Stanna eller gå
Kärlek & relationer
  1. Medlem sedan
    nov 2012
    #1

    Stanna eller gå

    Detta kommer bli långt.
    Jag vet inte riktigt hur jag ska börja egentligen. Vi träffades för 6 år sen och har barn som är 3 och 5 år. Våran vardag är ganska krävande då ena barnet har diagnos och vi har anpassat vardagen mycket efter barnet.

    Till och från har jag tänk om jag ska stanna eller gå men i ett par veckors tid så har jag tankarna i huvidet nästan dagligen. Vi bråkar inte om saker andra bråkar om så som ekonomi, vem som ska göra vad i hushållet eller att man inte tar lika mycket ansvar över barnet och liknande. Utan alla dessa glåpord som vårat barn med diagnos får när sambon blir irriterad på barnet. Jag kan också känna mig väldigt irriterad och kan höja rösten när barnet är för på eller dagar jag inte orkar och får väldigt dåligt samvete över att jag gjorde det till barnet då jag vet att barnet inte pratar och istället använder skrikljud som kommunikation.
    Om man säger nej till barnet så kan han ibland skrika och rivas i en timme innan han lugnar ner sig och de blir skrik dagligen. Men när sambon i sin frustration använder glåpord blir jag så ledsen, de gör så ont i mig. Han älskar båda barnen, de vet jag, men dessa ord han säger till barnet kan jag inte acceptera. Jag har tagit upp det med sambon ert flertal gånger men han ändrar sig inte. Dessutom säger han många gånger ”ska vi leva såhär resten av livet? De finns avlastning”.

    Jag har ju ganska svårt att älska någon som säger glåpord till sitt barn. Samtidigt som vi har samma värderingar i livet och vi klaffar bra med varandra i övrigt.
    Jag vet heller inte hur vi skulle kunna gå på t ex nöjesparker själv med båda barnen när man har en som inte alltid är stabil i humöret och många gånger inte klarar av köer. När vi åker på sånt nu så blir det alltid att vi delar på oss med ett varsitt barn.

    Ska jag verkligen lämna pga de? Samtidigt om vi har dom vv så kanske bådas humör blir bättre eller så kanske han fortsätter med dessa ord och då är de ingen skillnad, bara att jag slipper höra det.

    En annan situation vi hade idag, som också blir ibland och som jag blir jävligt irriterad på. Barnet har hållet sig ganska lugn idag endast fåtal skrik. Barnen och sambon skulle sitta kvar i bilen när jag skulle hämta en sak inne som tog två minuter. Bilen stannar, jag öppnar dörren och barnet börjar skrika. Jag går in och tänker ”nu kommer sambon bli irriterad” och mycket riktigt så var han irriterad när jag kom ut.
  2. 1
    Stanna eller gå Detta kommer bli långt.
    Jag vet inte riktigt hur jag ska börja egentligen. Vi träffades för 6 år sen och har barn som är 3 och 5 år. Våran vardag är ganska krävande då ena barnet har diagnos och vi har anpassat vardagen mycket efter barnet.

    Till och från har jag tänk om jag ska stanna eller gå men i ett par veckors tid så har jag tankarna i huvidet nästan dagligen. Vi bråkar inte om saker andra bråkar om så som ekonomi, vem som ska göra vad i hushållet eller att man inte tar lika mycket ansvar över barnet och liknande. Utan alla dessa glåpord som vårat barn med diagnos får när sambon blir irriterad på barnet. Jag kan också känna mig väldigt irriterad och kan höja rösten när barnet är för på eller dagar jag inte orkar och får väldigt dåligt samvete över att jag gjorde det till barnet då jag vet att barnet inte pratar och istället använder skrikljud som kommunikation.
    Om man säger nej till barnet så kan han ibland skrika och rivas i en timme innan han lugnar ner sig och de blir skrik dagligen. Men när sambon i sin frustration använder glåpord blir jag så ledsen, de gör så ont i mig. Han älskar båda barnen, de vet jag, men dessa ord han säger till barnet kan jag inte acceptera. Jag har tagit upp det med sambon ert flertal gånger men han ändrar sig inte. Dessutom säger han många gånger ”ska vi leva såhär resten av livet? De finns avlastning”.

    Jag har ju ganska svårt att älska någon som säger glåpord till sitt barn. Samtidigt som vi har samma värderingar i livet och vi klaffar bra med varandra i övrigt.
    Jag vet heller inte hur vi skulle kunna gå på t ex nöjesparker själv med båda barnen när man har en som inte alltid är stabil i humöret och många gånger inte klarar av köer. När vi åker på sånt nu så blir det alltid att vi delar på oss med ett varsitt barn.

    Ska jag verkligen lämna pga de? Samtidigt om vi har dom vv så kanske bådas humör blir bättre eller så kanske han fortsätter med dessa ord och då är de ingen skillnad, bara att jag slipper höra det.

    En annan situation vi hade idag, som också blir ibland och som jag blir jävligt irriterad på. Barnet har hållet sig ganska lugn idag endast fåtal skrik. Barnen och sambon skulle sitta kvar i bilen när jag skulle hämta en sak inne som tog två minuter. Bilen stannar, jag öppnar dörren och barnet börjar skrika. Jag går in och tänker ”nu kommer sambon bli irriterad” och mycket riktigt så var han irriterad när jag kom ut.
  3. Medlem sedan
    sep 2018
    #2
    Hej!

    Jag arbetar med en programidé där vi just nu söker seriösa kärlekspar som inte upplever att deras relation fungerar som den ska. Som behöver göra en förändring. Som kanske vill ha experthjälp på vad det är som saknas? Just nu är det bara en programidé som vi kommer spela in en pilot på och vi vill gärna komma i kontakt med par som kan berätta om sina relationsproblem. Detta kommer givetvis ske med största respekt för paren. Det låter som att du ingår i ett av dessa par. Kontakta johanna.larsson@mastiff.se vid intresse, eller mer information.
  4. 2
    Hej!

    Jag arbetar med en programidé där vi just nu söker seriösa kärlekspar som inte upplever att deras relation fungerar som den ska. Som behöver göra en förändring. Som kanske vill ha experthjälp på vad det är som saknas? Just nu är det bara en programidé som vi kommer spela in en pilot på och vi vill gärna komma i kontakt med par som kan berätta om sina relationsproblem. Detta kommer givetvis ske med största respekt för paren. Det låter som att du ingår i ett av dessa par. Kontakta johanna.larsson@mastiff.se vid intresse, eller mer information.
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar

Faktabank

Artiklar och nyttig information