Abort eller?
Abort
  1. Medlem sedan
    Aug 2003
    #1

    Abort eller?

    Jag är mamma till två barn (9 och 12 år) varit singel i tre månader efter nästan 7 år i särboförhållande. Jag är 40 och har känt att jag inte är klar med bebisar. Har längtat så. Nu har jag blivit gravid och livet blev plötsligt jäkligt svårt. Pappan är 48 och har inga egna barn. Han har längtat efter nåt som ger mening i hans liv. Men detta kommer ju helt olägligt. VI bor inte ihop och det "kräver" han för han vill inte att hans barn växer upp med skilda föräldrar. Jag har inga känslor för honom kvar(men det har jag inte haft under de 7 år vi varit ett par heller). Känns som pest eller kolera nu. Abort och sörja barnet jag kunde haft och chansen att jag ska få fler med tanke på min ålder minskar fort. Eller "tvingas" ge ett kärlekslöst förhållande chansen och rycka upp min andra barn från den plats de bott på de senaste 12 åren för att inte ha nån garanti för att det kommer hålla och vad gör jag då? Inte helt lätt att hitta bostad till mig och tre barn där det funkar med kompisar och skola och en hyra jag har råd med. Har inget välbetalt jobb. Är rädd att jag kommer sörja så mycket att jag inte kan ta hand om mina barn. Så apatisk som jag blir emellanåt och särskilt efter kraftiga gråtattacker. Orkar inte bry mig om nåt och vill bara dö vid tanken på att döda mitt barn. Så ska jag välja pest eller kolera och hoppas på att det löser sig ändå på nåt sätt?
  2. 1
    Abort eller? Jag är mamma till två barn (9 och 12 år) varit singel i tre månader efter nästan 7 år i särboförhållande. Jag är 40 och har känt att jag inte är klar med bebisar. Har längtat så. Nu har jag blivit gravid och livet blev plötsligt jäkligt svårt. Pappan är 48 och har inga egna barn. Han har längtat efter nåt som ger mening i hans liv. Men detta kommer ju helt olägligt. VI bor inte ihop och det "kräver" han för han vill inte att hans barn växer upp med skilda föräldrar. Jag har inga känslor för honom kvar(men det har jag inte haft under de 7 år vi varit ett par heller). Känns som pest eller kolera nu. Abort och sörja barnet jag kunde haft och chansen att jag ska få fler med tanke på min ålder minskar fort. Eller "tvingas" ge ett kärlekslöst förhållande chansen och rycka upp min andra barn från den plats de bott på de senaste 12 åren för att inte ha nån garanti för att det kommer hålla och vad gör jag då? Inte helt lätt att hitta bostad till mig och tre barn där det funkar med kompisar och skola och en hyra jag har råd med. Har inget välbetalt jobb. Är rädd att jag kommer sörja så mycket att jag inte kan ta hand om mina barn. Så apatisk som jag blir emellanåt och särskilt efter kraftiga gråtattacker. Orkar inte bry mig om nåt och vill bara dö vid tanken på att döda mitt barn. Så ska jag välja pest eller kolera och hoppas på att det löser sig ändå på nåt sätt?
  3. Medlem sedan
    Apr 2017
    #2
    ..
  4. 2
    ..
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar