Har upptäckt att min man sexchattat med en för honom okänd tjej. Vi är gifta sen många år och har barn ihop. Blev förstås besviken och förbannad när jag råkade upptäcka en erotisk konversation dem emellan, men han avfärdade det hela med att det var oskyldigt trams som han nu skämdes djupt över. Han fick sig ett rejält uppvaknande och lovade att detta aldrig kommer hända igen. Jag förlät honom ganska omgående för jag märkte att han mådde väldigt dåligt över sitt beteende.

Jag förstår att detta bara var "lek" för honom men ändå gnager något i mig. Vi har ett alldeles för bra liv ihop som jag inte vill slänga bort för denna skitgrejen, framförallt inte för barnens skull. Men som sagt.. något gnager i mig.

Detta var ingen "snygg" tjej i hans smak och det är därför jag förstår att detta bara var trams.. Jag vet vilken typ av tjejer han går igång på. Så.. jag tänker vad hade hänt om detta varit en tjej som han verkligen uppfattat som väldigt attraktiv och jag inte kommit på dem? Hur länge till hade det varit på enbart "tramsnivå"?

Jag har börjat undra om jag verkligen kan lita på honom och om det är värt att riskera att kanske bli sårad på nytt men jag är ända villig att ta den risken och vill gå vidare och försöka vara mitt glada jag, fast jag märker att detta påverkat mig mer än jag vill..

Hur skulle ni göra/tänka om ni hamnat i en likande situation? Kan nämna att jag aldrig trodde detta om honom utan jag har verkligen litat på att det bara är han och jag. För mig går ju gränsen för otrohet nånstans här och det är väl just det som är det jobbiga.

Han erkänner att han porrsurfar och det kan jag väl tycka är okej även om jag helst hade sett att han inte gjorde det. Men just när man tar kontakt med en riktig person och skriver vad man vill göra, spruta ner hennes bröst osv.. då är min gräns nästan nådd.

Risken är mina att känslorna alltmer svalnar och att han blir min vän till slut.. Är rädd för det!

Vi har ett bra sexliv men yttre omständigheter har påverkat stundtals genom åren och gjort att lusten inte alltid infallit under perioder, men överlag har vi det väldigt bra på den fronten.

Hur vågar man lita på någon som brutit ens förtroende? Det vi lovande varandra den dagen vi gifte oss.,

Känner mig så ledsen just nu för jag vill inte bli misstänksam och svartsjuk, men kanske finns det nu en anledning att vara det..

Vet varken ut eller in, för just misstänksam och snoka i hans privata vill jag verkligen inte. Hur glömmer man och går vidare?