helst, något jag verkligen fasar för! Känner sådan ångest inför det, inför tanken på att vår lilla familj kommer bli väldigt förändrad och vi vet inte hur, men framförallt inför tanken på att det nu är bland de sista dagarna i mitt liv jag kommer att ha ett litet liv i magen. Jag skulle kunna tänka mig vara gravid i några månader till, trots att jag verkligen tagit vara på tiden denna graviditeten och njutit av varenda rörelse dör innanför så tycker jag att det har gått alldeles för snabbt. Snart är den underbara graviditetstiden för alltid förbi och det gör mig både rädd och ledsen. Någon annan som känner/känt så eller det är bara jag?
    Börjar även bli rädd för förlossningen, hur den ska gå och hur jag och bebisen kommer att må efteråt. Förra förlossningen (för 3,5år sedan) blev inte alls som jag tänkt mig, fick mycket lustgas, hade ingen kontroll (är ett kontrollfreak) och har väldigt många minnesluckor. Vill helst inte ha så mycket lustgas igen, då jag tyckte att det var otäckt att vara så fruktansvärt utom kontroll och vet inte om jag vågar epidural. Drabbades även av en lättare förlossningsdepression förda gången och är rädd för hur det ska bli denna gången...
    Usch, många tankar snurrar och egentligen skulle jag bara vilja vara alldeles överlycklig över att det snart är dags att möta en ny liten guldklimp. Får dåligt samvete över att jag inte bara är sprudlande glad över det, vill bara fortsätta ha min stora, mysiga mage. Finns det någon som känner igen sig eller har något tips på vad jag kan göra för att komma över alla dessa jobbiga tankar??
  2. 1
    Ångest inför förlossning Hej,
    Väntar mitt och sambons andra barn, vilket enligt planerna också är vårt sista. Har mått fantastiskt bra under både denna och den första graviditeten. Jag är nu i vecka 37 och medveten om att bebisen kan hälsa på precis när som helst, något jag verkligen fasar för! Känner sådan ångest inför det, inför tanken på att vår lilla familj kommer bli väldigt förändrad och vi vet inte hur, men framförallt inför tanken på att det nu är bland de sista dagarna i mitt liv jag kommer att ha ett litet liv i magen. Jag skulle kunna tänka mig vara gravid i några månader till, trots att jag verkligen tagit vara på tiden denna graviditeten och njutit av varenda rörelse dör innanför så tycker jag att det har gått alldeles för snabbt. Snart är den underbara graviditetstiden för alltid förbi och det gör mig både rädd och ledsen. Någon annan som känner/känt så eller det är bara jag?
    Börjar även bli rädd för förlossningen, hur den ska gå och hur jag och bebisen kommer att må efteråt. Förra förlossningen (för 3,5år sedan) blev inte alls som jag tänkt mig, fick mycket lustgas, hade ingen kontroll (är ett kontrollfreak) och har väldigt många minnesluckor. Vill helst inte ha så mycket lustgas igen, då jag tyckte att det var otäckt att vara så fruktansvärt utom kontroll och vet inte om jag vågar epidural. Drabbades även av en lättare förlossningsdepression förda gången och är rädd för hur det ska bli denna gången...
    Usch, många tankar snurrar och egentligen skulle jag bara vilja vara alldeles överlycklig över att det snart är dags att möta en ny liten guldklimp. Får dåligt samvete över att jag inte bara är sprudlande glad över det, vill bara fortsätta ha min stora, mysiga mage. Finns det någon som känner igen sig eller har något tips på vad jag kan göra för att komma över alla dessa jobbiga tankar??
  3. Medlem sedan
    Jan 2011
    #2
    Hej, jag känner lite som du. Väntar också andra barnet och går in i vecka 39 imorgon. Tanken är att detta också ska bli vårt sista barn men ju mer jag tänker på det känner jag att jag kanske inte kommer vara helt nöjd med det. Jag fyller 25 i sommar och tänker att det finns stor risk att bebissuget kommer tillbaka om några år. När "alla andra" börjar bilda familj. Men det känns lite galet att tänka så redan nu. Borde ju fokusera på vad om händer nu istället Är ju så lycklig att jag har min älskade familj <3

    Jag har även lite ångest över hur jag ska räcka till som mamma till två! Dottern har precis fyllt två år, och vi ville ha två år mellan barnen så allt flyter på enligt planen, men hon är inne i en fas då hon är extra närhetskrävande nu. Så det känns lite skrämmande att vi när som helst kommer ha en liten bebis som måste få mycket av uppmärksamheten. Hur ska jag kunna tillgodose allas behov!? Känns lite överväldigande samtidigt som jag vet att det kommer lösa sig.

    Förlossningen är typ det jag oroar mig minst för. Har en positiv upplevelse i ryggsäcken och är mest taggad och nyfiken på att få uppleva en till förlossning. Men det finns så klart en liten dos av oro i bakhuvudet. Vill att allt ska gå bra och hoppas att jag kommer återhämta mig lite snabbare än jag gjorde sist. Men allt som allt ser jag fram emot att få föda igen

    Jag försöker mitt bästa att inte stressa upp mig över dom här sakerna. Tar ett djupt andetag och fokuserar på nuet. Kramar min dotter och njuter av att jag har så mycket kärlek i mitt liv. Det gör att jag får lite perspektiv och då är det lättare att undvika att alla funderingar väller över. Men jag tror ändå att det är viktigt att bearbeta det som händer i skallen också. Pratar med min sambo och försöker ventilera så gott det går. Det är dom tipsen jag har att komma med
  4. 2
    Hej, jag känner lite som du. Väntar också andra barnet och går in i vecka 39 imorgon. Tanken är att detta också ska bli vårt sista barn men ju mer jag tänker på det känner jag att jag kanske inte kommer vara helt nöjd med det. Jag fyller 25 i sommar och tänker att det finns stor risk att bebissuget kommer tillbaka om några år. När "alla andra" börjar bilda familj. Men det känns lite galet att tänka så redan nu. Borde ju fokusera på vad om händer nu istället Är ju så lycklig att jag har min älskade familj <3

    Jag har även lite ångest över hur jag ska räcka till som mamma till två! Dottern har precis fyllt två år, och vi ville ha två år mellan barnen så allt flyter på enligt planen, men hon är inne i en fas då hon är extra närhetskrävande nu. Så det känns lite skrämmande att vi när som helst kommer ha en liten bebis som måste få mycket av uppmärksamheten. Hur ska jag kunna tillgodose allas behov!? Känns lite överväldigande samtidigt som jag vet att det kommer lösa sig.

    Förlossningen är typ det jag oroar mig minst för. Har en positiv upplevelse i ryggsäcken och är mest taggad och nyfiken på att få uppleva en till förlossning. Men det finns så klart en liten dos av oro i bakhuvudet. Vill att allt ska gå bra och hoppas att jag kommer återhämta mig lite snabbare än jag gjorde sist. Men allt som allt ser jag fram emot att få föda igen

    Jag försöker mitt bästa att inte stressa upp mig över dom här sakerna. Tar ett djupt andetag och fokuserar på nuet. Kramar min dotter och njuter av att jag har så mycket kärlek i mitt liv. Det gör att jag får lite perspektiv och då är det lättare att undvika att alla funderingar väller över. Men jag tror ändå att det är viktigt att bearbeta det som händer i skallen också. Pratar med min sambo och försöker ventilera så gott det går. Det är dom tipsen jag har att komma med
  5. Medlem sedan
    Aug 2011
    #3
    Skönt att någon mer känner en liten gnutta som jag iaf, så är jag inte fullständigt ensam om det..
    Blir 24 i år, så känner precis som du att man har många år kvar innan man absolut inte kan bli gravid och tänker att det därför kan tänkas komma rejäla graviditetssug framöver.. Mår ju så himla bra som gravid och älskar kulan som gör sig påmind titt som tätt..
    härligt med en positiv upplevelse sedan tidigare, försöker intala mig att allt kommer att gå mycket bättre denna gången, men är nästan mer skraj nu män förra gången -ny vet jag ju vad det är som väntar..
    Har svårt för att prata med ex BM, känner inte mig supertrygg med henne då jag haft flera olika under denna tiden, så den jag har nu har jag träffat ca 3 gånger bara.. men försöker iaf att prata lite med min sambo om det, stackarn är väl less på mig! pratar mycket med dottern om bebisen också, hon ser väldigt mycket fram emot att bli storasyster, och jag hoppas att hennes glädje håller i sig även när bebisen tittat ut.
    Får väl försöka andas och njuta av nuet bara, och försöka bearbeta tankarna - det kommer ju att bli bra, det måste bli bra!
  6. 3
    Skönt att någon mer känner en liten gnutta som jag iaf, så är jag inte fullständigt ensam om det..
    Blir 24 i år, så känner precis som du att man har många år kvar innan man absolut inte kan bli gravid och tänker att det därför kan tänkas komma rejäla graviditetssug framöver.. Mår ju så himla bra som gravid och älskar kulan som gör sig påmind titt som tätt..
    härligt med en positiv upplevelse sedan tidigare, försöker intala mig att allt kommer att gå mycket bättre denna gången, men är nästan mer skraj nu män förra gången -ny vet jag ju vad det är som väntar..
    Har svårt för att prata med ex BM, känner inte mig supertrygg med henne då jag haft flera olika under denna tiden, så den jag har nu har jag träffat ca 3 gånger bara.. men försöker iaf att prata lite med min sambo om det, stackarn är väl less på mig! pratar mycket med dottern om bebisen också, hon ser väldigt mycket fram emot att bli storasyster, och jag hoppas att hennes glädje håller i sig även när bebisen tittat ut.
    Får väl försöka andas och njuta av nuet bara, och försöka bearbeta tankarna - det kommer ju att bli bra, det måste bli bra!
  7. Medlem sedan
    Jan 2011
    #4

    Ångest inför förlossning

    Det låter bra jag har bf om två dagar nu och känner mig extremt less. Vill bara ha ut ungen nu
  8. 4
    Ångest inför förlossning Det låter bra jag har bf om två dagar nu och känner mig extremt less. Vill bara ha ut ungen nu
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar