Dagisproblem
Stora barn
  1. Anonym
    #1

    Dagisproblem

    Hej alla! Är ny här och skulle verkligen behöva era åsikter.
    Vår son är 4 1-/2 år. Smart, snäll, busig, bråkig -- precis som ett barn kan vara.
    Det har visats sig att han föredrar rutiner i livet oh så även på dagis. Han gillar inte för mycket bråk, stök och oljud samt allt för stora grupper.
    Under det senaste året har det blivit jobbigt på dagis. Han tycker om att gå dit, men under en 10 månaders period, kom/gick det 3 lärare - alla som var stora personligheter och mycket omtyckta. Vi har även haft asylbarn på skolan - alla mycket trevliga - men det har varit "mycket" om man nu kan beskriva det så, och de har kommit och gått. De har nu även bytt till en ny skola som är jättefin!

    Vi är medvetna om att han har varit lite strulig på dagis - lite puttande, knuffandes osv men inget mer aggressivt och arbetar dagligen på det hemma.
    Igår fick jag ett samtal av en pappa (förälder på dagiset) som berättade att hans dotter under en längre tid kommit hem och sagt att vårt barn slåss. Jag skämdes så! Och blev arg! Inte på föräldern men på dagis! Varför har de inte sagt något! Vi har alltid hållit en öppen dialog för att se om det dyker upp några problem. De berättar alltid om hur dagen varit, bra/dålig, men ALDRIG nämnt barnet vid namn!

    Dagiset skulle för ett år sedan haft en specialist på plats eftersom det var flera andra barn som det strulade med. Det hände aldrig, och nu har specialisten slutat. Det finns ingen annan att få, och skolan ville att vi skulle prata med BVC. De var frågande och undrade vad de kunde göra? Det är en helt normal 4 1/2 åring! Som utvecklas! De sa att det var skolans ansvar. Han är ju där flera dagar i veckan så jag kan hålla med!
    Och problemen händer aldrig hemma eller när han är och leker med andra barn. BARA i skolan.
    Hur lärarna uttrycker sig irriterar mig också eftersom det känns att han blivit en hack kyckling.

    Vi har gjort allt vi kan. Vi arbetar hårt på att det ska fungera men eftersom det bara sker på dagis - vad kan man göra? Jag känner att vi inte får något stöd från lärarna alls och att allt är vårt fel! Hjälp! Jag mår skit på grund av detta!
  2. 1
    Dagisproblem Hej alla! Är ny här och skulle verkligen behöva era åsikter.
    Vår son är 4 1-/2 år. Smart, snäll, busig, bråkig -- precis som ett barn kan vara.
    Det har visats sig att han föredrar rutiner i livet oh så även på dagis. Han gillar inte för mycket bråk, stök och oljud samt allt för stora grupper.
    Under det senaste året har det blivit jobbigt på dagis. Han tycker om att gå dit, men under en 10 månaders period, kom/gick det 3 lärare - alla som var stora personligheter och mycket omtyckta. Vi har även haft asylbarn på skolan - alla mycket trevliga - men det har varit "mycket" om man nu kan beskriva det så, och de har kommit och gått. De har nu även bytt till en ny skola som är jättefin!

    Vi är medvetna om att han har varit lite strulig på dagis - lite puttande, knuffandes osv men inget mer aggressivt och arbetar dagligen på det hemma.
    Igår fick jag ett samtal av en pappa (förälder på dagiset) som berättade att hans dotter under en längre tid kommit hem och sagt att vårt barn slåss. Jag skämdes så! Och blev arg! Inte på föräldern men på dagis! Varför har de inte sagt något! Vi har alltid hållit en öppen dialog för att se om det dyker upp några problem. De berättar alltid om hur dagen varit, bra/dålig, men ALDRIG nämnt barnet vid namn!

    Dagiset skulle för ett år sedan haft en specialist på plats eftersom det var flera andra barn som det strulade med. Det hände aldrig, och nu har specialisten slutat. Det finns ingen annan att få, och skolan ville att vi skulle prata med BVC. De var frågande och undrade vad de kunde göra? Det är en helt normal 4 1/2 åring! Som utvecklas! De sa att det var skolans ansvar. Han är ju där flera dagar i veckan så jag kan hålla med!
    Och problemen händer aldrig hemma eller när han är och leker med andra barn. BARA i skolan.
    Hur lärarna uttrycker sig irriterar mig också eftersom det känns att han blivit en hack kyckling.

    Vi har gjort allt vi kan. Vi arbetar hårt på att det ska fungera men eftersom det bara sker på dagis - vad kan man göra? Jag känner att vi inte får något stöd från lärarna alls och att allt är vårt fel! Hjälp! Jag mår skit på grund av detta!
  3. Medlem sedan
    Jan 2000
    #2
    Det är ju föräldrarna som lägger grunden i hemmet, uppfostran osv och mer än så kan man inte begära. Är pojken trygg och mår bra så är det inget man behöver slå på stortrumman om.

    När saker och ting sker på förskolan, så ska personalen där tar det anser jag. Jag tycker ärligt talat det är dålig stil att föräldrar ringer hem och klagar på barnet. För mig är det detsamma som att min kollega ringer hem till mig och inte vågar ta konflikter på jobbet.

    Prata med personalen! Det är deras jobb att lösa problematiken där. Se är det konstigt att personal inte fått några indikationer att det är ett problem. Varför har inte de andra föräldrarna sagt något till personalen?

    Jag förstår din maktlöshet men som du själv skriver, barn utvecklas, det händer mycket i den åldern, både runt om och inom dem. saker de inte verbalt kan förklara, kommer ut på annat sätt. Fortsätt "arbetet" hemma med att vara snäll mot varandra, dela med sig men där finns också gränser. Barn ska inte ta vad som och på så sätt bli utnyttjade för deras godhet.
  4. 2
    Det är ju föräldrarna som lägger grunden i hemmet, uppfostran osv och mer än så kan man inte begära. Är pojken trygg och mår bra så är det inget man behöver slå på stortrumman om.

    När saker och ting sker på förskolan, så ska personalen där tar det anser jag. Jag tycker ärligt talat det är dålig stil att föräldrar ringer hem och klagar på barnet. För mig är det detsamma som att min kollega ringer hem till mig och inte vågar ta konflikter på jobbet.

    Prata med personalen! Det är deras jobb att lösa problematiken där. Se är det konstigt att personal inte fått några indikationer att det är ett problem. Varför har inte de andra föräldrarna sagt något till personalen?

    Jag förstår din maktlöshet men som du själv skriver, barn utvecklas, det händer mycket i den åldern, både runt om och inom dem. saker de inte verbalt kan förklara, kommer ut på annat sätt. Fortsätt "arbetet" hemma med att vara snäll mot varandra, dela med sig men där finns också gränser. Barn ska inte ta vad som och på så sätt bli utnyttjade för deras godhet.
  5. Medlem sedan
    Sep 2016
    #3
    Hur går det?

    Hade pappan pratat med personalen eller ringde han dej först?

    Jag tror att barn som föredrar rutiner också är känsligare bråk, stök, oljud men uppenbart också större förändringar.
    Har tre lärare som han tyckt om slutat på kort tid är det inte så konstigt om han blir stökig.

    Du kan fråga andra föräldrar om hur dom tycker att det fungerar, tycker personalen att det inte finns några problem för att dom kan lösa dom eller för att dom ignorerar?
  6. 3
    Hur går det?

    Hade pappan pratat med personalen eller ringde han dej först?

    Jag tror att barn som föredrar rutiner också är känsligare bråk, stök, oljud men uppenbart också större förändringar.
    Har tre lärare som han tyckt om slutat på kort tid är det inte så konstigt om han blir stökig.

    Du kan fråga andra föräldrar om hur dom tycker att det fungerar, tycker personalen att det inte finns några problem för att dom kan lösa dom eller för att dom ignorerar?
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar