Sladdis vid 38 års ålder
Planera för barn
  1. Medlem sedan
    Aug 2016
    #1

    Sladdis vid 38 års ålder

    Jag är 38 år och min make är 40 år. Han har 2 st barn 8 och 13 år från ett tidigare förhållande och jag har också 2 st 19 och 16 år från ett tidigare förhållande. Vi har varit ett par sen 5 år tillbaka och gifta i 3 år. Jag blev gravid för 1 år sedan och det var inte planerat, men slutade tyvärr i missfall. Vi har sagt att vi inte ska några gemensamma barn då vi redan har huset fullt och vi har blivit äldre, men ändå så hände något med oss och vi började faktiskt bli lite sugna på en liten bebis.

    Är vi hel gala som tänker kanske börja om? Orkar man?

    Någon i samma situation eller någon som antingen har eller planerar för en sladdis?

    Jag skulle vara tacksam för lite råd
  2. 1
    Sladdis vid 38 års ålder Jag är 38 år och min make är 40 år. Han har 2 st barn 8 och 13 år från ett tidigare förhållande och jag har också 2 st 19 och 16 år från ett tidigare förhållande. Vi har varit ett par sen 5 år tillbaka och gifta i 3 år. Jag blev gravid för 1 år sedan och det var inte planerat, men slutade tyvärr i missfall. Vi har sagt att vi inte ska några gemensamma barn då vi redan har huset fullt och vi har blivit äldre, men ändå så hände något med oss och vi började faktiskt bli lite sugna på en liten bebis.

    Är vi hel gala som tänker kanske börja om? Orkar man?

    Någon i samma situation eller någon som antingen har eller planerar för en sladdis?

    Jag skulle vara tacksam för lite råd
  3. Fru lindstöm
    #2
    Hej 😃
    Känner igen mig mycket i dig.
    Jag är också 38 och planerar en sladdis. Vi har båda barn sedan tidigare och den äldsta är 20 år.
    Min man är 45, så ska det bli av så är det väl nu.
    Jag hörde av en bekant att det är i dag vanligare med 40 åringar som får barn än 20 åringar, så nu är vi moderna

    Självklart finns det ju oro med åldern och ork osv, men att vara rädd är ju också naturligt.
    Man har ju aldrig ett helt perfekt läge. Ska man vänta på det, då blir det inga fler barn.
    Vi är två människor som älskar varandra. Vi har det bra och kan ge ett barn det den behöver. Jag tror att det blir jobbigare kroppsligt, men psykiskt är jag mera lugn och närvarande än när jag var yngre.
    Alla åldrar har sina för o nackdelar, men ska vi fokusera på det positiva så är jag mentalt starkare i dag än för 20 år sedan.
  4. 2
    Hej 😃
    Känner igen mig mycket i dig.
    Jag är också 38 och planerar en sladdis. Vi har båda barn sedan tidigare och den äldsta är 20 år.
    Min man är 45, så ska det bli av så är det väl nu.
    Jag hörde av en bekant att det är i dag vanligare med 40 åringar som får barn än 20 åringar, så nu är vi moderna

    Självklart finns det ju oro med åldern och ork osv, men att vara rädd är ju också naturligt.
    Man har ju aldrig ett helt perfekt läge. Ska man vänta på det, då blir det inga fler barn.
    Vi är två människor som älskar varandra. Vi har det bra och kan ge ett barn det den behöver. Jag tror att det blir jobbigare kroppsligt, men psykiskt är jag mera lugn och närvarande än när jag var yngre.
    Alla åldrar har sina för o nackdelar, men ska vi fokusera på det positiva så är jag mentalt starkare i dag än för 20 år sedan.
  5. Medlem sedan
    Aug 2016
    #3
    Hej! Jag och min man har fyra barn mellan 7 och 18 år....Vi har funderat på bebis ett tag och gjorde till slut slag i saken! Nu är jag i vecka 4 och vi båda är 39 år...Det känns ännu bättre än väntat och det ska verkligen bli roligt! Vid min första graviditet var jag 21 och nu 39.....känns härligt att få vara med om detta en sista gång Jag antar att jag försöker säga att ni borde göra ett försök om ni är sugna
  6. 3
    Hej! Jag och min man har fyra barn mellan 7 och 18 år....Vi har funderat på bebis ett tag och gjorde till slut slag i saken! Nu är jag i vecka 4 och vi båda är 39 år...Det känns ännu bättre än väntat och det ska verkligen bli roligt! Vid min första graviditet var jag 21 och nu 39.....känns härligt att få vara med om detta en sista gång Jag antar att jag försöker säga att ni borde göra ett försök om ni är sugna
  7. Medlem sedan
    Aug 2016
    #4
    Citat Ursprungligen postat av Fru lindstöm Visa inlägg
    Hej 😃
    Känner igen mig mycket i dig.
    Jag är också 38 och planerar en sladdis. Vi har båda barn sedan tidigare och den äldsta är 20 år.
    Min man är 45, så ska det bli av så är det väl nu.
    Jag hörde av en bekant att det är i dag vanligare med 40 åringar som får barn än 20 åringar, så nu är vi moderna

    Självklart finns det ju oro med åldern och ork osv, men att vara rädd är ju också naturligt.
    Man har ju aldrig ett helt perfekt läge. Ska man vänta på det, då blir det inga fler barn.
    Vi är två människor som älskar varandra. Vi har det bra och kan ge ett barn det den behöver. Jag tror att det blir jobbigare kroppsligt, men psykiskt är jag mera lugn och närvarande än när jag var yngre.
    Alla åldrar har sina för o nackdelar, men ska vi fokusera på det positiva så är jag mentalt starkare i dag än för 20 år sedan.



    Hej! Ursäkta sent svar tillbaka, men min inloggning har inte fungerat!

    I går tog jag ut min spiral, men det gjorde jag i första hand då jag har gått upp i vikt och mått dåligt av den. Nu måste vi verkligen tänka oss för vad vi egentligen vill med allt. Även om man är sugen så är ändå beslutet svårt! Har ni kommit fram till ett beslut? Jo, man är ju mycket stabilare och mer redo för barn nu än för 19 år sen. Och så blir vi moderna ☺️☺️☺️ Hoppas vi kan följas åt och sen se vad vi beslutar oss för.
  8. 4
    Citat Ursprungligen postat av Fru lindstöm Visa inlägg
    Hej 😃
    Känner igen mig mycket i dig.
    Jag är också 38 och planerar en sladdis. Vi har båda barn sedan tidigare och den äldsta är 20 år.
    Min man är 45, så ska det bli av så är det väl nu.
    Jag hörde av en bekant att det är i dag vanligare med 40 åringar som får barn än 20 åringar, så nu är vi moderna

    Självklart finns det ju oro med åldern och ork osv, men att vara rädd är ju också naturligt.
    Man har ju aldrig ett helt perfekt läge. Ska man vänta på det, då blir det inga fler barn.
    Vi är två människor som älskar varandra. Vi har det bra och kan ge ett barn det den behöver. Jag tror att det blir jobbigare kroppsligt, men psykiskt är jag mera lugn och närvarande än när jag var yngre.
    Alla åldrar har sina för o nackdelar, men ska vi fokusera på det positiva så är jag mentalt starkare i dag än för 20 år sedan.



    Hej! Ursäkta sent svar tillbaka, men min inloggning har inte fungerat!

    I går tog jag ut min spiral, men det gjorde jag i första hand då jag har gått upp i vikt och mått dåligt av den. Nu måste vi verkligen tänka oss för vad vi egentligen vill med allt. Även om man är sugen så är ändå beslutet svårt! Har ni kommit fram till ett beslut? Jo, man är ju mycket stabilare och mer redo för barn nu än för 19 år sen. Och så blir vi moderna ☺️☺️☺️ Hoppas vi kan följas åt och sen se vad vi beslutar oss för.
  9. Medlem sedan
    Aug 2016
    #5
    Citat Ursprungligen postat av Cinq Visa inlägg
    Hej! Jag och min man har fyra barn mellan 7 och 18 år....Vi har funderat på bebis ett tag och gjorde till slut slag i saken! Nu är jag i vecka 4 och vi båda är 39 år...Det känns ännu bättre än väntat och det ska verkligen bli roligt! Vid min första graviditet var jag 21 och nu 39.....känns härligt att få vara med om detta en sista gång Jag antar att jag försöker säga att ni borde göra ett försök om ni är sugna
    Hej! Åh, vad roligt för er! Grattis!

    Vi står oxå i detta beslut och även om man är bebissugen så är det givetvis svårt ändå. Ni kanske inte har berättat än för barnen, men hoppas dom reagerar på ett positivt sätt. Jag är lite osäker på om mina barn skulle bli glada eller tycka vi är helt galna som börjar om ☺️

    Det skulle vara roligt om vi kunde fortsätta skriva och dela våra erfarenheter.

    Grattis igen till bebben därinne ☺️☺️😢
  10. 5
    Citat Ursprungligen postat av Cinq Visa inlägg
    Hej! Jag och min man har fyra barn mellan 7 och 18 år....Vi har funderat på bebis ett tag och gjorde till slut slag i saken! Nu är jag i vecka 4 och vi båda är 39 år...Det känns ännu bättre än väntat och det ska verkligen bli roligt! Vid min första graviditet var jag 21 och nu 39.....känns härligt att få vara med om detta en sista gång Jag antar att jag försöker säga att ni borde göra ett försök om ni är sugna
    Hej! Åh, vad roligt för er! Grattis!

    Vi står oxå i detta beslut och även om man är bebissugen så är det givetvis svårt ändå. Ni kanske inte har berättat än för barnen, men hoppas dom reagerar på ett positivt sätt. Jag är lite osäker på om mina barn skulle bli glada eller tycka vi är helt galna som börjar om ☺️

    Det skulle vara roligt om vi kunde fortsätta skriva och dela våra erfarenheter.

    Grattis igen till bebben därinne ☺️☺️😢
  11. Medlem sedan
    Aug 2016
    #6
    [QUOTE=Izadoras;11660986]Hej! Åh, vad roligt för er! Grattis!

    Vi står oxå i detta beslut och även om man är bebissugen så är det givetvis svårt ändå. Ni kanske inte har berättat än för barnen, men hoppas dom reagerar på ett positivt sätt. Jag är lite osäker på om mina barn skulle bli glada eller tycka vi är helt galna som börjar om ☺️

    Det skulle vara roligt om vi kunde fortsätta skriva och dela våra erfarenheter.

    Grattis igen till bebben därinne ☺️
  12. 6
    [QUOTE=Izadoras;11660986]Hej! Åh, vad roligt för er! Grattis!

    Vi står oxå i detta beslut och även om man är bebissugen så är det givetvis svårt ändå. Ni kanske inte har berättat än för barnen, men hoppas dom reagerar på ett positivt sätt. Jag är lite osäker på om mina barn skulle bli glada eller tycka vi är helt galna som börjar om ☺️

    Det skulle vara roligt om vi kunde fortsätta skriva och dela våra erfarenheter.

    Grattis igen till bebben därinne ☺️
  13. Fru lindstöm
    #7
    Hej igen ��

    Ja vi har beslutat oss. Jag slutade med mini piller för ca 4 veckor sedan.

    När vi började diskutera så var jag inne på att allt skulle vara perfekt. Jag skulle gå ner lite i vikt. Vi skulle ha flyttat. Kanske våra äldsta ha flyttat hem i från. Mm mm
    Det kom upp massa olika tankar om hur jag skulle förbereda allt på bästa sätt. Det min man fick mig att inse var, att ska vi vänta på det perfekta tillfället så kommer det aldrig bli av. Det hade han ju rätt i.


    Vi började i stället att fundera på vad vi vill. Hur vill vi att livet ska se ut framåt? Vad vill vi göra? Resa? Jobb? Osv
    Vi båda älskar barn. Jag tycker ju att barnen är det vackraste som hänt mig. Ingen har lärt mig så mycket om livet som mina barn. Dom har förgyllt vårat liv med massor av kärlek. Nu börjar våra barn bli stora, dom kommer ju alltid att vara våra barn, men dom börjar vilja flyga fritt o testa sina egna vingar.
    Vi kände att vi har tiden och vi gärna lägger den på ett till barn och sen bara låta ödet ha sin gång. Det finns inget perfekt tillfälle.
    Börjar jag analysera allt så kan jag tvivlar på tillfället, men vi blir ju inte yngre med tiden. Vi valde därför att go With the flow.... Vi kör på och sen tar vi det där i från.
    Allt brukar ordna sig.

    Jag kan känna att den här gången kan jag ge ett barn andra saker än för 20 år sedan. Det fanns fördelar med att vara ung förälder också, men i dag har jag en annan mognad, erfarenhet och lugn.
    Vi han skämma bort det här barnet. Om det nu vill sig så.

    Ni får sätta er ner och fundera vad ni vill. Försök att inte tänka så mycket på vad andra må tycka. Andra kan tycka så mycket, men det är erat liv.
    Lycka till..
    Roligt om vi är några kvinnor som kan följa varandra ��
  14. 7
    Hej igen ��

    Ja vi har beslutat oss. Jag slutade med mini piller för ca 4 veckor sedan.

    När vi började diskutera så var jag inne på att allt skulle vara perfekt. Jag skulle gå ner lite i vikt. Vi skulle ha flyttat. Kanske våra äldsta ha flyttat hem i från. Mm mm
    Det kom upp massa olika tankar om hur jag skulle förbereda allt på bästa sätt. Det min man fick mig att inse var, att ska vi vänta på det perfekta tillfället så kommer det aldrig bli av. Det hade han ju rätt i.


    Vi började i stället att fundera på vad vi vill. Hur vill vi att livet ska se ut framåt? Vad vill vi göra? Resa? Jobb? Osv
    Vi båda älskar barn. Jag tycker ju att barnen är det vackraste som hänt mig. Ingen har lärt mig så mycket om livet som mina barn. Dom har förgyllt vårat liv med massor av kärlek. Nu börjar våra barn bli stora, dom kommer ju alltid att vara våra barn, men dom börjar vilja flyga fritt o testa sina egna vingar.
    Vi kände att vi har tiden och vi gärna lägger den på ett till barn och sen bara låta ödet ha sin gång. Det finns inget perfekt tillfälle.
    Börjar jag analysera allt så kan jag tvivlar på tillfället, men vi blir ju inte yngre med tiden. Vi valde därför att go With the flow.... Vi kör på och sen tar vi det där i från.
    Allt brukar ordna sig.

    Jag kan känna att den här gången kan jag ge ett barn andra saker än för 20 år sedan. Det fanns fördelar med att vara ung förälder också, men i dag har jag en annan mognad, erfarenhet och lugn.
    Vi han skämma bort det här barnet. Om det nu vill sig så.

    Ni får sätta er ner och fundera vad ni vill. Försök att inte tänka så mycket på vad andra må tycka. Andra kan tycka så mycket, men det är erat liv.
    Lycka till..
    Roligt om vi är några kvinnor som kan följa varandra ��
  15. Fru lindstöm
    #8
    Grattis Cinq till plusset .

    Vad härligt att höra om flera kvinnor i samma situation.
    Förstår eran lycka i att få vara med om detta en sista gång.
    Fortsatt lycka till med graviditeten
  16. 8
    Grattis Cinq till plusset .

    Vad härligt att höra om flera kvinnor i samma situation.
    Förstår eran lycka i att få vara med om detta en sista gång.
    Fortsatt lycka till med graviditeten
  17. Medlem sedan
    Aug 2016
    #9
    Hej Fru Lindström!

    Åh, vad roligt att ni ska försöka, grattis! Ja, min man säger samma sak att det inte finns något perfekt tillfälle elerläge i livet för det finns alltid saker att göra eller fixa först. Jag tänkte också att försöka gå ner i vikt först då jag har ökat en del sen jag satte in min hormonspiral, i förrgår åkte den ut dels för vikten och för att jag inte mådde bra av den. Och vem vet den kanske åkte ut för andra skäl också

    Jag känner exakt som dig att barnen börjar bli stora och det känns som att vi har tid och lust för ännu en liten bebis. Vi ska prata och fundera ett tag till innan vi beslutar oss.

    Har ni sen innan gemensamma barn?

    Vi har inga gemensamma barn utan från tidigare förhållande.

    Jag vill gärna följas åt och hoppas Cinq också vill hänga på
  18. 9
    Hej Fru Lindström!

    Åh, vad roligt att ni ska försöka, grattis! Ja, min man säger samma sak att det inte finns något perfekt tillfälle elerläge i livet för det finns alltid saker att göra eller fixa först. Jag tänkte också att försöka gå ner i vikt först då jag har ökat en del sen jag satte in min hormonspiral, i förrgår åkte den ut dels för vikten och för att jag inte mådde bra av den. Och vem vet den kanske åkte ut för andra skäl också

    Jag känner exakt som dig att barnen börjar bli stora och det känns som att vi har tid och lust för ännu en liten bebis. Vi ska prata och fundera ett tag till innan vi beslutar oss.

    Har ni sen innan gemensamma barn?

    Vi har inga gemensamma barn utan från tidigare förhållande.

    Jag vill gärna följas åt och hoppas Cinq också vill hänga på
  19. Medlem sedan
    Aug 2016
    #10
    Citat Ursprungligen postat av Izadoras Visa inlägg
    Hej! Åh, vad roligt för er! Grattis!

    Vi står oxå i detta beslut och även om man är bebissugen så är det givetvis svårt ändå. Ni kanske inte har berättat än för barnen, men hoppas dom reagerar på ett positivt sätt. Jag är lite osäker på om mina barn skulle bli glada eller tycka vi är helt galna som börjar om ☺️

    Det skulle vara roligt om vi kunde fortsätta skriva och dela våra erfarenheter.

    Grattis igen till bebben därinne ☺️☺️
    Tack! Vi har berättat för de äldsta (16 & 18) och de tycker det ska bli jätteroligt som tur är! Vi väntar med att berätta för småkillarna (7 & 10) annars blir det så lång och seg väntan till slutet av april (Om nu allt går väl). Känslorna i mig går upp och ner och fram och tillbaka...Blir så trött på mig själv! Ena sekunden tänker jag att "herregud jag är för gammal" Men då tänker jag på alla i min släkt, "kändisar", och bekanta som fått barn efter 40 och då blir jag enbart glad igen....Jag är ju "bara" 39 dessutom....Det måste väl vara hormonerna som gör mig så här velig.....
  20. 10
    Citat Ursprungligen postat av Izadoras Visa inlägg
    Hej! Åh, vad roligt för er! Grattis!

    Vi står oxå i detta beslut och även om man är bebissugen så är det givetvis svårt ändå. Ni kanske inte har berättat än för barnen, men hoppas dom reagerar på ett positivt sätt. Jag är lite osäker på om mina barn skulle bli glada eller tycka vi är helt galna som börjar om ☺️

    Det skulle vara roligt om vi kunde fortsätta skriva och dela våra erfarenheter.

    Grattis igen till bebben därinne ☺️☺️
    Tack! Vi har berättat för de äldsta (16 & 18) och de tycker det ska bli jätteroligt som tur är! Vi väntar med att berätta för småkillarna (7 & 10) annars blir det så lång och seg väntan till slutet av april (Om nu allt går väl). Känslorna i mig går upp och ner och fram och tillbaka...Blir så trött på mig själv! Ena sekunden tänker jag att "herregud jag är för gammal" Men då tänker jag på alla i min släkt, "kändisar", och bekanta som fått barn efter 40 och då blir jag enbart glad igen....Jag är ju "bara" 39 dessutom....Det måste väl vara hormonerna som gör mig så här velig.....
  21. Medlem sedan
    Aug 2016
    #11
    Citat Ursprungligen postat av Izadoras Visa inlägg
    Hej Fru Lindström!

    Åh, vad roligt att ni ska försöka, grattis! Ja, min man säger samma sak att det inte finns något perfekt tillfälle elerläge i livet för det finns alltid saker att göra eller fixa först. Jag tänkte också att försöka gå ner i vikt först då jag har ökat en del sen jag satte in min hormonspiral, i förrgår åkte den ut dels för vikten och för att jag inte mådde bra av den. Och vem vet den kanske åkte ut för andra skäl också

    Jag känner exakt som dig att barnen börjar bli stora och det känns som att vi har tid och lust för ännu en liten bebis. Vi ska prata och fundera ett tag till innan vi beslutar oss.

    Har ni sen innan gemensamma barn?

    Vi har inga gemensamma barn utan från tidigare förhållande.

    Jag vill gärna följas åt och hoppas Cinq också vill hänga på
    Hej! Jag hänger gärna på! Jag behöver dela med mig av mina förvirrade känslor som min man verkar ha lite svårt att förstå Vi kommer inte berätta för någon än på länge, så en sådan här tråd kan behövas! Vi har ju berättat för tonåringarna - men kommer inte säga ngt till ngn annan förrän så sent som möjligt
    Har ni kommit fram till ett beslut??
  22. 11
    Citat Ursprungligen postat av Izadoras Visa inlägg
    Hej Fru Lindström!

    Åh, vad roligt att ni ska försöka, grattis! Ja, min man säger samma sak att det inte finns något perfekt tillfälle elerläge i livet för det finns alltid saker att göra eller fixa först. Jag tänkte också att försöka gå ner i vikt först då jag har ökat en del sen jag satte in min hormonspiral, i förrgår åkte den ut dels för vikten och för att jag inte mådde bra av den. Och vem vet den kanske åkte ut för andra skäl också

    Jag känner exakt som dig att barnen börjar bli stora och det känns som att vi har tid och lust för ännu en liten bebis. Vi ska prata och fundera ett tag till innan vi beslutar oss.

    Har ni sen innan gemensamma barn?

    Vi har inga gemensamma barn utan från tidigare förhållande.

    Jag vill gärna följas åt och hoppas Cinq också vill hänga på
    Hej! Jag hänger gärna på! Jag behöver dela med mig av mina förvirrade känslor som min man verkar ha lite svårt att förstå Vi kommer inte berätta för någon än på länge, så en sådan här tråd kan behövas! Vi har ju berättat för tonåringarna - men kommer inte säga ngt till ngn annan förrän så sent som möjligt
    Har ni kommit fram till ett beslut??
  23. Medlem sedan
    Aug 2016
    #12
    Hej Cinq!

    Man är ju inte äldre än man gör sig Och som du säger är det många som har fått barn efter 40 år. Tänk inte så mycket på din ålder för du är ju bara 39 år Vad roligt att de större barnen blev glada! Jättekul! Försök att njuta av den lilla därinne och tänk inte så mycket på detta med åldern.
  24. 12
    Hej Cinq!

    Man är ju inte äldre än man gör sig Och som du säger är det många som har fått barn efter 40 år. Tänk inte så mycket på din ålder för du är ju bara 39 år Vad roligt att de större barnen blev glada! Jättekul! Försök att njuta av den lilla därinne och tänk inte så mycket på detta med åldern.
  25. Medlem sedan
    Aug 2016
    #13
    Och ja vi har kommit fram till att vi ska försöka och se om det tar sig eller inte. Och det känns jättebra!

    V få väl se om det ar sig och i såfall blir det en liten sladdis. Ja skulle nog ångra mig om vi inte försökte nu, men tar det sig inte så är det inte heller meningen.
  26. 13
    Och ja vi har kommit fram till att vi ska försöka och se om det tar sig eller inte. Och det känns jättebra!

    V få väl se om det ar sig och i såfall blir det en liten sladdis. Ja skulle nog ångra mig om vi inte försökte nu, men tar det sig inte så är det inte heller meningen.
  27. Medlem sedan
    Aug 2016
    #14
    Citat Ursprungligen postat av Izadoras Visa inlägg
    Och ja vi har kommit fram till att vi ska försöka och se om det tar sig eller inte. Och det känns jättebra!

    V få väl se om det ar sig och i såfall blir det en liten sladdis. Ja skulle nog ångra mig om vi inte försökte nu, men tar det sig inte så är det inte heller meningen.
    Hej igen 😃

    Vad roligt att ni har bestämt er för att försöka. Vad glad jag blir för eran skull.
    Det blir en spännande tid framöver. Ska bli roligt att följa er alla.

    Du frågade mig tidigare om vi hade gemensamma barn? 😃
    Nä det har vi inte.
    Vi har lite speciell historia. Han var min första kille och min stora kärlek när jag var 13 år. Sedan har vi inte setts på 20 år, men vi har båda gått o tänkt på varandra genom livet. Nu träffades vi för fem år sedan o det sa pang direkt.
    Vi kände båda att vi kunde knappt hålla oss från att starta livet tillsammans. Det kändes så rätt, men vi hade ju båda barn sedan tidigare och det är inte alltid så lätt när nya familjekonstekationer skapas. Så av hänsyn till barnen så har vi väntat.

    Det är inte alltid så lätt när mamma eller pappa träffar nån ny efter att ha haft tex mamma själv i många år.
    Jag minns när jag själv fick ett halvsyskon. Jag var nog rädd som barn att då bli bortglömd, men så vart det ju inte. I dag är min syster min bästa vän.

    Hur har det varit för er? Du får gärna berätta om du vill......

    Nu har vi i alla fall bestämt oss och det känns så spännande. Barnen vet ingenting än. Vi är ju inte gravida än heller. Vi får väl se hur det går.
  28. 14
    Citat Ursprungligen postat av Izadoras Visa inlägg
    Och ja vi har kommit fram till att vi ska försöka och se om det tar sig eller inte. Och det känns jättebra!

    V få väl se om det ar sig och i såfall blir det en liten sladdis. Ja skulle nog ångra mig om vi inte försökte nu, men tar det sig inte så är det inte heller meningen.
    Hej igen 😃

    Vad roligt att ni har bestämt er för att försöka. Vad glad jag blir för eran skull.
    Det blir en spännande tid framöver. Ska bli roligt att följa er alla.

    Du frågade mig tidigare om vi hade gemensamma barn? 😃
    Nä det har vi inte.
    Vi har lite speciell historia. Han var min första kille och min stora kärlek när jag var 13 år. Sedan har vi inte setts på 20 år, men vi har båda gått o tänkt på varandra genom livet. Nu träffades vi för fem år sedan o det sa pang direkt.
    Vi kände båda att vi kunde knappt hålla oss från att starta livet tillsammans. Det kändes så rätt, men vi hade ju båda barn sedan tidigare och det är inte alltid så lätt när nya familjekonstekationer skapas. Så av hänsyn till barnen så har vi väntat.

    Det är inte alltid så lätt när mamma eller pappa träffar nån ny efter att ha haft tex mamma själv i många år.
    Jag minns när jag själv fick ett halvsyskon. Jag var nog rädd som barn att då bli bortglömd, men så vart det ju inte. I dag är min syster min bästa vän.

    Hur har det varit för er? Du får gärna berätta om du vill......

    Nu har vi i alla fall bestämt oss och det känns så spännande. Barnen vet ingenting än. Vi är ju inte gravida än heller. Vi får väl se hur det går.
  29. Medlem sedan
    Aug 2016
    #15
    Citat Ursprungligen postat av Cinq Visa inlägg
    Tack! Vi har berättat för de äldsta (16 & 18) och de tycker det ska bli jätteroligt som tur är! Vi väntar med att berätta för småkillarna (7 & 10) annars blir det så lång och seg väntan till slutet av april (Om nu allt går väl). Känslorna i mig går upp och ner och fram och tillbaka...Blir så trött på mig själv! Ena sekunden tänker jag att "herregud jag är för gammal" Men då tänker jag på alla i min släkt, "kändisar", och bekanta som fått barn efter 40 och då blir jag enbart glad igen....Jag är ju "bara" 39 dessutom....Det måste väl vara hormonerna som gör mig så här velig.....
    Jag förstår vad du menar.
    Mina barn är 18 och 13 år och hans barn är 19 och 18 år
    Jag velar också i bland.
    Ska vi orka? Jag är rädd att nån av barnen blir ledsen. Att dom kanske är rädd att förlora sin plats. Det kommer ju ordna sig, men jag är ju den som oroar mig lite. Jag var ensam ganska länge med mina barn och vi är väldigt tajta. Jag fick min dotter när jag var 19 år. Vi har är ju väldigt nära varandra.
    Det är ju naturligt med rädslor. Jag kommer i håg hur mycket tankar o rädslor jag hade med min första graviditet. Nu är vi ju ändå äldre o klokare 😃

    Allt brukar ju ordna sig. Det är ju dessutom vanligare i dag att 40 åringar får barn än 20 åringar.
    Klart att det finns dom som kommer prata, men det gör dom ju oavsett.

    "Care abort wath other think and you Will always be their prisoner "

    Roligt att ni bestämde er. Grattis till graviditeten.
  30. 15
    Citat Ursprungligen postat av Cinq Visa inlägg
    Tack! Vi har berättat för de äldsta (16 & 18) och de tycker det ska bli jätteroligt som tur är! Vi väntar med att berätta för småkillarna (7 & 10) annars blir det så lång och seg väntan till slutet av april (Om nu allt går väl). Känslorna i mig går upp och ner och fram och tillbaka...Blir så trött på mig själv! Ena sekunden tänker jag att "herregud jag är för gammal" Men då tänker jag på alla i min släkt, "kändisar", och bekanta som fått barn efter 40 och då blir jag enbart glad igen....Jag är ju "bara" 39 dessutom....Det måste väl vara hormonerna som gör mig så här velig.....
    Jag förstår vad du menar.
    Mina barn är 18 och 13 år och hans barn är 19 och 18 år
    Jag velar också i bland.
    Ska vi orka? Jag är rädd att nån av barnen blir ledsen. Att dom kanske är rädd att förlora sin plats. Det kommer ju ordna sig, men jag är ju den som oroar mig lite. Jag var ensam ganska länge med mina barn och vi är väldigt tajta. Jag fick min dotter när jag var 19 år. Vi har är ju väldigt nära varandra.
    Det är ju naturligt med rädslor. Jag kommer i håg hur mycket tankar o rädslor jag hade med min första graviditet. Nu är vi ju ändå äldre o klokare 😃

    Allt brukar ju ordna sig. Det är ju dessutom vanligare i dag att 40 åringar får barn än 20 åringar.
    Klart att det finns dom som kommer prata, men det gör dom ju oavsett.

    "Care abort wath other think and you Will always be their prisoner "

    Roligt att ni bestämde er. Grattis till graviditeten.
  31. Medlem sedan
    Aug 2016
    #16
    Hej Mamas House!

    Snyggt namn bra val.

    Men detta är ju lite läskigt! Jag behöver inte berätta vår historia för den är exakt som er ju

    Vi var ett par när jag var 16 och han 19 år. Vi var kära, men det funkade inte just då. Har haft denna man i mitt huvud i alla år. Han fick familj och barn och även jag. Jag var tillsammans med barnens pappa i 18 år, vi skilde oss och jag och min nuvarande man blev vänner på FB och sen började vi träffas. Vi blev ju kära ( igen ) direkt och allt kändes ju så bra. Vi gifte oss bara efter 2 år och nu planerar vi för barn. Vi vill göra allt detta tillsammans.

    Jättekul att å historia är samma gammal kärlek rostar aldrig!

    Tror säkert inte nåt av barnen känner sig utanför eller att dom ska få mindre kärlek, i så fall får man bara bevisa motsaten.
  32. 16
    Hej Mamas House!

    Snyggt namn bra val.

    Men detta är ju lite läskigt! Jag behöver inte berätta vår historia för den är exakt som er ju

    Vi var ett par när jag var 16 och han 19 år. Vi var kära, men det funkade inte just då. Har haft denna man i mitt huvud i alla år. Han fick familj och barn och även jag. Jag var tillsammans med barnens pappa i 18 år, vi skilde oss och jag och min nuvarande man blev vänner på FB och sen började vi träffas. Vi blev ju kära ( igen ) direkt och allt kändes ju så bra. Vi gifte oss bara efter 2 år och nu planerar vi för barn. Vi vill göra allt detta tillsammans.

    Jättekul att å historia är samma gammal kärlek rostar aldrig!

    Tror säkert inte nåt av barnen känner sig utanför eller att dom ska få mindre kärlek, i så fall får man bara bevisa motsaten.
  33. Medlem sedan
    Aug 2016
    #17
    Mamas house, vi har förresten också varit ett par nu i 5 år...hihihihi
  34. 17
    Mamas house, vi har förresten också varit ett par nu i 5 år...hihihihi
  35. Medlem sedan
    Aug 2016
    #18
    Hej igen.

    Gud var roligt 😄 ja visst är det märkligt hur livet kan bli. Tänk att vi hade det så lika.
    Vi träffade också via fb 😄 Han hittade mig där som tur var.
    Vi har hela tiden bott i samma lilla kommun, men ändå inte setts.

    Jag tror att vi var nog inte mogna för det tidigare. Utan vi träffade igen vid rätt tillfälle.
    Vi kände båda att vi kunde nästan inte hålla oss från att starta livet tillsammans. Vi kände direkt att vi ville ha barn, gifta oss osv...
    Vi vart gravida första gången vi var tillsammans, men då vågade vi inte. Vi hade ju inte setts på 20 år. Fast det kändes så rätt.
    Vi har försökt att att låta tiden ha sin gång.
    Vi är inte heller gifta än.
    Vi letar nu hus tillsammans., tänk att det tog så lång tid ändå. Nu kan jag knappt vänta att äntligen få börja litet tillsammans på riktigt.

    Det var liksom ment to be...
    och nu äntligen blir det av. Så jag kan mycket väl förstå dig.

    Vilken spännande tid vi har framför oss om nu ödet vill så 😄
  36. 18
    Hej igen.

    Gud var roligt 😄 ja visst är det märkligt hur livet kan bli. Tänk att vi hade det så lika.
    Vi träffade också via fb 😄 Han hittade mig där som tur var.
    Vi har hela tiden bott i samma lilla kommun, men ändå inte setts.

    Jag tror att vi var nog inte mogna för det tidigare. Utan vi träffade igen vid rätt tillfälle.
    Vi kände båda att vi kunde nästan inte hålla oss från att starta livet tillsammans. Vi kände direkt att vi ville ha barn, gifta oss osv...
    Vi vart gravida första gången vi var tillsammans, men då vågade vi inte. Vi hade ju inte setts på 20 år. Fast det kändes så rätt.
    Vi har försökt att att låta tiden ha sin gång.
    Vi är inte heller gifta än.
    Vi letar nu hus tillsammans., tänk att det tog så lång tid ändå. Nu kan jag knappt vänta att äntligen få börja litet tillsammans på riktigt.

    Det var liksom ment to be...
    och nu äntligen blir det av. Så jag kan mycket väl förstå dig.

    Vilken spännande tid vi har framför oss om nu ödet vill så 😄
  37. Medlem sedan
    Aug 2016
    #19
    Ja visst var det bra
    svårt att hitta nåt som inte redan var taget, det gäller att ha lite fantasi ��
  38. 19
    Ja visst var det bra
    svårt att hitta nåt som inte redan var taget, det gäller att ha lite fantasi ��
  39. ttmt?
    #20
    Hoppas det är ok att jag hoppar in i tråden
    Vi försöker baka en femma här hemma, blir ju ingen sladdis för vår del (de andra är födda -07, -09, -12 och -15) men däremot så är vi 44 år både jag och gubben men eftersom vi började familjebildandet sent så
  40. 20
    Hoppas det är ok att jag hoppar in i tråden
    Vi försöker baka en femma här hemma, blir ju ingen sladdis för vår del (de andra är födda -07, -09, -12 och -15) men däremot så är vi 44 år både jag och gubben men eftersom vi började familjebildandet sent så
Sidan 1 av 2 12 SistaSista
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar