Annons:
Ordet är fritt
  1. Medlem sedan
    jul 2015
    #1

    Jag gör det jag anser att jag behöver...

    ....för att må bra.

    Så tänker min sambo. Det är ju smart för om han behöver vila så gör han det och om han behöver roa sig med webbaserade spel så gör han det.

    Det som blir fel är ju att livet runt omkring kräver en hel del annat av oss vuxna under den veckan när vi har 4 tonåringar hemma.
    De sysslorna hamnar alltså på mig för jag gör det jag anser att VI behöver för att må bra.

    Nu ska jag provocera och fråga; är detta skillnaden på manligt och kvinnligt?

    Vi har pratat om detta SÅ många ggr och det BLIR bättre ett tag efter det, men faller alltid tillbaka till gamla invanda könsroller....så trött av detta.
  2. 1
    Jag gör det jag anser att jag behöver... ....för att må bra.

    Så tänker min sambo. Det är ju smart för om han behöver vila så gör han det och om han behöver roa sig med webbaserade spel så gör han det.

    Det som blir fel är ju att livet runt omkring kräver en hel del annat av oss vuxna under den veckan när vi har 4 tonåringar hemma.
    De sysslorna hamnar alltså på mig för jag gör det jag anser att VI behöver för att må bra.

    Nu ska jag provocera och fråga; är detta skillnaden på manligt och kvinnligt?

    Vi har pratat om detta SÅ många ggr och det BLIR bättre ett tag efter det, men faller alltid tillbaka till gamla invanda könsroller....så trött av detta.
  3. Medlem sedan
    jan 2000
    Forumvärd
    #2
    Åh, jag vill gärna skriva att det inte är könsbundet, men jag är nog lite rädd för att det inte går.
    Ja, jag tror det är typiskt för killar/män. Om det beror på uppfostran, normer eller att de har en Y-kromosom låter jag vara osagt.
  4. 2
    Åh, jag vill gärna skriva att det inte är könsbundet, men jag är nog lite rädd för att det inte går.
    Ja, jag tror det är typiskt för killar/män. Om det beror på uppfostran, normer eller att de har en Y-kromosom låter jag vara osagt.
  5. Medlem sedan
    aug 2006
    #3
    Det du anser att ni behöver för att må bra... måste det vara sanningen så att säga? Kanske egentligen vad ni som familj behöver för att må bra ligger nånstanns mellan den nivå han lägger sig på och den nivå du ser som den rätta?
  6. 3
    Det du anser att ni behöver för att må bra... måste det vara sanningen så att säga? Kanske egentligen vad ni som familj behöver för att må bra ligger nånstanns mellan den nivå han lägger sig på och den nivå du ser som den rätta?
  7. Medlem sedan
    jan 2000
    Forumvärd
    #4
    Men när hans sätt att må bra, ger ju merarbete för ts.
    Det är inte alls fel att hitta egna saker där man samlar energi för att må bra. Men ts försöker ju få undan måsten för att alla ska må bra (nu får det kanske henne att må bra)

    Jag förstår hennes fråga, varför tänker oftast kvinnor på ett annat sätt när det gäller att må bra, än män (om man ska generalisera)
  8. 4
    Men när hans sätt att må bra, ger ju merarbete för ts.
    Det är inte alls fel att hitta egna saker där man samlar energi för att må bra. Men ts försöker ju få undan måsten för att alla ska må bra (nu får det kanske henne att må bra)

    Jag förstår hennes fråga, varför tänker oftast kvinnor på ett annat sätt när det gäller att må bra, än män (om man ska generalisera)
  9. Medlem sedan
    aug 2006
    #5
    Jag förstår inte riktigt din invändning måste jag säga.
    Det är inte ovanligt i en relation och i en familj att man har olika syn på vad som verkligen behövs för att hålla maskineriet igång och för att familjen ska må bra, och det är inte alls givet att den som lägger ribban högst är den som har "rätt". Utan det kan som sagt vara rimligt att lägga sig nånstanns mittemellan
  10. 5
    Jag förstår inte riktigt din invändning måste jag säga.
    Det är inte ovanligt i en relation och i en familj att man har olika syn på vad som verkligen behövs för att hålla maskineriet igång och för att familjen ska må bra, och det är inte alls givet att den som lägger ribban högst är den som har "rätt". Utan det kan som sagt vara rimligt att lägga sig nånstanns mittemellan
  11. Medlem sedan
    aug 2006
    #6
    Åsså råkade jag skicka för snabbt.

    Jo det kan vara rimligt att såtta målet nånstanns mittemellan, t ex.

    Jag vill inte härleda det till kön egentligen men inte sällan upplever jag att kvinnan ger sig själv tolkningsföreträde när man i själva verket bör prata igenom det hela ordentligt och vara öppen för att man kanske inte bara tycker rätt resp. fel utan i vissa saker bara olika. Hur det ligger till hemma hos TS vet varken du eller jag antar jag men jag tycker frågan är vettig att väcka.
  12. 6
    Åsså råkade jag skicka för snabbt.

    Jo det kan vara rimligt att såtta målet nånstanns mittemellan, t ex.

    Jag vill inte härleda det till kön egentligen men inte sällan upplever jag att kvinnan ger sig själv tolkningsföreträde när man i själva verket bör prata igenom det hela ordentligt och vara öppen för att man kanske inte bara tycker rätt resp. fel utan i vissa saker bara olika. Hur det ligger till hemma hos TS vet varken du eller jag antar jag men jag tycker frågan är vettig att väcka.
  13. Medlem sedan
    jan 2000
    Forumvärd
    #7
    OK, jag försöker förklara lite bättre.

    Jag uppfattade det som att Euterpe frågade om det var en typisk manlig/kvinnlig företeelse.
    Att när mannen ska må bra, så gör han något som gagnar en själv och om ts ska må bra så gör hon något som gagnar familjen i dess helhet.
    Min uppfattning är att det är en typisk manlig/kvinnlig sak.
    Inte alls något om det var rätt eller fel. Inte att Euterpes man ska må bra av att göra det som hon mår bra av. Inte heller att kompromissa.
    Att man sedan kan hitta en nivå, så även ts kan få ligga i soffan och pilla navelludd och tillåta sig må bra av det också. Det är helt OK.

    För kontentan tror jag är att många kvinnor, även jag, inte mår bra av att ligga på soffan och pilla navelludd och se ens man fixa i köket eller städa.
    Jag har lärt mig, äntligen, att inte ha dåligt samvete för att jag inte ägnar mig åt hushållsarbete utan istället något jag tycker är roligare och sambon skrotar i köket.
  14. 7
    OK, jag försöker förklara lite bättre.

    Jag uppfattade det som att Euterpe frågade om det var en typisk manlig/kvinnlig företeelse.
    Att när mannen ska må bra, så gör han något som gagnar en själv och om ts ska må bra så gör hon något som gagnar familjen i dess helhet.
    Min uppfattning är att det är en typisk manlig/kvinnlig sak.
    Inte alls något om det var rätt eller fel. Inte att Euterpes man ska må bra av att göra det som hon mår bra av. Inte heller att kompromissa.
    Att man sedan kan hitta en nivå, så även ts kan få ligga i soffan och pilla navelludd och tillåta sig må bra av det också. Det är helt OK.

    För kontentan tror jag är att många kvinnor, även jag, inte mår bra av att ligga på soffan och pilla navelludd och se ens man fixa i köket eller städa.
    Jag har lärt mig, äntligen, att inte ha dåligt samvete för att jag inte ägnar mig åt hushållsarbete utan istället något jag tycker är roligare och sambon skrotar i köket.
  15. Medlem sedan
    aug 2006
    #8
    Nu var mitt svar inte just ett svar på den specifika frågan, vilket jag tyckte var uppenbart men det förklarar då varför jag inte såg nåt direkt samband mellan mitt inlägg och din "invändning" mot det.
  16. 8
    Nu var mitt svar inte just ett svar på den specifika frågan, vilket jag tyckte var uppenbart men det förklarar då varför jag inte såg nåt direkt samband mellan mitt inlägg och din "invändning" mot det.
  17. Medlem sedan
    jul 2015
    #9
    Han är jättebra på att micropausa, men i det innebär det oxå att han skjuter saker på framtiden som sedan oxå glöms bort.
    Om han behöver varva ner innan han somnar och gör det bäst genom att spela spel på mobilen, så försvarar han det när jag ifrågasätter det. Jag som ligger bredvid inte kan sova för att hela sovrummet blinkar av skärmljus....

    Jag borde absolut bli bättre på att slappa, och därmed vara utvilad på samma sätt som honom, men då är det en hel del sysslor som inte skulle bli gjorda. Det ser inte han.

    Jag måste börja ta ansvar för att vara mer ego helt enkelt. Som en man. Ursäkta generaliseringen.
  18. 9
    Han är jättebra på att micropausa, men i det innebär det oxå att han skjuter saker på framtiden som sedan oxå glöms bort.
    Om han behöver varva ner innan han somnar och gör det bäst genom att spela spel på mobilen, så försvarar han det när jag ifrågasätter det. Jag som ligger bredvid inte kan sova för att hela sovrummet blinkar av skärmljus....

    Jag borde absolut bli bättre på att slappa, och därmed vara utvilad på samma sätt som honom, men då är det en hel del sysslor som inte skulle bli gjorda. Det ser inte han.

    Jag måste börja ta ansvar för att vara mer ego helt enkelt. Som en man. Ursäkta generaliseringen.
  19. Medlem sedan
    jul 2015
    #10
    Och, jag tänkte på ett par saker till, man måste inte ha exakt samma måttstock, men disk som inte blir diskad, vem ska ta hand om den om inte han gör det när jag gjort allt annat i köket under några dagar? Den diskar ju sig inte själv. Och om han bara lämnar gratängformen till nästa morgon och då prioriterar att pausa med lite webbspel innan jobbet istället för att diska, för att han mår bra av det, är det då ok?

    Sen löste jag att det gjorts en studie där man mätte frekvensen av sex hos jämställda par och dom låg oftare än par med mer traditionell obalans gällande hushållsarbete. Det förvånar mig inte ett dugg. En kvinna som får jobba så mycket mer än mannen i hemmet är inte pigg på't helt enkelt.
  20. 10
    Och, jag tänkte på ett par saker till, man måste inte ha exakt samma måttstock, men disk som inte blir diskad, vem ska ta hand om den om inte han gör det när jag gjort allt annat i köket under några dagar? Den diskar ju sig inte själv. Och om han bara lämnar gratängformen till nästa morgon och då prioriterar att pausa med lite webbspel innan jobbet istället för att diska, för att han mår bra av det, är det då ok?

    Sen löste jag att det gjorts en studie där man mätte frekvensen av sex hos jämställda par och dom låg oftare än par med mer traditionell obalans gällande hushållsarbete. Det förvånar mig inte ett dugg. En kvinna som får jobba så mycket mer än mannen i hemmet är inte pigg på't helt enkelt.
  21. Medlem sedan
    aug 1999
    #11
    För mig är det naturligt att man delar i möjligaste mån på det som ska göras, med reservation för att någon har en högre tröskel och då får väl den andre göra mer om den behöver det för att stå ut.

    Här hemma har vi delat upp det så att jag gör mer inomhus, dels för att jag vill ha mer välstädat än min man men också för att jag jobbar mindre och jag vill inte att han ska behöva jobba typ 10 timmar mer i veckan på jobbet och sen dessutom komma hem och städa lika mycket som mej

    Utomhus gör han allt, jag är så totalt ointresserad av trädgård och allt sånt, så för min del kan det se ut hur som helst. Han brukar klippa gräset nån gång ibland och häcken nån gång om året. Vi har inte områdets mest välskötta trädgård, om man säger så

    Så jag gör mest inne och han mest ute, men ute är ganska mycket timmar mindre.

    Hade han inte snyggat till ute nån gång ibland så hade jag köpt den tjänsten, för jag tror inte att det får vara hur vildvuxet som helst i stan?
    Hade ingen av oss gjort nåt inomhus hade vi kanske köpt den tjänsten också

    Kopplingen till sex ser jag inte alls.

    Det verkar inte helt ovanligt att vissa vill applicera sin egen nivå på partnern, vi har pratat lite om det nu på sista tiden, jag har varit rejält sjuk ett par månader och min man har fått ta hand om mycket här hemma.

    Samtidigt hade vi ett par bekanta, där frun tyckte att mannen skulle dammsuga när HON tyckte att det behövdes. Och grannparet, där frun var sjuk och skulle "tvinga maken, hehe" att sätta upp det jylpynt som HON ville ha inne och ute. Han hade inget att säga till om.

    Så skulle jag aldrig göra.
  22. 11
    För mig är det naturligt att man delar i möjligaste mån på det som ska göras, med reservation för att någon har en högre tröskel och då får väl den andre göra mer om den behöver det för att stå ut.

    Här hemma har vi delat upp det så att jag gör mer inomhus, dels för att jag vill ha mer välstädat än min man men också för att jag jobbar mindre och jag vill inte att han ska behöva jobba typ 10 timmar mer i veckan på jobbet och sen dessutom komma hem och städa lika mycket som mej

    Utomhus gör han allt, jag är så totalt ointresserad av trädgård och allt sånt, så för min del kan det se ut hur som helst. Han brukar klippa gräset nån gång ibland och häcken nån gång om året. Vi har inte områdets mest välskötta trädgård, om man säger så

    Så jag gör mest inne och han mest ute, men ute är ganska mycket timmar mindre.

    Hade han inte snyggat till ute nån gång ibland så hade jag köpt den tjänsten, för jag tror inte att det får vara hur vildvuxet som helst i stan?
    Hade ingen av oss gjort nåt inomhus hade vi kanske köpt den tjänsten också

    Kopplingen till sex ser jag inte alls.

    Det verkar inte helt ovanligt att vissa vill applicera sin egen nivå på partnern, vi har pratat lite om det nu på sista tiden, jag har varit rejält sjuk ett par månader och min man har fått ta hand om mycket här hemma.

    Samtidigt hade vi ett par bekanta, där frun tyckte att mannen skulle dammsuga när HON tyckte att det behövdes. Och grannparet, där frun var sjuk och skulle "tvinga maken, hehe" att sätta upp det jylpynt som HON ville ha inne och ute. Han hade inget att säga till om.

    Så skulle jag aldrig göra.
  23. Medlem sedan
    maj 2004
    #12

    Ja det är stor skillnad på manligt och..

    kvinnligt, allt hänger på vem som har minst samvete. Oftast har män lättare att prioritera det roliga och sitt egna intresse medan kvinnor låter hem och familjen gå före allt.

    Att jämlika par sexar mer tror jag är en myt skapad av feministmaffian i ett plumt försök att få män att göra mer i hemmen, jag tror det är helt andra saker som styr hur mycket sex det blir. Idag verkar folk ha långt mer samliv med sina telefonen än med deras partners.
    Same shit different day.
    Hänger här dygnet runt, alla dagar på året.

    Är du en utav idioterna....ja då kan du dra åt helvete.
  24. 12
    Ja det är stor skillnad på manligt och.. kvinnligt, allt hänger på vem som har minst samvete. Oftast har män lättare att prioritera det roliga och sitt egna intresse medan kvinnor låter hem och familjen gå före allt.

    Att jämlika par sexar mer tror jag är en myt skapad av feministmaffian i ett plumt försök att få män att göra mer i hemmen, jag tror det är helt andra saker som styr hur mycket sex det blir. Idag verkar folk ha långt mer samliv med sina telefonen än med deras partners.
  25. Medlem sedan
    apr 2001
    #13
    Jag tror att det ser olika ut i olika familjer men ska man generalisera å det grövsta så säger jag jo, förväntningarna på flickor och pojkar ser ofta väldigt olika ut. När min tolvåring städar, tvättar, plockar ur diskmaskinen ja, helt enkelt vanliga vardagssysslor, är det grymt vanligt att folk lägger huvudet på sned och säger att han är ju såååååå duktig. Aldrig att flickorna i klassen får höra samma sak.

    Om man ställer så olika förväntningar på barn är det inte konstigt att de får olika syn på saker när de är vuxna.

    Lyckligtvis kan man ju oftast som vuxen själv välja att bryta trista beteendemönster men när det handlar om er skulle jag göra som S-JJ skrev, kompromissa lite.
  26. 13
    Jag tror att det ser olika ut i olika familjer men ska man generalisera å det grövsta så säger jag jo, förväntningarna på flickor och pojkar ser ofta väldigt olika ut. När min tolvåring städar, tvättar, plockar ur diskmaskinen ja, helt enkelt vanliga vardagssysslor, är det grymt vanligt att folk lägger huvudet på sned och säger att han är ju såååååå duktig. Aldrig att flickorna i klassen får höra samma sak.

    Om man ställer så olika förväntningar på barn är det inte konstigt att de får olika syn på saker när de är vuxna.

    Lyckligtvis kan man ju oftast som vuxen själv välja att bryta trista beteendemönster men när det handlar om er skulle jag göra som S-JJ skrev, kompromissa lite.
  27. Medlem sedan
    dec 2005
    #14
    Jag funderar på om det kanske är så att mer "omtänksamma" män kanske både är mån om partnerns välbefinnande i sängen och utanför. Att man mer ser det som en självklarthet att de både ska hinna ha egen fritid båda två och ett tillfredställande sexliv.

    Egoistiska människor är sällan måna om andra på något sätt
  28. 14
    Jag funderar på om det kanske är så att mer "omtänksamma" män kanske både är mån om partnerns välbefinnande i sängen och utanför. Att man mer ser det som en självklarthet att de både ska hinna ha egen fritid båda två och ett tillfredställande sexliv.

    Egoistiska människor är sällan måna om andra på något sätt
  29. Medlem sedan
    nov 2015
    #15
    Jag tror inte att man ändrar roller genom att prata om det utan genom att ändra sitt eget beteende. Om jag lagar mat säger vi, och mannen sagt att han diskar efter. Om han då glömmer det och jag suckande och slamrande tar disken, då är det mitt beteende som cementerar rollen och inte hans. Jag borde sätta mig i soffan och chilla och vänta tills gratängformen blir grönmöglig om det är så.

    Oavsett vad som är manligt/kvinnligt så är man själv ansvarig för sin roll.
    Ger man det man alltid gett, får man det man alltid fått.
    Vi växeldrar. Jag har varit deprimerad, då gjorde han allt. Nu är har han gjort två operationer i rad , då fixar jag allt .Han fixar det mycket bättre än mig. Jag blir lite gnällig efter ett tag.
    Så återigen. Jobbet att ändra könsroller börjar hemma och man kan börja med sig själv. Men det är förstås enklare att dumförklara män. Många kvinnor jobbar så...
  30. 15
    Jag tror inte att man ändrar roller genom att prata om det utan genom att ändra sitt eget beteende. Om jag lagar mat säger vi, och mannen sagt att han diskar efter. Om han då glömmer det och jag suckande och slamrande tar disken, då är det mitt beteende som cementerar rollen och inte hans. Jag borde sätta mig i soffan och chilla och vänta tills gratängformen blir grönmöglig om det är så.

    Oavsett vad som är manligt/kvinnligt så är man själv ansvarig för sin roll.
    Ger man det man alltid gett, får man det man alltid fått.
    Vi växeldrar. Jag har varit deprimerad, då gjorde han allt. Nu är har han gjort två operationer i rad , då fixar jag allt .Han fixar det mycket bättre än mig. Jag blir lite gnällig efter ett tag.
    Så återigen. Jobbet att ändra könsroller börjar hemma och man kan börja med sig själv. Men det är förstås enklare att dumförklara män. Många kvinnor jobbar så...
  31. Medlem sedan
    jul 2003
    #16
    Det kan mycket väl vara manligt/kvinnligt, men däremot har jag själv upplevt att det inte hjälper mig alls att tänka så. När jag var ung så gick jag runt och var så frustrerad, irriterad och tjatade osv pga allt det där och min man lärde sig att bli extremt bra på att bortse från allt tjat och gnäll. Och min omgivning var så bra på att bekräfta mig i att ja visst, män är hopplösa, osv. Och det ändrade så klart ingenting utan vi hamnade där om och om igen precis som du beskriver. Det blir bättre ett litet tag när man har pratat om det och så är man där igen.
    Jag upplevde det inte ett dugg konstruktivt att tänka så. För vår del så vände det när det gick så långt att jag var beredd att lämna honom och i princip hade varit på god väg att verkligen göra det också. När vi då hittade tillbaka till varandra, så ändrade vi sättet att kommunicera, jag slutade tänka det där som alla andra kvinnor i min omgivning sade att män inte kan/vill och i och med det så ändrades mönstret.
    Så klart finns vissa av dessa frågor kvar, men de skapar inte samma sorts problem för oss som förr. Så jag är nog inne på Salladens linje - att det enda du kan göra är att förändra ditt tänk och ditt beteende och i bästa fall leder det inte bara till en förändring hos honom utan till att ni hittar ett sätt att förhålla er till detta som funkar för alla.
  32. 16
    Det kan mycket väl vara manligt/kvinnligt, men däremot har jag själv upplevt att det inte hjälper mig alls att tänka så. När jag var ung så gick jag runt och var så frustrerad, irriterad och tjatade osv pga allt det där och min man lärde sig att bli extremt bra på att bortse från allt tjat och gnäll. Och min omgivning var så bra på att bekräfta mig i att ja visst, män är hopplösa, osv. Och det ändrade så klart ingenting utan vi hamnade där om och om igen precis som du beskriver. Det blir bättre ett litet tag när man har pratat om det och så är man där igen.
    Jag upplevde det inte ett dugg konstruktivt att tänka så. För vår del så vände det när det gick så långt att jag var beredd att lämna honom och i princip hade varit på god väg att verkligen göra det också. När vi då hittade tillbaka till varandra, så ändrade vi sättet att kommunicera, jag slutade tänka det där som alla andra kvinnor i min omgivning sade att män inte kan/vill och i och med det så ändrades mönstret.
    Så klart finns vissa av dessa frågor kvar, men de skapar inte samma sorts problem för oss som förr. Så jag är nog inne på Salladens linje - att det enda du kan göra är att förändra ditt tänk och ditt beteende och i bästa fall leder det inte bara till en förändring hos honom utan till att ni hittar ett sätt att förhålla er till detta som funkar för alla.
  33. Medlem sedan
    jan 2000
    Forumvärd
    #17
    Man måste välja sina "strider" även i ett förhållande. Vad är viktigt att driva igenom, vad kan man leva med.
  34. 17
    Man måste välja sina "strider" även i ett förhållande. Vad är viktigt att driva igenom, vad kan man leva med.
  35. Medlem sedan
    jul 2003
    #18
    Absolut är det så. Men jag kan inte påstå att jag sänkt tröskeln för vilket mått av ordning jag vill ha runt mig speciellt mycket eller att jag tycker att det är acceptabelt att själv stå för allt bara för att jag har mycket större behov av ordning runt mig för att må bra. Däremot förändrade jag mitt sätt att kommunicera kring det i och med att jag förändrade mitt sätt att tänka och det var nog det som hjälpte oss ur det hela. Inte så att frågorna inte kommer upp - ingen av oss har väl ändrat sig så vansinnigt mycket varken i synsättet eller beteendet, MEN vi hanterar det helt annorlunda nu, så att det inte utlöser samma frustration hos varken honom eller mig.

    Numera har vi dessutom ett barn som precis som jag mår bra av ordning runt sig och ett som fortfarande är rätt duktig på att sabotera alla försök till ens en grundläggande ordning i hallen, badrummet, allrummet, ...
  36. 18
    Absolut är det så. Men jag kan inte påstå att jag sänkt tröskeln för vilket mått av ordning jag vill ha runt mig speciellt mycket eller att jag tycker att det är acceptabelt att själv stå för allt bara för att jag har mycket större behov av ordning runt mig för att må bra. Däremot förändrade jag mitt sätt att kommunicera kring det i och med att jag förändrade mitt sätt att tänka och det var nog det som hjälpte oss ur det hela. Inte så att frågorna inte kommer upp - ingen av oss har väl ändrat sig så vansinnigt mycket varken i synsättet eller beteendet, MEN vi hanterar det helt annorlunda nu, så att det inte utlöser samma frustration hos varken honom eller mig.

    Numera har vi dessutom ett barn som precis som jag mår bra av ordning runt sig och ett som fortfarande är rätt duktig på att sabotera alla försök till ens en grundläggande ordning i hallen, badrummet, allrummet, ...
  37. Medlem sedan
    jul 2015
    #19
    Jag kan tänka att, ja, vi är olika, men det gör ju inte att jag måste göra mer. De klassiska sysslorna som var mannens tidigare har ju i princip försvunnit. Numer mekar man inte med bilar, hugger inte ved och man och kvinna delar numer ofta helt på ansvaret att ta hand om bankärenden tex.

    Då borde det falla sig naturligt att han hugger i med lite av allt det andra. Så är det inte hos oss. Det jag måste göra är att hitta ett sätt att få honom att se när han ska växla upp. Det känns som att jag får ytterligare ett barn att tjata på. För mig blir det inte så bör! Men jag ser ju att det är det enda sättet att få det att bli bättre.

    I sak är vi ju ense. Man och kvinna ska dela lika på sysslor som är bådas i hemmet. Det är i handling det skiljer sig.
  38. 19
    Jag kan tänka att, ja, vi är olika, men det gör ju inte att jag måste göra mer. De klassiska sysslorna som var mannens tidigare har ju i princip försvunnit. Numer mekar man inte med bilar, hugger inte ved och man och kvinna delar numer ofta helt på ansvaret att ta hand om bankärenden tex.

    Då borde det falla sig naturligt att han hugger i med lite av allt det andra. Så är det inte hos oss. Det jag måste göra är att hitta ett sätt att få honom att se när han ska växla upp. Det känns som att jag får ytterligare ett barn att tjata på. För mig blir det inte så bör! Men jag ser ju att det är det enda sättet att få det att bli bättre.

    I sak är vi ju ense. Man och kvinna ska dela lika på sysslor som är bådas i hemmet. Det är i handling det skiljer sig.
  39. hatshepsut är inte uppkopplad
    Medlem sedan
    okt 2015
    #20
    Jag tror det beror på uppväxt. Hur vi förväntar oss saker av en flicka eller en pojke.

    Jag har pojkar, har försökt massor att förklara livet och hur ansvar fördelas. Tror inte jag nått fram helt ändå. Eller vet.
  40. 20
    Jag tror det beror på uppväxt. Hur vi förväntar oss saker av en flicka eller en pojke.

    Jag har pojkar, har försökt massor att förklara livet och hur ansvar fördelas. Tror inte jag nått fram helt ändå. Eller vet.
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar
annons

Faktabank

Artiklar och nyttig information

Annons:
Annons: